1 Corintios 15
WBT1 Neajta nu niyen tejáêamuaêixaateêe, neêihuaamuaêa, sej si raêutámuaêaree aêij nej éeneêen jɨÌn tejamuáêixaa neêɨÌjna É¨Ì niuucari tɨ jɨÌn Dios jamuaêirátuaasin, É¨Ì sej seajta raêancuréêa, É¨Ì sej seajta seuj siyen jemin seijreêe. 2 Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì niuucari tɨ jɨÌn Dios amuaêirátuaasin tɨ puaêa seuj siyen ráêastijreêe aêij nej neri tejámuaatáêixaa. Naêari caÃ, capu tiêitɨj aêij tejáêamuavaɨreêe tɨ puaêa seɨcɨé senaêa tiráêantzaahua. 3 Ayee naêa, aêiné ayée nu cheêatá nenaêa aêamua jemi raateájtuaa neêɨÌjna É¨Ì nej neajta raêancuréêa É¨Ì tɨ jaÃtzeêe ruxeêeveêe tej ráamuaêaree tɨ aêɨÌɨn CɨrÃistuêu huamɨÌêɨ ta jetze meêecan tɨ ij titaatáêuuniêi É¨Ì tej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi. Ayee pu téêeyuêusiêi É¨Ì yuêuxari jetze. 4 MatɨÌêɨj nuêu raêaváêana, ajta, tɨÌêɨj ayén teuuméêeca huaÃca xɨcaj tzajtaêa, Dios pu ayén raêajjáj huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite aêij tɨ téêeyuêusiêi É¨Ì yuêuxari jetze. 5 Aj pu êi aêɨÌjna jemi huataseÃjre É¨Ì Pedro, ajta áêiyen huáêa jemi É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan seɨj aráêase. 6 Ajta áêiyen aêɨÌmej jemi huataseÃjre É¨Ì mej miyen aêaráêase aêachú cumu anxɨÌj ciento japuan cɨÌj caj matɨÌêɨj naÃjmiêi u eêetiújseɨreêecaêa. Maúcheêe mú muêÃi ruuri, majta seica, meri huácuii. 7 Tɨêɨquà ajta aêɨÌjna jemi huataseÃjre É¨Ì Jacobo, ajta áêiyen naÃjmiêica jemi É¨Ì tɨ huaêantÃhuau. 8 Ajta, neetzi jemi puêuqui teêentipuáêajte tɨ ayén huataseÃjre. Tij ayée nu huanúêihuacaêa matɨÌêɨj caà xɨ nechúêeveêecaêa, aêiné nee nu neêɨÌn púêeen É¨Ì tɨ jaÃtzeêe cɨÌlieeneêen jɨÌn tiêitéjvee huáêa jemi tɨ Dios huaêantÃhuau. Jee xaa neêu, capu ayén tiraavÃjteêe nej niyen raataxáj yee nee nu huáêa jetze ajtémeêecan aêɨÌmej É¨Ì tɨ Dios huaêantÃhuau, aêiné nee nu huápɨêɨ aêij puaêa huáêuruu aêɨÌmej É¨Ì mej eêetiújseêɨrihuaêa mej mi raaténajche É¨Ì Dios. 10 Mɨ ajta Dios, aêɨÌɨ pu rɨÌêɨ tinaatáêa. AêɨÌj nu jɨÌn nee nu neêɨÌn púêeen seɨÌj tɨ Dios naêantÃhuau. Ajta jéêecan pu huápɨêɨ tiuêutévaɨ tɨ aêɨÌɨn ayén rɨÌêɨ tinaatáêa aêiné jaÃtzeêe nu caêanÃn jɨÌn tiuêumuárɨej mecaÃ É¨Ì seica. Mɨ ajta, Dios pu aêɨÌɨn púêeeneêe tɨ caêanÃjraêa naatáêa. Canu neseɨÌj nenaêa tiuêumuárɨej. 11 Capu amɨÌn aêij. Capu jetzen ruxeêeveêe tɨ puaêa aêɨÌɨme mé tiuêumuárɨej nusu inee. NaÃmiêi tu tiyen cheêatá tenaêa tihuáêixaateêe. Seajta múêeen, ayée xu cheêatá senaêa téêantzaahua. 