San Lucas 22
WBT1 Puêuri aêájna vejliêi pɨÌtÃêirɨjcaa matɨÌêɨj puaêa meêɨÌjna jɨÌn tÃêiyeste É¨Ì mej pan cuaêaca É¨Ì mej caà levadura ranájchiteêe. Ayee mú majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn TɨÌêɨj Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa, aêujna jáêahuaêa u Egipto. 2 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêaijta teyujtaêa, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêimuaêata É¨Ì yuêuxari jetze, Moisés tɨ raêuyúêuxacaêa, jeÃhua mú tÃêimuaêajca aêij mej yeêà tiraajéêica É¨Ì Jesús. CaxɨÌɨ mú aêij tirájteuveêe aêiné huáêatziɨɨneêecaêa É¨Ì teɨte. 3 Tɨêɨj jÃ, aêɨÌɨn tiyaaruêu, É¨Ì tɨ ayén ántehuaa Satanás, aêɨÌɨ pu tzajtaêan uteájrupi aêɨÌjna jetze É¨Ì Judás, É¨Ì mej miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Iscariotes. AêɨÌɨ pu ajta huáêa jetze ajtémeêecan É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. 4 Tɨêɨj jà aêɨÌɨn Judás aêɨÌmej jemi aêuréêene aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêaijta teyujtaêa, ajta É¨Ì mej tihuáêaijteêe aêɨÌmej É¨Ì mej tÃêichaêɨɨ aêujna teyujtaêa. Ayee mú tiújêixaateêecaêa meêɨÌjna jɨmeêe aêij tɨ yeêà huárɨni aêɨÌjna É¨Ì Judás tɨÌêij avÃitzi jɨÌn tiuêutátuiireêen aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 5 Majta aêɨÌɨme, jéêecan mú huataújtemuaêave. Majta teêataújratziiriêi mej tumin raatáêan. 6 AêɨÌɨ pu raêancuréêa É¨Ì huaêaniuuca. Aj pu i aêutéjche tɨ tiuêuchúêeveêen jaêanáj tɨ rɨêɨrà tɨ huaêutátuiireêen É¨Ì Jesús mej caà raseÃirecaêa É¨Ì teɨte. 7 TɨÌêɨj i aêájna tejaêuréêene É¨Ì xɨcájraêa mé jetzen racuaêaca É¨Ì pan mej caà levadura ranájchiteêe. Aêájna xɨcájraêan jetze, aêɨÌɨ mú majta ramuaɨêɨvajta aêɨÌjna É¨Ì cáneêa É¨Ì mej jɨÌn raêutámuaêaree aêájna xɨcájraêan tɨ Dios jetzen tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 8 Aj pu i Jesús huaêutaêÃtecaêa aêɨÌjna É¨Ì Pedro, ajta aêɨÌjna É¨Ì Juan mej u áêujuêun. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetáêaj áêujuêun sej si rɨÌêɨ tejáêuruuren tej ti ráacuaêani teêɨÌjna É¨Ì tej jɨÌn raêutámuaêaree tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 9 Ajta aêɨÌɨme, ayée mú tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Aêuné jetze piyen tÃêijxeêeveêe tej rɨÌêɨ tejáêuruuren? 10 Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetɨÌêɨj seêuun aêuteárute u chajtaêana, teáataêa pu amuaêantinájchi tɨ xaêari huátɨsin, jaj tɨ urajmuaa. Setáêaj cujtaêan u áêujuêun. Seajta jamuan aêuteáruti u chiêita aêu tɨ aêɨÌɨn aráêaiixa. 11 ‘Setáêaj siyen tiraataêixaateêen aêɨÌjna tɨ aêánna éêeche yee: “Ayee pu tiêixa É¨Ì maestro, yee: ¿Aêuné jetze éêerɨêɨri tɨ tzajtaêan tiúêucuaêani É¨Ì tɨ jɨÌn raêutámuaêaree tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa? AêɨÌj pu yee tiúêucuaêani aêɨÌmej jamuan É¨Ì tɨ huaêantÃhuau." 