Jenesis 19

1 Suep garata yahöt mi Abraham mosöta anda mare aiga Sodom aÅgorohot. AÅgorohotka Lot azi miaÅön taon miaÅgö kiripo naÅgune tarök. Tata etkeka wahöta jömjölöÅiri jiba eÅguaÅgitmamgöra anda gölmenöŠsimin köla bamgöba geyök. 2 Geba kewö jiyök: “O kembuyahötni, iÅiri ölöp welenqeqeÅiri nöÅgö mire kaba könaÅiri saÅgoÅda mohotÅe suÅgem ahöbin. Ahöba wahöta ölöp söÅanök köna toroqeba anmahot. “Mewö jiyökmö, yetkön kewö jiyohot: “Qahö, niri ölöp qenjarök sombem kunöŠanda ahöbit." 3 Mewö jiyohotmö, LotnöŠkapaÅ köhöikÅi köla jiba etkuaÅgita nanÅi miriÅe anda öÅgöget. ÃÅgöba welenqeqeurupÅi jim kutum eÅgiiga bered yistÅi qahö ohoget. Mewöyök numbu nene nahömÅambuk möhamgöba ohoba etkigetka neyohot. 4 Mi nemba gaun ahöbitkö ahotka miaÅgöreÅök Sodom ambazipnöŠkaba miri mi liliköget. Sodom taongö bahöÅi pakpak miaÅgöreÅök ambazip namÅi aka sepgwölö mi totnöŠtotnöŠlömbötÅambuk öröba kaÅgotket. 5 KaÅgota Lotköra kewö qetket: “Azi yahöt mare göhöreÅ kazahori, mi denike? Azi nini yetpuk sero akingöra mötzin. MiaÅgöra mönö i etkuaÅgita neÅgöreÅ etme." 6 Mewö qetketka LotnöŠnaÅgu metala yeÅgöreÅ geba andöÅe naÅgu kölök. 7 NaÅgu köla kewö jiyök: “Alaurupni, mewö qahö. Silik bölöÅi mi kude akÅe. 8 Mötket. NöÅgö böratni yahöt seram mala nalö kunöŠazibuk qahö ahöyohot. I ölöp eÅgöra etkuaÅgita etpiga wanat yuaia akingö mötzei, mi ölöp sihimÅini meköme. Mewömö, nöÅgö miri boÅan azi yahöt etkualöÅda sel jöhöm etkizawi, ia mönö yuai bölöÅi kun qahöpmahöp ak etkime." 9 Mewö jiyökmö, yeÅön kewö meleÅda teriÅda qetket: “Mönö kesalnöÅ. GöÅön ki kaba kiana mala nangahöra niÅia jiba mötnöŠöÅgöiga ninia pöndaÅ jim kutum neÅgimamgö mötzan? Yetkön qahö kamahot ewö, mönö nangak neÅgöreÅ kanöÅga mönö kahasililiÅ keta bölökÅi nangi ak gihibin. “Mewö jiba Lot utalgetka kököndöt aniga öÅgöba miri naÅguÅi qesiÅbingö aka kinget. 10 Mewö aka kingetmö, azi yahöt mietkön böröÅiri böraÅda Lot öröm gilohotka miri uruÅe öÅgöiga naÅgu kölohot. 11 NaÅgu köla kinda azi ketaÅi moröÅi miri naÅguÅe yaigep kingeri, mi jiyohotka keu jitÅiran eÅgualöÅniga jeÅini gömöliiga jipjap kota naÅgu miwikÅaibingö mezaÅqezaÅ aka jaruba osiget. Mewö. 12 Azi yahöt yetkön Lotköra kewö jiyohot: “Gi nahönurupki, qiÅgiböraturupki aka tinilosomurupki tosatÅi pakpak taon kiaÅgöreÅ maljei, i mönö eÅguaÅgitnöÅga taon ki mosöta anme. 13 Nini taon ki ayuhuba köndeÅmöndeÅbin. Könagesö kieÅgö kahasililiÅgöra gwötpukÅan Kembugö jeÅe önöÅi qahö qeta sahöta malget. MiaÅgöra yaÅön melaim netkiiga gölme ki ayuhuba köndeÅmöndeÅbitköra ki kazit." 