12 Ajta, tɨ puaêa teri tiyen tejamuáêixaa tɨ Dios raêajjáj É¨Ì CɨrÃistuêu huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite, ¿aêiné êeen jɨmeêe miyen tiêixáata muáêayeêi seica, É¨Ì mej aêamua jetze ajtémeêecan aêɨÌjna jɨmeêe mej nuêu caà chéêe huatarújsin aêɨÌɨme É¨Ì mej meri huácuii? 13 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe. Tɨ puaêa ayén mecaà chéêe huatarún aêɨÌɨme É¨Ì mej meri huácuii, capu ajta Dios raêajjáj É¨Ì CɨrÃistuêu huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite. 14 Ajta, tɨ puaêa Dios caà raêajjáj É¨Ì CɨrÃistuêu, capu tiêitɨ vaɨreêe É¨Ì tej teri tejamuáêixaa, ajta capu tiêitɨj vaɨreêe sej siyen téêatzaahuateêe. 15 Ajta, ayée pu téêeme tej tÃêihuaêitaca tenaêa teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tej jɨÌn tiuêutaxájtacaêa teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì Dios, aêiné tuêuri tiyen raataxájtacaêa yee: “AêɨÌɨ pu raêajjáj É¨Ì CɨrÃistuêu huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite.” Mɨ ajta caà capu, tɨ puaêa mecaà chéêe huatarún É¨Ì mej meri huácuii. Jee xaa neêu, tɨ puaêa ayén êeen matɨÌj seica tÃêixaxaêa, capu Dios ayén raêajjáj. 16 Ayee puêu, tɨ puaêa Dios caà huaêajájpuaxɨêɨ aêɨÌmej É¨Ì mej meri huácuii, ayée pu huataújmuaêa tɨ caà Dios ajta raêajjáj É¨Ì CɨrÃistuêu. 17 Tɨ puaêa caà raêajjáj aêɨÌjna É¨Ì CɨrÃistuêu, capu tiêitɨj vaɨreêe sej siyen téêatzaahuateêe. Ajta, tɨ puaêa caà raêajjáj, capu ayén aêamua japua huaniú É¨Ì sej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi. 18 Ajta aêɨÌɨme É¨Ì mej miyen téêatzaahuateêe É¨Ì CɨrÃistuêu jemi muáacuii, muêuri áêuvej. 19 Tɨ puaêa ayée naêa auj titaatévaêɨri tej teuj iêirúuri tej tiyen ráêatzaahuateêe É¨Ì CɨrÃistuêu, jaÃtzeêe pu aêij puaêa tÃêitaruure tɨ caà aêij tihuáêaruure naÃjmiêica aêɨÌmej É¨Ì seica É¨Ì mej yen japuan seijreêe É¨Ì chaanaca. 20 Mɨ ajta xaa, ayée pu tiêayajna tɨ CɨrÃistuêu aêitáraa huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì taêanáayeijxɨ É¨Ì tej jɨÌn ramuaêaree mej majta huatarújsin aêɨÌɨme É¨Ì mej meri huácuii. 21 Ayee puêu naêa, aêiné ayée pu tihuáêacɨêɨti É¨Ì teɨte mej miyen huácuiêini meêɨÌjna jɨmeêe tɨ seɨÌj naêa É¨Ì teáataêa ayén auteájturaa É¨Ì Dios jemi, ayée pu cheêatá naêa tihuáêacɨêɨti mej huatarún meêɨÌjna jɨmeêe tɨ ajta seɨÌj naêa É¨Ì teáataêa huatarúj huáêa tzajtaêa É¨Ì mɨêɨchite. 