12 ‘AêɨÌɨ pu hui amuaataseÃjrateêesin É¨Ì cuaartu, tɨ veêée, tɨ án ɨmuá áêujvee. Puêuri raêavéêejaj. Setáêaj seêújna rɨÌêɨ teêuhuáruuren. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 13 Aj mú mi aêucɨÌj. MatɨÌêɨj meêuun aêaráêa, ayée pu teêirájraa aêij tɨ tihuaêutáêixaa É¨Ì Jesús. AêɨÌj mú jɨÌn rɨÌêɨ tiúêuruu É¨Ì mej jɨÌn raêutámuaêaree aêij tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi. 14 TɨÌêɨj tejaêuréêene aêatzaj mej puaêa racuaêani, naÃmiêi mú jaêutéeji á vejliêi meesa jetze, aêɨÌjna É¨Ì Jesús, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe. 15 TɨÌêɨj i ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âJeÃhua nu huápɨêɨ raxɨÌêeveêecaêa nej múêejmi jamuan amuacaÃcan tiúêucuaêani, nej caà xɨ rajpuaÃjtzi, tej ti naÃmiêi raêutámuaêaree teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 16 ‘Ayee nu tejáêamuaêixaateêe, canu hui chéêe jaêanáj ráacuaêani É¨Ì pan ajta caà nain araúrasten aêájna xɨcájraêa Dios tɨ jetzen nain jɨÌn huateúraêateêesin Ãiyen chaanaca japua. 17 Aj pu i rájtɨ É¨Ì taasa. TɨÌêɨj i rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios jemi, aj pu i huaêutajájni. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âYeêecui, setáêaj huaráêujaanten, aêiné ayée nu tejáêamuaêixaateêe nej caà chéêe jaêanáj raêantÃêisin É¨Ì jáêaraêa tɨ uuva jetze airámɨêɨyecaêa, ajta caà yen huataseÃjreêen jaêanáj tɨ Dios tiuêutaêaÃjta Ãiyen chaanaca japua. 19 TɨÌêɨj i raatiɨÌêɨ É¨Ì pan. TɨÌêɨj i ajtahuaêa pu rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios. Aj pu i raêantÃtaaraxɨ É¨Ì pan. Aj pu i huaêutáêɨÌêɨpɨêi. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAyee pu huataújmuaêa É¨Ì pan. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì netéviraêa É¨Ì nej jɨÌn áêamuajapua huaniú. Ayee xu huárɨni sej si raêutámuaêaree aêij nej huárɨni. 20 MatɨÌêɨj meri tiuêucuáêa, ayée pu cheêatá naêa huarɨÌj. AêɨÌɨ pu raêajjáj É¨Ì taasa. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAêijna i taasa tzajtaêa tuêurájmuaa, ayée pu huataújmuaêa É¨Ì niuucari tɨ jɨÌmeêen Dios jéjcua jɨÌn teêataújratziiriêi tɨ amuaêirájtuaani. Neajta inee, nuêuri raataseÃjratacaêa tɨ ayén tiêayajna aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì nexuureêe nej raêiráxɨreêesin múêejmi jetze meêecan. 21 ‘Ajta aêɨÌɨn É¨Ì jaêatɨ tɨ avÃitzi jɨÌn tiuêutátuiireêesin ineetzi, aêɨÌɨ pu hui ajta yé seijreêe neetzi jamuan iiyencuà meesa japua. 22 Ayee pu tÃêineruuren ineetzi, i nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte, aêij tɨ tiúêuxɨêepɨêɨntariêihuacaêa. Aru chéêe huataújxɨeemɨsteêen aêɨÌjna tɨ neetzi jɨÌmeêen tiuêutátuiireêesin avÃitzi jɨmeêe. 23 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, ayée mú teêutéjhuii mej huataúrihuaêu meêɨÌjna jɨmeêe jaêatɨ tɨ aêɨÌɨn púêeen tɨ ayén rɨni. 24 MatɨÌêɨj mi majta miyen autéjhuii mej huataúrihuaêu maújjaaxɨéeviêira meêɨÌjna jɨmeêe jaêatɨ tɨ nuêu jaÃtzeêe ruxeêeveêe. 