Matyu 21

1 JisösnöŠgwarekurupÅi yembuk Jerusalem siti dopdowiba Oil ip kunduÅe Betfage mirinöŠkaget. Kaba gwarekyahötÅi yahöt melaim etkimamgöra aka 2 kewö jii mörohot, “Miri wösöÅire tatzawi, mönö miaÅgöreÅ anmahot. Anda miaÅgöreÅ aÅgota doÅki ambiÅi kösönöŠjöhöget kinjawi aka doÅki moröÅi mi miaÅgöreÅök miwikÅaim etkimahot. Mi mönö pösat etkiba memba nöÅgöreÅ kamahot. 3 “Pösarohotka kunÅan keu kun jiiga kewö jimahot, ‘Kembu-niran mönö miaÅgöra osiza.’ Mewö jiyohotka doÅki mi zilaÅ al etkiiga ki kamahot. 4 AnutunöŠkeu kun kezapqetok azi kungö uruÅe ali jiyöhi, miaÅön ölÅambuk akÅapköra mewö asuhuyök. Keu mi kewö, 5 “O Jerusalem ambazip Zaion kunduÅi liliköba maljei, yeÅgöra mönö kewö jigetka mötme, ‘Mötket, eÅgö kiÅ kembuÅinan mönö eÅgöreÅ asuhuma. YaÅön guÅbönjönjöŠaka doÅki qakÅe tata kama. DoÅki lömböt bisimakzawaÅgö moröÅi miaÅgö qakÅe tata kama.’" 6 JisösnöŠgwarekyahötÅi melaim etkiiga anda keu jiyöhaÅgö dop ahot. 7 Yetkön doÅki ambiÅi moröÅambuk etkömemba kayohot. Kayohotka malukuÅini qeköba doÅki qakÅire algetka JisösnöŠmoröÅaÅgö qakÅe öÅgöba tarök. 8 Mewö tata aniga ambazip kambulelembeÅan göda qeba malukuÅini qeköba köna namÅe tumbulgetka tosatÅan ip uruÅe anda böröÅi qezuÅgata köna namÅe tumbulget. 9 Tumbulgetka ambazip kambu jeÅe köl öröba angeri aka andöÅe wuataÅgöba kageri, yeÅön kewö jiba qetket, “Hosana! Anutu möpöseizin. Deiwidkö gwölönarökÅi owe owe! Kembugö qetÅe kamawi, AnutunöŠmönö i kötuetköma. Hosana! QetbuÅagi möpöseininga euyaÅgöreŠöÅgöza! Owe owe!" 10 Mewö qetketka Jerusalem sitinöŠöÅgöba sitigö ambazip körekÅan auruba göjupmajup aka kewö qesiget, “Azi ki mönö niÅia?" 11 Qesigetka ambazip kambulelembe yeÅön kewö meleÅget, “YaÅön mönö kezapqetok azi Jisös, Galili prowinsgö Nazaret mirigöra.” Mewö. 12 JisösnöŠjöwöwöl jikegö tohoÅ uruÅe anök. MiaÅgöreÅ ambazip eÅgehiga inap bohonÅi memegöra algetka söÅgöröÅi megeri, yaÅön mi pakpak közöl eÅgiiga etket. MoneÅ utekutek ambazip yeÅgö jakeÅini metali anget. Mewöyök kembö bohonÅini memegöra algeri, mieÅgö dum tatatÅini mi tok tötaliga anget. 13 Mewö aka kewö jii mötket, “AisaianöŠkeu kun kewö ohoi ahöza, ‘NöÅgö jikenan mönö köulukö miriÅina akÅapkö qetme.’ Keu mi ahözapmö, iÅini mi utekögetka kegwek-kahasililiÅ yeÅgö baÅet ewö akza." 14 Mewö aiga jegömöl aka simalokon ambazip jöwöwöl jikenöŠyaÅgöreÅ kagetka mem ölöwak eÅgiyök. 15 Mewö asuhuyökmö, jike nup galöm aka Köna keugö böhi yeÅön aÅgöletot meyöhi, mi eket aka nahönbörat jöwöwöl jikenöŠqeta “Hosana! Deiwidkö gwölönarökÅi owe owe!” jigeri, mi eÅgeka urubölö aket. 16 Urubölö aka kewö jim waÅgiget, “Morö mi keu qetzei, mi mötzan me qahö?” Jim waÅgigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “Ãlöp mötzal. IÅini nalö kungen BuÅa keu ki oyoÅget me qahö, ‘GöÅön mönö nahönbörat aka morösepsep juzu nemakzei, mi kusum eÅginöÅga nangi törörök möpöseim gihimakze.’" 17 Mewö jiba eÅgömosöta siti mosöta mare aiga Betani anda ahöyök. Mewö. 18 Ahöba söÅanök wahöta kunbuk sitinöŠanda nenegö kömuyök. 