22 Aêiné naÃmiêi mú miyen cuiêica meêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêɨÌɨn Adán auteájturaa É¨Ì Dios jemi, ayée mú cheêatá menaêa huatarújsin meêɨÌjna jɨmeêe mej meêɨÌjna jetze ajtémeêecan aêɨÌjna É¨Ì CɨrÃistuêu. 23 Mɨ ajta, ayée pu tihuáêacɨêɨti aêij tɨ tÃhuaêuxɨÌêepɨêɨntariêiriêi É¨Ì xɨcáaraêan jetze tɨ ayén tiraavÃjteêe. Amuacaà pu huatarúj aêɨÌjna É¨Ì CɨrÃistuêu. Ajta áêiyen, tɨÌêɨj yé uvéêenen, aêɨÌɨme mú huatarújsin aêɨÌɨme É¨Ì mej CɨrÃistuêu jetze ajtémeêecan. 24 Aj pu êi nain teêentipuáêajte. Amuacaà pu CɨrÃistuêu aêɨÌmej antipuáêajteêesin matɨÌj menaêa tÃtetéêuêupuêu, ajta aêɨÌmej É¨Ì mej tiêitɨj jɨÌn antiújmuaêaree. Aj puêi xaa tiuêutátuiireêesin É¨Ì Dios jemi tɨÌj naêa aêɨÌɨn tɨ jɨÌn antiújmuaêareerecaêa. 25 Ayee puêu, aêiné ayée pu ruxeêeveêe tɨ aêɨÌɨn CɨrÃistuêu ayén tiuêitaêáijta ajta naêa caà huaêutémuaêitɨn matɨÌj menaêa puaêamé mej rájchaêɨɨreêe. 26 Ajta É¨Ì tɨ jɨÌn teêentipuáêajte tɨ raatémuaêitɨn É¨Ì tɨ rájchaêɨɨreêe, aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ jɨÌn úêumɨêɨni. 27 Ajta, tɨÌêɨj ayén tiêixa tɨ nuêu aêɨÌɨn nain tiuêutéemuaêitɨ, capu xaa neêu ayén huataújmuaêa tɨ aêɨÌɨn ajta raatémuaêitɨ aêɨÌjna É¨Ì Dios tɨ ayén raatáêa tɨ nain jɨÌn antiújmuaêareere. 28 TɨÌêɨj tiuêutémuaêitɨn nain tɨÌj naêa tɨ Ãiyen tÃêiseijreêe, ajta júteêe tɨ tejéêeseijreêe, aêɨÌjna tɨ iêi yaujraêan púêeen É¨Ì Dios, aêɨÌɨ pu ruseɨÌj huataújtuaasin aêɨÌjna jemi É¨Ì Dios tɨ nain jɨÌn antiújmuaêaree, matɨÌj menaêa puaêamé É¨Ì mej Ãiyen seijreêe chaanaca japua, ajta u ta japua. 29 Tɨ puaêa pÉ¨Ì naêa ayén seɨcɨé éeneêen, ¿aêij tɨ huateújmuaêatiicheêe mej miyen tÃêijrɨêɨre É¨Ì teɨte mej huámuaɨêɨvijhua aêɨÌmej jetze meêecan É¨Ì mej meri huácuii? Tɨ puaêa mecaà chéêe miyen huatarún É¨Ì mej meri huácuii, ¿aêiné êeen jɨmeêe miyen huáêaniuucajtzeêe rumuaɨêɨhuaca? 30 Teajta iteen, ¿aêiné êeen jɨmeêe tiyen áêatacaêane tɨÌj naêa tej tiyen huácuiêini puaÃjtzi jɨmeêe? 31 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe neêɨÌjna jɨmeêe nej ahuántzaahuateêen múêejmi jɨmeêe É¨Ì CɨrÃistuêu jemi, aêɨÌjna É¨Ì Jesús tɨ ajta tavástaraêa púêeen. TɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa nain xɨcaj tzajtaêa, ayée pu tináêamitɨejteêe ineetzi nej neri mɨêɨmɨca. 