25 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAêɨÌɨme É¨Ì mej rey jɨÌn tÃtetéêuêupuêu huáêa tzajtaêa É¨Ì mej caà Israél éêemeêecan, aêɨÌɨ mú caêanéjri jɨÌn tihuáêaijteêe. Ajta aêɨÌɨme É¨Ì mej miyen tihuáêaijteêe, ayée mú tiúêujxaa yee rɨÌêɨ mú tiêitexáêapuai. 26 ‘Aru múêeen, caxu siyen éeneêe xáêajuêun matɨÌj aêɨÌɨme, sino ayée xuêu éeneêe xáêaraêani. AêɨÌn É¨Ì jaêatɨ tɨ jaÃtzeêe ruxeêeveêe múêejmi jemi, chéêe aêɨÌɨn ayén éeneêe áêaraêani tɨÌj tɨ jaÃtzeêe paêarɨêɨ. Ajta aêɨÌɨn hui tɨ tÃêaijta, chéêe ayén éeneêe tɨÌj aêɨÌjna tɨ tÃêivaɨreêe. 27 ‘Casiêi, ¿aêataani jaÃtzeêe veêecán jɨÌn tiêitéjvee? ¿Ni aêɨÌjna tɨ á vejliêi aêuréêehuiixɨ aêutÉ¨Ì meesa aêutéjvee, naêari aêɨÌjna É¨Ì tɨ tÃêijmin? ¿Ni necaà neêɨÌn púêeen inee i nej jaÃtzeêe veêecán jɨÌn, i nej yé vejliêi huaréêecaêa Ãiye É¨Ì meesa aêutéjvee? MÉ¨Ì neajta inee, yé nu seijreêe aêamua jamuan nej ni tejamuaamÃn múêejmi. 28 ‘Seajta múêeen, múêeen xu seêɨÌɨn púêeen É¨Ì sej tɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa yé huatéêuu neetzi jemi É¨Ì nej rajpuaÃjtzi. 29 Neajta nu tejáêamuaêÃjcateêe múêejmi, sej si tiuêutaêaÃjta aêiné aêɨÌjna É¨Ì niyáêupua puêuri ayén tinaaêÃjca ineetzi nej ni tiuêutaêaÃjta. 30 ‘Ayee nu hui tejáêamuaêÃjcateêe sej si siyen tiúêucuaêani, seajta huayéêen É¨Ì meesa aêutéjvee neetzi jamuan aêájna xɨcájraêan ne jetzen yé veêecánejsin nej ni tiuêutaêaÃjta Ãiyen chaanaca japua. Múêeen xu aêujráêase japuan É¨Ì É¨puari sej si huáêaxɨjteêen aêɨÌmej É¨Ì teɨtejraêa É¨Ì mej majta Israél jetze huanéj, É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 31 Aj pu i aêɨÌjna É¨Ì Jesús ayén tiraataêixaa É¨Ì Pedro tɨjɨÌn: âSimón, Simón, aêɨÌjna É¨Ì tiyaaruêu tɨ iêi Satanás, aêɨÌɨ pu raatáhuaêu tɨ Dios raatáêan tɨ i tiuêutéseêen tɨ muaatémuaêitɨn pej pi mé núurɨeeni. 32 ‘Aru inee, ayée nu hui raatáhuaêu múêeetzi jɨmeêe É¨Ì Dios jemi pej pi caà autéêɨtzen peêɨÌjna jɨmeêe pej náêastijreêe ineetzi. Neajta niyen tÃêimuaêaijteêe. PatɨÌêɨj rɨÌêɨ huarɨÌn muaêa tzajtaêa, patáêaj pajtáhuaêa naêaráêastijreêen. Ayee pej huárɨni. Patáêaj caêanÃjraêa huaêutáêan aêihuáamuaêa. 33 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiraataêixaa tɨjɨÌn: âNevástaraêa, nuêuri niyen ahuáncaêane nej múêeetzi jamuan aiteánamiêihua naêari nej huámɨêɨni múêeetzi jamuan. 34 Ajta Jesús ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âPedro, ayée nu hui tÃêimuaêixaateêe, tɨÌêɨj caà xɨ huajÃjhua É¨Ì tecuaaraêi, huaÃca pej piyen tinaêavéêavaata tɨjɨÌn capej nemuaêate. 35 Aj pu i Jesús ayén tihuaêutaêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni caà tiêitɨÌj tejamuáêaturaateêecaêa netɨÌêɨj amuaataêÃtecaêa sej siyen aêucɨÌjxɨêɨn, sej caà caêanà anpiÃn, seajta caà tiêitɨÌj anúêaêɨn, sej tumin tzajtaêan ucáêan, sej seajta caà ajtácaêacaiméêe? Ayee mú tiuêutaniú tɨjɨÌn: âCapu tiêitɨÌj auteájturaa. 