19 Nenegö kömumba köna jitÅe fig ip kun eka miaÅgö könaÅe anök. Anökmö, ölÅi qahö miwikÅaiiga sinÅanök kiniga ehök. Mewö eka ip mi kewö jim waÅgiyök, “GöÅön mönö nalö kunöŠölgi kunbuk kude kuÅguman.” Mewö jim waÅgiiga fig ip miaÅön mönö miaÅgöreÅök ululuÅgöyök. 20 UluluÅgöiga gwarekurupÅan mi eka auruba kewö jiget, “Fig ipnöŠmönö denöwö ösumok ululuÅgöza?" 21 Jigetka JisösnöŠkewö meleÅnök, “NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötme: Mötnarip töp memba uruyahöt qahö akeak ewö, fig ipköra yuai asuhuzawi, iÅini miyök qahö akeakmö, ki mewöyök ölöp akeak: KunduÅi kiaÅgö toÅaÅgöra kewö jim kutubeak, ‘Mönö kunduÅi ki qeköba wahöta anda köwetnöŠalman.’ Mewö jim kutuba Anutu möt nariiga mönö miaÅgö dop ahuma. 22 Wani yuaigöra qesiba köulukömei, mi pakpak buÅa qem aÅgubingö möt narigetka mönö buÅaÅini akÅa.” Mewö. 23 JisösnöŠjöwöwöl jikegö tohoÅ uruÅe anda ambazip kusum eÅgiiga jike nup galöm aka kantrigö jitÅememe tosatÅi yeÅön yaÅgöreÅ kaÅgotket. KaÅgota kewö qesim waÅgiget, “Gi kiaÅgöreÅ yuai akzani, mi mönö daÅön jim kutum gihiiga ahakzan? MiaÅgö kukösumÅi mi daÅön gihiyök?" 24 Qesim waÅgigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “NöÅön mewöyök keu kun qesim eÅgimam. Mi meleÅ niÅgime ewö, nöÅön mewöyök daÅön kukösum niÅgiiga yuai ki ahakzali, mi jibi mötme. 25 JonöŠambazip o-melun mem eÅgiba malöhi, yaÅön miaÅgö kukösumÅi mi denikeyök meyök? Suep ToÅan waÅgiyök me gölme toÅan waÅgiget?” Mewö qesim eÅgiiga sutÅine eraum möta kewö jiget, “‘KukösumÅan Suepnöhök asuhuyök,’ mewö jibin ewö, yaÅön mönö kewö jima, ‘IÅini mönö wuanöÅgöra Jon qahö möt narim waÅgiget?’ Mi qahö dop kölja. 26 “Me ‘Gölme ambazipnöhök asuhuyök,’ jibin ewö, neÅön mönö ambazip kambu yeÅgöra keÅgötnini möta osibin. Könagesö pakpak yeÅön mönö Jongöra ‘Kezapqetok azia akza,’ jiba malje." 27 Keu mewö kewöta Jisösgöra kewö meleÅget, “Mi qahö mötzin.” Mewö meleÅgetka JisösnöŠkewö jii mötket, “Mewö aiga nöÅön mewöyök yuai ki ahakzalaÅgö kukösumÅi daÅön niÅgiyök, mi qahö jibi mötme.” Mewö. 28 JisösnöŠsöpsöpkeu kun kewö jiyök, “IÅini keu kiaÅgöra denöwö mötmörize? Azi kun nahönyahötÅi yahöt malget. Nalö kunöŠiwiÅiran nahönÅi kungöreÅ anda kewö jiyök, ‘Nahöni, gi ölöp merak nöÅgö wain kösö nupne anda nup meman.’ 29 “Mewö jiiga kewö meleÅnök, ‘Ni töközal.’ Mewö jiyökmö, könaÅgep keuÅi miaÅgö möt böliba eleÅda anda nup meyök. 30 MiaÅgö andöÅe iwiÅiran nahönÅi kungöreÅ anda nahönÅi mutukÅaÅgö jiyöhi, keu miyök jii mörök. Mi möta keu kewö jiba meleÅnök, ‘OÅ! KetaÅamni, ölöp anmam.’ Mewö jiyökmö, töndup qahö anök." 31 JisösnöŠmewö jiba qesim eÅgiyök, “Yahöt yetköreÅök daÅön mönö iwiÅiraÅgö jitÅi tem kölök?” Mewö qesim eÅgiiga kewö meleÅget, “NahönÅi mutukÅi yaÅön.” Mewö meleÅgetka kewö jii mörök, “NöÅön keu öl töhönÅi kun kewö jibi mötme: Takis meme ambazip tilipqilipÅinambuk aka köna ketaÅi ambi yeÅön mönö iÅini eÅgoÅgita mutuk Anutugö bemtohoÅ uruÅe öÅgöme. 