32 Tɨ puaêa mecaà huatarún É¨Ì mej meri huácuii, ¿aêiné tiêitɨj tineetévaêɨri nej niyen teáataêa púêeen, tɨ puaêa niyen huaténeêuseêen huáêa jamuan É¨Ì tiêitén aêujna jáêahuaêa u Ãfeso? Ayee mú xaa tÃêixaxaêa tɨjɨÌn: “Tichéêe yee tiúêucuaêani, teajta tiêitɨ antiyéêen, aêiné ruijmuaêa tu cuiêini." 33 Caxu ratáêacareêen tɨ jaêatɨ áêamuacuanamua tiêitɨj jɨmeêe. Casiêi, aêɨÌɨme É¨Ì mej aêij puaêa titetiújchaêɨɨ, ayée mú nuêu aêij puaêa caêanÃjraêa huaêatáêaca É¨Ì mej rɨÌêɨ titetiújchaêɨɨ mej mi majta miyen cheêatá menaêa aêij puaêa huárɨni. 34 Setáêaj seajtáhuaêa rɨÌêɨ mé titeumuámuaêareêen, setáêaj seajta raatapuáêajta É¨Ì sej jɨÌn atéêɨtzeaara É¨Ì Dios jemi. Camu tzáahuatiêiraêa jɨÌn ramuaêate É¨Ì Dios seica É¨Ì mej aêamua jetze ajtémeêecan. Ayee nu êeen jɨÌn tejáêamuaêixaateêe nej ni amuaatatéviêirasteêen. 35 Mɨ ajta, tɨ puaêa jaêatɨ ayén tiuêutaêÃhuaêu tɨjɨÌn: “¿Aêiné yeêà tÃêirɨêɨri mej huatarún É¨Ì mɨêɨchite? ¿Tiêitájni téviraêan jɨÌn miyen seÃireêe muáêajuêu?" 36 Mɨ neajta inee, ayée nu tiraatáêixaateêesin yee, mɨ pej caà mé úumuaêaree. Aêɨjna É¨Ì jatzi pej raahuáste, capu ajnéjsin tɨ puaêa caà amuacaà aêutátziêite. 37 PatɨÌêɨj tÃêihuasteêe, capej peêɨÌjna huasteêe É¨Ì cɨyej tɨ ajnéjsin sino aêɨÌj pej huasteêen É¨Ì jatzi tɨ puaêa tiêitɨ triigu nusu tiêitɨ seica. 38 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Dios, aêɨÌɨ pu ayén ratáêaca É¨Ì cɨÌyeêaraêan aêij tɨ ari tiraaxɨÌêepɨêɨntariêiriêi, seɨj ajta seɨj É¨Ì jatzi. 39 Ajta, capu ruxɨÌêej naêa êeen É¨Ì huaêiraêa. SeɨÌj pu seɨcɨé éeneêe téhuaêiraêa É¨Ì teáataêa. Ajta seɨcɨé mú éeneêen téhuaêiraêa É¨Ì yeêemuaate. Majta aêɨÌɨme É¨Ì pinaêase, aêɨÌɨ mú majta seɨcɨé éeneêen téhuaêiraêa. AêɨÌɨ mú majta É¨Ì huaêité, seɨcɨé mú majta éeneêen téhuaêiraêa. 40 Ajta tɨ júteêe tÃêiseijreêe, ajta tɨ Ãiyen tÃêiseijreêe chaanaca japua, capu ruxɨÌêej naêa tÃêeen. Ajta, seɨÌj pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ naa tihuáêaseijrateêe aêɨÌjna tɨ júteêe tÃêiseijreêe. Ajta seɨÌj pu ajta aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ naa tihuáêaseijrateêe aêɨÌjna tɨ tÃêiseijreêe Ãiyen chaanaca japua. 41 Aêɨjna É¨Ì xɨcaj, aêɨÌɨ pu seɨÌj aêɨÌɨn púêeen tɨ naa tihuáêaseijrateêe. Ajta É¨Ì máxcɨraêi, capu ruxɨÌêej naêa ayén tihuáêaseijrateêe. Majta aêɨÌɨme É¨Ì xuêuraêave, camu majta ruxɨÌêej menaêa miyen êeen. 42 Ayee pu cheêatá naêa éeneêen tÃêiseijreêe aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì mej huatarújsin aêɨÌɨme É¨Ì mej meri huácuii. Aêɨjna É¨Ì téviraêan tɨ huanúêihuacaêa, aêɨÌɨ pu áêapuaêaren. Ajta aêɨÌɨn tɨ Dios raêajjájsin, capu chéêe jaêanáj áêapuaêaren aêɨÌjna. 