36 Aj pu i ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAri Ãjii, tɨ puaêa piyen rájchaêɨɨ aêɨÌjna É¨Ì caêanÃ, patáêaj raêanpÃin, naêari pajta peêɨÌjna É¨Ì pej tzajtaêan tumin ucáêan. TÉ¨Ì puaêa pecaà seɨÌj tÃchaêɨɨ É¨Ì chun, xantaaruêu mej rájchaêɨɨ, ayée pej huárɨni. Patáêaj ráatuaani É¨Ì Ã¡êacɨɨxu pej pi seɨÌj chun huánanan É¨Ì tumin jɨmeêe. 37 ‘Ayee pu téêeyuêusiêi tɨjɨÌn: “Ayee pu hui tihuáêamitɨejteêecaêa tɨjɨÌn aêii pu aêɨÌɨn púêeen seɨÌj tɨ aêij puaêa tÃêitevij.” Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tɨ ruxeêeveêe tɨ ayén cheêatá naêa teêaraúrasten ineetzi jemi. Jee xaa neêu, aêÃjna tɨ ayén téêeyuêusiêi ineetzi jɨmeêe, puêuri tɨÌmuaêa araúrastejsin. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 38 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, ayée mú tiraataêixaa tɨjɨÌn: âCasiêi, tavástaraêa, huaêapua pu yee tÃêiseijreêe É¨Ì chun. Ayee pu i ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âAmÉ¨Ì puêu tÃêicɨêɨpe. 39 Aj pu i huirájraa É¨Ì Jesús. TɨÌêɨj i aêuun aêaráêa aêájna aêu tɨ éêeêaseca É¨Ì jɨrà jetze tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Aceituunajemi. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, aêɨÌɨ mú majta aêucɨÌj jamuan. 40 TɨÌêɨj aêuun aêaráêa, ayée pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetáêaj siyen huatéjniuuni sej si caà autéêɨtzen tiêitɨÌj jɨmeêe. 41 TɨÌêɨj i aêuun huajaêuteájtuaa, aêatzu pu ɨmuá á aêureêenée aêachú cumu aêatzu ɨmuá pu eêeráavaêɨtzɨ É¨Ì tetej tɨ puaêa jaêatɨ raatárɨeni. Aêuu pu tÃtunutacaêa. TɨÌêɨj i raatáhuauu É¨Ì Dios jemi. 42 Ayen tɨjɨÌn: âNiyáêupua, ayée nu tÃêimuahuavii, tɨ puaêa muaêaráanajche pej naatáêan nej ni caà niyen tirajpuaÃitzi náêaraêani. Aru chéêe ayén tiúêurɨni aêij pej múêee tÃêijxeêeveêe. Chéêe hui caà ayén tejaêuréêenineicaêa aêij nej nee tÃêijxeêeveêe. âAyee pu tiraatáhuaviiriêi. 43 Aj pu i seɨÌj jemin huataseÃjre tɨ ta japua tÃêivaɨreêe. AêɨÌɨ pu caêanÃjraêa raatáêa. 44 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, jeÃhua pu tÃêiteseêecaêa. AêɨÌj pu jɨÌn, jaÃtzeêe huatéeniu. Jéêecan pu taÃxɨêecaêa. Ayee pu seijreêecaêa xɨee tɨÌj xúureêe á eêerájtzune á chuaataêa. 45 TɨÌêɨj i ájchee aêu tɨ eêeténiuusimeêe, tɨÌêɨj i aêuréêene aêu mej aêij éêeneêe aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe. Muêuri cuêutzucaêa aêiné jeÃhua mú cuaêanacaêa meêɨÌjna jɨmeêe mej ruxɨeemɨÌjteêe. 