14 Mewö jiyohotka möta LotnöŠanda qiÅgi buÅa yahöt böratyahötÅi etkömembitkö jiiga malohori, yetköra kewö jiyök: “IÅiri mönö ösumok wahörohotka miri ki mosöta anbin. KembunöŠtaon ki ayuhuba köndeÅmöndeÅmamgö akza. “Mewö jiiga yetkön keu mi mörohotka göngönahit tandök ahök. 15 Miri waÅgaraÅ suruiga Suep garata yahöt yetkön Lot öröm kuÅgum waÅgiba kewö jiyohot: “AnutunöŠSodom yeÅgö siÅgisöndokÅinaÅgö likepÅi meleÅda taonÅini köndeÅmöndeÅma. GöÅön yembuk mohotÅe ayuhubanbuköra mönö zilaÅ wahöta anömgi aka böratyahötki göbuk tatzahori, mi eÅguaÅgita taon ki mosötket." 16 Mewö jiyohotka LotnöŠtoroqeba eksekpeksek aiga azi yahöt yetkön Lotkö böröÅi melanjiba memba anömÅi aka böratyahötÅi yeÅgö böröÅini mewöÅanök melanjiba memba eÅguaÅgita taon sileÅe anget. KembunöŠmewö ak kömum eÅgiyök. 17 Taon sileÅe angetka azi yahöt yetköreÅök kunöŠkeu kewö jiyök: “MalmalÅini aÅgön kölmegöra mönö ösumok misiÅgöba angaitme. AndöÅine kude liliÅgöba uba anda gölme köröÅe endu aÅgota miaÅgöreÅ mewöyök dörök kude alme. Ayuhubepuköra mönö kunduÅe eu öÅgöba misiÅgöba angaitme." 18 Mewö jiyökmö, LotnöŠkewö jii mörohot: “O Kembuni, göÅön mewö akingöra kude jiman. 19 GöÅön malmalnaÅgö bohonÅi jöhöba ak-kömukömu ketaÅi kondelnöÅga göhö jege ölÅa kalem möriam miwikÅaiba welenqeqegi akzalmö, mötnöÅ, nöÅön kunduÅe eu misiÅgöba angaitmamgö osimam. KöndeÅmöndeÅ kiaÅön nöÅgö qakne öÅgöiga kömumbileÅbuköra keÅgötni mötzal. 20 MötnöÅ, taon moröni kun endu ahöi ekzani, miaÅön köröpÅi qahöpmö, ölöp anbinaÅgö dop akza. MiaÅgöra ölöp jinöÅga miaÅgöreÅ misiÅgöba angaita ölöwaka malbin. Miri morörökÅi mi eknöÅga dowe ahöiga miaÅgöreŠölöp anda malmalninaÅgö bohonÅi jöhöbin." 21 Mewö jii mörohotka kunöŠkewö meleÅnök: “Mi ölöp! Keu jizani, miaÅgöra mewöyök ölöp imbi köl gihimam. Taon moröÅaÅgöra jizani, mi qahö ayuhumam. 22 Mi qahö ayuhumam-mö, iÅini mönö ösumok miaÅgöreÅ misiÅgöba angaitme. MiaÅgöreÅ qahö aÅgotketka nalö sutÅi kewöÅe nöÅön yuai kun akÅamgö osimam. IÅini mutuk miaÅgöreÅ aÅgotketka miaÅgö andöÅe ölöp jim kutubiga köndeÅmöndeÅ asuhuma. “LotnöŠtaongöra ‘morodökÅi’ jiyöhaÅgöra aka taon miaÅgö qetÅi mi Zoar (morodökÅi) qetketka ahöza. 23 WehönöŠlök koriga LotnöŠZoar taonöŠkaÅgorök. 24 KaÅgoriga KembunöŠjiiga suepnöhök Kembugö mireyök salfa köt könöpÅambuknöŠmi kie ewö Sodom aka Gomora yeÅgö qakÅine eta turum eÅgiyök. 25 Turum eÅgiba miaÅön taon yahöt mi aka gölme köröÅi pakpak kösutÅire ahözawi, ambazip körek miaÅgöreÅ malgeri aka ip kösö yuai görökÅi (töÅgönÅi) gölme miaÅgöreÅ ahögeri, mi ayuhum eÅgim teköyök. 