32 “Keu miaÅgö könaÅi kewö: Jon O-melun azinöŠeÅgöreÅ kaba Anutugö jeÅe solanibingö könaÅi kondeliga iÅini yaÅgö keuÅi mi qahö möt narigetmö, takis meme ambazip tilipqilipÅinambuk aka köna ketaÅi ambi yeÅön mönö i möt narim waÅgiget. YeÅön i möt narim waÅgigeri, iÅini mi eka töndup könaÅgep mewöyök nanÅini qahö möt bölim aÅguba eleÅda i qahö möt narim waÅgiget.” Mewö. 33 JisösnöŠjiyök, “Dopkeu kun kewö mötme: Gölme toÅi kunöŠwain kösö nup kun köla kömörök. Köla kömöta selÅi memba liliköyök. Mem liliköba kötnöŠwain jout ketaÅi kötnöŠmeyök. MiaÅgöreÅ waingö ölÅi ala könanöŠtözöhölget oÅan lalanöŠgeyök. Wain jout ketaÅi mi kötnöŠmemba wain yoÅgorö membepuköra galöm meme jake köröpÅi köweÅambuk meyök. Yuai pakpak mem teköba wain nup galöm tosatÅi miwikÅaim eÅgiba kewö jiyök, ‘Mönö nup memba ölÅaÅgö bahöÅi nanÅini memba bahöÅi toÅi ni niÅgime.’ Mewö jiba nup mi böröÅine ala eÅgömosöta kantri kunöŠanda malök. 34 “Mala mali ölÅi öliyöhaÅgö nalöÅi (yambu 5) töriiga miaÅgöreÅ welenqeqeurupÅi kun melaim eÅgiiga galöm yeÅgöreÅ anda wain nup ölÅaÅgö bahöÅi waÅgimegöra jiget. 35 Jigetmö, galöm yeÅön i eÅgömemba jöhöba tosatÅi kömbinöŠsepgwörörök eÅguba tosatÅi eÅguget kömugetka tosatÅi kötnöŠgila eÅguget kömuget. 36 MiaÅgö andöÅe welenazi tosatÅi toroqeba melaim eÅgiiga gwötpuk aketmö, i mewöÅanök öröm ureim mem eÅgiget. 37 “Mewö aketka wain nup toÅan keu jaruba jiyök, ‘Nani nahöni mönö göda qem waÅgime me denöwö?’ Mewö jiba qöndökÅi mi nahönÅa melaiiga yeÅgöreÅ anök. 38 Anökmö, wain nup galöm yeÅön nahönÅi eka sutÅine kewö eraum möta jiget, ‘YaÅön mönö börösamotÅaÅgö toÅi akÅa. Ayop, mönö memba qein kömuiga wain kösö nupÅan mönö nanine buÅanina akÅa.’ 39 “Mewö jiba memba jöhöba gilgetka nup yaigepÅe geiga qeget kömuyök. 40 Wain nup toÅan mi möta kaba nup galöm mi mönö denöwö ak eÅgima?" 41 JisösnöŠmewö qesiiga kewö jiget mörök, “Galöm bölöÅi mi mönö köndeÅda yaijapaleleÅ mem eÅgima aka nup galöm dölökÅi miwikÅaim eÅgiba wain kösö nupÅi yeÅgö böröÅine alma. YeÅön ölÅi ölimawaÅgö nalöÅe bahöÅi törörök waÅgimakÅe." 42 JisösnöŠmi möta kewö jii mötket, “BuÅa Kimbigö keu ki nalö kungen oyoÅget me qahö, ‘Miri meme yeÅön köt tandö kun andö qeba öne mosötket taröhi, miaÅön mönö tandö kömbönaÅi aiga miwikÅaiget. MiaÅön tiÅgiriga mirinöŠgororoÅgöba eta kölma. KembunöŠtandö mi kuÅguiga jeninan ehinga qetbuÅabuk aiga welipkömakzin?’ 43 “MiaÅgöra kewö jibi mötme, AnutunöŠmönö bemtohoÅi eÅguaÅgita ambazip kambu kun eÅgiiga yeÅön miaÅgö ölÅi ölöp kuÅgumakÅe. 44 KunÅan tandö bohonÅi miaÅgöreÅ tötöÅgata eta qemawi, mi mönö sileÅi kutumutumapmö, ain tandö miaÅön jöla tala kungö qakÅe eta kölmawi, mi mönö körek qözömözö-zamgöma." 45 JisösnöŠmewö jiiga jike nup galöm aka Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅön dopkeuÅi mi möta könaÅi möt asariba kewö jiget, “Mi mönö neÅgöra jiza." 46 MiaÅgöra i memba jöhöbingö mötketmö, ambazip kambu yeÅgöra keÅgötÅini möta osiget. Ambazip kambu yeÅön Jisösgöra mötketka kezapqetok azia ahök. Mewö.