43 Aêɨjna téviraêan, ayée pu huanúêihuacaêa mej caà rɨÌêɨ tiratáêacareêen. Ajta, tɨÌêɨj Dios raêajján, aêɨÌɨ pu temuaêa naa rɨÌêɨ tiraatáêasin. TɨÌêɨj huanúêihua aêɨÌjna É¨Ì téviraêan, capu aêatzu rucaêané. Ajta, tɨÌêɨj Dios raêajján, aêɨÌɨ pu rumuárɨêeriêireêaraêan jɨÌn raêajjájsin. 44 Ayee pu éeneêen nuêihuan tɨ ij teêutáviicuaêi Ãiyen chaanaca japua. Ajta, ayée pu éeneêen raêajjájsin tɨ ij ayén jetzen araújcaêanen É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios. Tɨ puaêa ayén seijreêe É¨Ì téviraêan tɨ ayén teêutáviicuaêi Ãiyen chaanaca japua, ajta pu ayén cheêatá naêa seijreêe É¨Ì téviraêan tɨ jetzen araújcaêanen É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios. 45 Jee xaa neêu, ayée pu téêeyuêusiêi tɨjɨÌn: “Aêɨjna É¨Ì tevi, aêɨÌjna É¨Ì Adán tɨ amuacaà huataseÃjre, aêɨÌɨ pu ayén éeneêen ruuri huateájturaa.” Ajta aêɨÌjna É¨Ì tevi, aêɨÌjna tɨ ajta Adán pɨÌrɨcɨ É¨Ì tuêuvéêeteajtɨ, ayée pu éeneêen huateájturaa xɨéjniuêucari tɨ ayej aêuj tihuaêatáêaca mej miyen ruuri muáêaraêani. 46 Capu amuacaà huataseÃjre aêɨÌjna tɨ jetzen araújcaêanen É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios, sino aêɨÌjna tɨ ruseɨÌj teêutáviicuaêi Ãiyen chaanaca japua. TɨÌêɨj aêɨÌɨn ayén huataseÃjreêen, aj pu xaa huataseÃjreêesin aêɨÌjna tɨ aêɨÌɨn xɨéjniuêucareêaraêan jetze araújcaêanen. 47 Ajta, aêɨÌɨn É¨Ì teáataêa, É¨Ì tɨ amuacaà huataseÃjre, aêɨÌɨ pu chuej jɨÌn huatétaavijhuacaêa. AêɨÌj pu jɨÌn, Ãiyen mej chuej japua meêecan. Ajta É¨Ì teáataêa, É¨Ì tɨ huaêapua tɨ huanéj, aêɨÌɨ pu júteêe éêemeêecan. 48 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej yen japuan huachéjme Ãiyen chaanaca japua, ayée mú êeen tɨÌj ajta êeen É¨Ì tevi tɨ chuej japua meêecan. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jetzen ajtémeêecan aêɨÌjna tɨ júteêe éêemeêecan, ayée mú majta êeen tɨÌj êeen aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. 49 Aêij tej teri tiyen êeen téviraêan jɨmeêe aêɨÌjna É¨Ì tevi tɨ chuej japua meêecan, ayée tu cheêatá tenaêa éeneêe táêajuêun téviraêan jɨmeêe aêɨÌjna É¨Ì tevi tɨ júteêe éêemeêecan. 50 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe, neêihuaamuaêa. Capu rɨêɨrà tɨ aêuun aêuteárute aêu tɨ Dios tejéêaijta jaêatɨ tɨ naêa tɨ auj ayén seijreêe téviraêan jɨmeêe aêɨÌjna É¨Ì tevi tɨ chuej japua meêecan. Ajta, aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ áêapuaêaren, capu rɨêɨrà tɨ ayén tiráacɨêɨti aêɨÌjna tɨ caà jaêanáj áêapuaêaren. 