Matyu 8

1 JisösnöŠkunduÅi mi mosöta eri könagesö kambulelembe ketaÅan andöÅe wuataÅgöget. 2 Mewö kagetka miaÅgöreÅ uzikuku azi kunöŠkaba simin köla Jisösgö wösöÅe geba kewö jiyök, “O Kembu, göÅön sihimgan mem ölöwak niÅgimamgö mötzan ewö, mönö ni ölöp mem solanim niÅgiman." 3 Mewö jiiga böröÅi böraÅda sileÅi misiriba jiyök, “NöÅön mi akÅamgö mötzal. Gi mönö solaniman.” Mewö jiiga uzikukuÅi mi miaÅgöreÅök solanii ölöwahök. 4 Solaniiga kewö jim kutum waÅgiyök, “MötnöÅ, kiaÅgö buzup keuÅi mi kun kude jinöŠmötme. Qahöpmö, mönö jike nup galömgöreÅ anda silegi kondel waÅgiman aka MosesgöreÅ jimkutukutuÅi wuataÅgöba solani-zanaÅgö saiwap nalukÅi ala jöwöwöl ohoman. Mi ohonöŠehiga ambazipnöŠkönaÅamgi möt kutume.” Mewö. 5 JisösnöŠKaperneam taonöŠkaÅgoriga Rom suahö galöm kunÅan yaÅgöreÅ kaba köuluköba kewö jiyök, 6 “O Kembu, nöÅgö nup azinaÅgö sileÅi likepÅan kömukömuÅi aiga sihimbölö kanjamÅambuk möta mire ahöza." 7 Mewö jiiga kewö jii mörök, “NöÅön mönö anda i mem ölöwakÅam." 8 Mi möta kewö meleÅda jiyök, “O Kembu, ni mewöröpÅan malbiga nöÅgö miri boÅan goalöÅmapkö gamuni mötzal. MiaÅgöra keu jitkanök jinöÅga welen azinan ölöwakÅa. 9 “Mi kewögöra: Ni nanak mewöyök galömnaÅgö kukösum bapÅe al niÅgigetka maljal. NöÅgö bapne yarö azi malgetka mi jim kutum eÅgimakzal. YeÅgöreÅök kungöra ‘Anman,’ jim kutubi yaÅön anma. Kungöra ‘KanöÅ,’ jim kutubi yaÅön kama aka welen azini kungöra ‘Nup ki meman,’ jibiga yaÅön mi mema." 10 JisösnöŠkeu mi möta welipköba ambazip wuataÅgöba kageri, yeÅgöreÅ liliÅgöba kewö jiyök, “NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötme: Israel könagesö sutÅine mewöyök mötnarip ketaÅi mewöÅi mi kungö uruÅe qahö miwikÅaial. 11 “NöÅön keu kewö jibi mötme: Ambazip kambulelembenöŠmönö wehön kotkotÅeyök aka wehön gegeÅeyök kaba Suepkö bemtohoÅ uruÅe kaÅgota Abraham, Aisak aka Jeikob yembuk nene sösöÅgai aka malme. 12 YeÅön mewö malmemö, bemtohoÅgö nahönböraturup mi mönö eÅgömosöta aköm eÅgigetka pandamanöŠyaigep geme. MiaÅgöreÅ malmei, yeÅön mönö sahöt gigilahöba irimÅini yöhözömgögetka qetÅi qeri malme." 13 Mewö jiba suahö galömgöra kewö jiyök, “Gi mönö mirige anman. Mötnaripkahö dop mönö asuhum gihima.” Mewö jiiga welen aziÅan mönö aua miaÅgöreÅök ölöwahök. Mewö. 14 JisösnöŠPitögö mire anda Pitögö suhunÅan silekönöp kawöl yöhöi ahöiga ehök. 15 I eka böröÅe misiriiga silekönöpÅan mosöri wahöta könahiba Jisös nene ohoba gumohom waÅgiyök. 16 Mewö malgetka miri söÅauiga miaÅgöreÅ ambazipnöŠalaurupÅini ömeÅinambuk mi gwötpuk eÅguaÅgita yaÅgöreÅ kaget. Kagetka ömewöröme mi keuÅan jiba közöl eÅgiiga kota anget aka kawöl ambazip pakpak mi mem ölöwak eÅgiyök. 