26 Lotkö anömÅan apÅi wuataÅgöba anda kunbuk eleÅda andöÅe uba miaÅgöreÅök letota sihi köt aka tandö ewö kinök. 27 AbrahamnöŠsöÅanök wahöta mutuk Kembugö jemesoholÅe kinda keu eraum-mörohori, miaÅgöreÅ anök. 28 MiaÅgöreÅ anda kinda Sodom, Gomora aka gölme köröÅi ketaÅi pakpak miaÅgöreÅ göröken ui aniga gölme miaÅgöreÅ köwak injaÅi ketaÅan tokoba koriga ehök. Mi könöp ketaÅi ohogetka köwak ketaÅi wahörakzawi, miaÅgö dop ahök. 29 AnutunöŠgölme köröÅi miaÅgö taonÅi taonÅi ayuhuba köndeÅmöndeÅda nalö miaÅgöreÅ Abraham mötmörim waÅgiyök. BehötÅi LotnöŠtaon mieÅgöreÅ maliga mieÅön meleÅni gebingö aketka AnutunöŠnalö miaÅgöreÅök jim kutuiga Lot köndeÅmöndeÅ miaÅgö uruÅeyök waÅgita kaget. Mewö. 30 LotnöŠZoar taonöŠmalmamgö keÅgötÅi mörök. MiaÅgöra böratyahötÅi etkuaÅgita Zoar mosöta gölme kunduÅambuk miaÅgöreÅ anda tatket. BöratyahötÅi yahöt yetpuk baÅet uruÅe ahöm wahöt aka malget. 31 MiaÅgöreÅ mala böratÅi ketaÅan nalö kunöŠmunÅaÅgöra kewö jiyök: “Naniri iwiniran lök azi namÅi akza. AmbazipnöŠgölme dop miaÅgöreÅ amimba nahönbörat miwikÅaim eÅgimakzemö, gölme kiaÅgöreÅ azi kun netkömemapköra qahö malja. 32 MiaÅgöra ölöp kaba iwiniri wain o waÅgizi nemba uruÅi eÅololoÅ aiga yambuk ahöba gölöm ala gwölönarök miwikÅaiziga könagesöninan toroqeba malme." 33 Mewö jiba suÅgem miaÅgöreÅök iwiÅiri wain o waÅgiyohotka neyök. Nemba uruÅi eÅololoÅ aiga datÅan anda yambuk ahöyök. Wani nalönöŠqöhöröÅe kayök aka wani nalönöŠwahöröhi, mi iwiÅan qahö mörök. 34 Ahöba wahöta böratÅi ketaÅan munÅaÅgöra kewö jiyök: “NöÅön uran suÅgem iwinambuk ahöyal. Ãlöp merak suÅgem mewöyök wain o kunbuk waÅgizi nemba uruÅi eÅololoÅ aiga göÅön mönö anda yambuk ahömahot. Mewö ahöba iwiniraÅgöreÅök gölöm ala gwölönarök miwikÅaiziga könagesöninan toroqeba malme." 35 Mewö jiba suÅgem miaÅgöreÅ mewöyök iwiÅiri wain o waÅgiyohotka neyök. Nemba uruÅi eÅololoÅ aiga munÅan anda yambuk ahöyök. Wani nalönöŠqöhöröÅe kayök aka wani nalönöŠwahöröhi, mi iwiÅan qahö mörök. 36 Mewö ahotka miaÅgöra mohotÅamÅire iwiÅiraÅgöreÅök gölöm alohot. 37 BöratÅi ketaÅan morö azia memba qetÅi Moab (iwinaÅgöreÅök) qerök. Moab yaÅgö gwölönarökurupÅan ahumsehip aka kotketka nalö kewöÅe mewöyök qetÅini Moab könagesö qerakzin. 38 BöratÅi moröÅan mewöÅanök morö azia memba qetÅi Ben Ami (könagesönaÅgö nahönÅi) qerök. Azi miaÅgö gwölönarökurupÅan ahumsehip aka kotketka nalö kewöÅe mewöyök qetÅini Amon könagesö qerakzin. Mewö.