51 Xáanamuajriêi múêeen, aêiné ayée nu tejámuaatáêixaateêesin tiêitɨj jɨmeêe tɨ rúêavaatacaêa É¨Ì Dios jemi. Catu naÃmiêi cuiêini, sino Dios pu naÃjmiêica seɨcɨé taruuren itejmi. 52 Ayee pu téêeme aêɨÌjna xɨcáaraêa tɨ jetzen huatánamuajreêen É¨Ì trompeeta tɨ jɨÌmeêen nain teêentipuáêajte. TɨÌêɨj aêɨÌɨn tɨ ta japua tÃêivaɨreêe ucáajijhua É¨Ì trompeeta jetze, aj puêi ayén seÃireêe aêame tɨÌêɨj mej huatémaxcavaêaxɨêɨn jÃyeêitzi jɨmeêe. Aj puêi Dios huaêajjájpuaxɨêɨsin aêɨÌmej É¨Ì mej meri huácuii mej mi caà chéêe jaêanáj auupuáêare. Teajta iteen, seɨcɨé tu huatétaruurejsin, aêiné ayée pu ruxeêeveêe tɨ aêɨÌɨn tɨ áêapuaêaren ayén seɨcɨé huaújruuren tɨ ij caà chéêe auupuáêare. Ajta ayén ruxeêeveêe tɨ aêɨÌɨn tɨ mɨêɨni, ajta ayén seɨcɨé huaújruuren tɨ ij caà chéêe huámɨêɨni. 54 TɨÌêɨj seɨcɨé huaújruuren aêɨÌjna tɨ áêapuaêaren tɨ ij caà chéêe auupuáêare, ajta tɨÌêɨj ari seɨcɨé huaújruu aêɨÌjna tɨ mɨêɨnÃicheêe tɨ ij caà chéêe huámɨêɨni, aj pu xaa ayén tejaêuréêenejsin aêij tɨ amuacaà téêeyuêusiêihuacaêa, aêɨÌjna É¨Ì niuucari tɨ jɨÌmeêen raxa yee: “Nain pu hui jɨÌn raatéemuaêitɨ aêɨÌjna É¨Ì tɨ huáêacuiêica. 55 Mɨ pej huáêacuiêica, ¿aêuné aêij êeen É¨Ì pej jɨÌn huaêutéemuaêitɨ? Capu méêe éêeseijreêe xaa neêu.” Ajta ayén tɨjɨÌn: “Mɨ pej jɨÌn tihuaêupuaÃj, ¿aêuné aêij êeen? Capu xaa neêu méêe jáêahuaêa." 56 Ajta aêɨÌjna tɨ jɨÌn tihuáêapuaijteêe aêɨÌjna tɨ ajta huáêacuiêica, aêii pu aêɨÌjna jetze araújcaêanen É¨Ì mej jɨÌn atéêɨtzeaara É¨Ì Dios jemi. Ajta aêɨÌjna É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta, aêii pu aêɨÌɨn púêeen tɨ caêanÃjraêa huaêatáêaca mej mi miyen autéêɨtzeêaraêan É¨Ì Dios jemi. 57 Mɨ ajta, tichéêe tiyen rɨÌêɨ tiratáêacareêen teêɨÌjna É¨Ì Dios tɨ ayén titatáêaca tej tiyen tiuêutémuaêitɨn teêɨÌjna jɨmeêe tej jetzen ajtémeêecan É¨Ì tavástaraêa, aêɨÌjna É¨Ì Jesús tɨ ajta CɨrÃistuêu púêeen. 58 AêɨÌj xu jɨÌn siyen huárɨni, neêihuaamuaêa, mɨ nej jáêamuaxeêeveêe huápɨêɨ. Setáêaj rɨÌêɨ tÃêiteseijreêe jaêanáj tɨ naêa, setáêaj seajta teêutáviicuaêi tɨ ij caà jaêatɨ amuáêariêi É¨Ì Ã¡êamuamuaêatziiraêa. Setáêaj seajta aêujcaêanéecan jɨÌn tiuêumuárɨêen É¨Ì tavástaraêa jemi jaêanáj tɨ naêa, aêiné xuêuri ramuaêaree tɨ jéêecan huápɨêɨ tejámuatévaêɨri. Caxu huáapuaêa senaêa tÃêimuarɨêe tavástaraêa jetze meêecan.