17 Mewö miaÅön AnutunöŠkeuÅi kezapqetok azi Aisaiagö uruÅe ali jii ahözawi, miaÅön ölÅambuk ahök. Keu mi kewö, “YaÅön mönö neÅgö uzi kawölnini meiga qakÅe öÅgöiga bisiyök.” Mewö. 18 JisösnöŠambazip kambu ketaÅi liliköm waÅgiget eÅgeka nalö miaÅgöreÅ gwarekurupÅi yembuk o aÅgö kutuba likep aÅgotpingö jim kutuyök. 19 Köna keugö böhi kunÅan JisösgöreÅ kaba kewö jii mörök, “Böhi, gi denike denike anmani, nöÅön mönö miaÅgöreÅ gi guataÅgöba kamam." 20 Mi möta JisösnöŠkewö jii mörök, “ArökÅaÅgö kiam yeÅön köteÅine ahögetka könakemba nei yeÅön öÅgot jajöÅini memba malakzemö, Suep gölmegö azi ölÅan mönö denike anda nöröpÅi wani qömböÅnöŠnariba luhut membawak?" 21 Mewö jii gwarek yeÅgöreÅök kunöŠkewö jii mörök, “Mi ölöpmö, iwinan kömumamgö aiga mutuk jinöÅga anda galöm kölbi kömui löm kölbigun." 22 Mewö jiyökmö, JisösnöŠmeleÅda jiyök, “MosötnöÅ, köhömuÅi yeÅön qamötÅini köhömuÅi mi ölöp löm kölmemö, göÅön mönö kaba ni nuataÅgöman.” Mewö. 23 JisösnöŠanda waÅge uruÅe öÅgöiga gwarekurupÅan wuataÅgöba yambuk mohotÅe anget. 24 Angetka raidimbom ketaÅan ömtöröp (töröpÅanök) o aÅgönöŠasuhuba gilök. Giliga sirinöŠwaÅge uruÅe geiga numbuÅe qemamgö ahökmö, JisösnöŠgaun ahöyök. 25 Gaun ahöiga gwarekurupÅan anda möndöba jiget, “Hei Kembu, mönö bauköm neÅginöÅ. Nini aÅgönöŠayuhubingö akzin." 26 Mewö jigetka meleÅda kewö jim eÅgiyök, “O iÅini mötnaripÅini morörökÅi, mönö wuanöÅgöra keÅgöt mötmöt azia akze?” Mewö jiba wahöta luhut aka siri jim qetal etkiiga sirinöŠnöŠqeba ahöyök. 27 Mewö aiga awöwöliba qesiba jiget, “Yei! Azi kia mönö denöwöÅan malja. YaÅön mönö luhut aka köwet jim kutum etkiiga jitÅi tem köl waÅgizahot.” Mewö. 28 Mewö asuhuiga o aÅgö kutuba likepÅe Gadara yeÅgö gölmenöŠaÅgorök. MiaÅgöreÅ aÅgota azi ömeÅirambuk yahöt yetkön qaksirinöhök kaba Jisös miwikÅaiyohot. Yetkön irimsesewöl azi urukönöpÅirambuk ahotka kunÅan köna miaÅgöreÅ anmamgö osiyök. 29 Yetkön Jisös miwikÅaiba silata kewö qet gigilahöyohot, “Aek! Gi Anutugö NahönÅi akzan. Gi mönö denöwö ak neÅgimamgöra kazan? Sihimbölö mötmöt nalöÅan qahö kam kuÅguiga qeljiÅe mi könöpÅambuk ak neÅgimamgö ki kazan me?" 30 MiaÅgöreÅök köröwen qahöpmö, kösutÅine miaÅgöreÅ bau kambu ketaÅi kun gwözözak uruÅe kuluÅda malget. 31 MiaÅgöra ömenöŠkewö jiba Jisös ulet waÅgiget, “GöÅön nini közöl neÅgiman ewö, mönö melaim neÅginöÅga ölöp bau kambu mieÅgö uruÅine gebin." 32 Ulet waÅgigetka JisösnöŠ“Mönö anda geget,” jiba jim kutuyök. Mewö jim kutuiga miaÅgöreÅök azi uruÅireyök kota anda bau uruÅine geget. Gegetka bau kambu körek yeÅön mönö luhuba nembönembönöŠanda jororoÅgöba o aÅgönöŠgeba nemulahöba kömuget. 33 Kömugetka bau galöm yeÅön ölöŠunjurata taonöŠanda keu buzupÅini pakpak jiget. Azi ömeÅirambuk yetköreÅ yuai asuhuyöhi, miaÅgö buzupÅi mewöyök jiget mötket. 34 Jiget möta taon ambazip pakpak yeÅön mosöta Jisös miwikÅaiba ekingö kaget. Kaba eka JisösnöŠyeÅgö mindimindiri sel gölme mosöta anmapkö ulet waÅgiget. Mewö.