46 Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: â¿Aêiné sej si cuêutzu? Xáêajhuiixɨêɨ, seajta huatéjniuuni tɨ ij caà tiêitɨÌj aêamua japua rájveti, sej si caà auteáturan É¨Ì Dios jemi. 47 Aúcheêe pu tixájtacaêa É¨Ì Jesús, matɨÌêɨj jeÃhua teɨte eêiréêene. Ajta aêɨÌɨn tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Judás, tɨ ajta huáêa jetze ajtémeêecantacaêa É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase, aêɨÌɨ pu amuacaà huaméêecaa. Aj pu i ajteáxɨɨrecaêa tɨ ij ruêitépɨêɨtzen aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 48 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: âJudás, ni piyen tinuêitépɨêɨtzeêesin pej pi neetzi jɨmeêe tiuêutátuiireêen ineetzi, i nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte. 49 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej Jesús jamuan áêujujhuaêaneêe, matɨÌêɨj raaseÃj aêij tɨ tiêitÉ¨Ì rɨjcaa, matɨÌêɨj mi miyen tiraataêixaa tɨjɨÌn: âTavastaraêa, ¿ni tiyen huárɨni tej huaêutévajxɨêɨn teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tÃêitachun? 50 Ajta seɨÌj tɨ Jesús jamuan áêucheêecaneêe, aêɨÌɨ pu raêajtéevajxɨ aêɨÌjna tɨ ravaɨreêe aêɨÌjna tɨ tÃêaijta u teyujtaêa. RaêajtasÃjchecaêa É¨Ì naxairaêan, rurɨêɨrÃintaêan tɨ raêajtánaxaiicaêa. 51 Aj pu i Jesús ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âCaxu chéêe siyen raruure. Aj pu i Jesús raêajtamuárɨej aêɨÌjna É¨Ì naxairaêan jetze. Ajta tiráahuaa. 52 Aj pu i Jesús ayén tihuaêutáêixaa aêɨÌmej É¨Ì mej tÃêaijta u teyujtaêa, ajta É¨Ì mej tihuáêaijteêe É¨Ì mej tÃêichaêɨɨ u teyujtaêa, ajta aêɨÌmej É¨Ì huáêa vaujsi, naÃjmiêi matɨÌj menaêa mej jemin eêiréêene. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: â¿Ni qui nahuaêari neêɨÌn púêeen sej si siyen múêeen mú aêuvéêejuêun sej chun tiuêɨÌêɨsimeêen, seajta cɨyej? 53 TɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa nain xɨcaj tzajtaêa, aêúu nu hui aêutevée náêayeêi aêu tɨ eêeráyaujtaêa u teyujtaêa múêejmi jemi. Seajta múêeen, caxu jaêanáj naateeviêi. Ari Ãjii xu xaa siyen neruure aêiné ayée pu tejamuaacɨÌêɨ tɨ aêamua jetze huáraa aêɨÌjna tɨ tÃêaijta tɨÌcaêamisteêe. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 54 MatɨÌêɨj mi raatéeviêi. Aj mú mi yaêuvÃêitɨ. Aêuu mú yaêuréêeneijte aêu tɨ éêeche aêɨÌjna tɨ nain jɨÌn antiújmuaêaree u teyujtaêa. Ajta aêɨÌɨn Pedro, aêatzu pu ɨmuá ráêasijmeêe. 55 MatɨÌêɨj mi aúunai aêájna jáêitaêa tɨ eêeráyaujtaêa u teyujtaêa. Aj mú mi atéráaseajraa. Ajta aêɨÌjna É¨Ì Pedro, aêɨÌɨ pu huáêa jamuan aêujyeÃjxɨ. 56 TɨÌêɨj aêɨÌɨn êɨÌitaêa tɨ tÃêivaɨreêe, aêɨÌɨ pu raaseÃj tɨ aêuun áêajcatii aêu tɨ áêataa. TɨÌêɨj temuaêa raaseÃj, aj pu i ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âAmɨÌjna mɨ teáataêa, amɨÌɨ pu ajta jamuan áêucheêecaneêe. 57 Ajta aêɨÌɨn Pedro, ayée pu tiuêutéhuaêitacaêa tɨjɨÌn: âêÆÌitaêa, canu ramuaêate. 58 Aêatzu aêateeviêi, ajtahuaêa seɨÌj raaseÃj. Ayee pu tiuêutaxájtacaêa aêɨÌjna tɨjɨÌn: âMúêee pe pajta huáêa jetze ajtémeêecan. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âHoombi xaa, canu xaa neêu. 59 TɨÌêɨj seɨÌj hora teuuméêeca, ajtahuaêa seɨÌj ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âAyej xaa neêu tiêayajna tɨ amɨÌn aêɨÌɨn púêeen seɨÌj tɨ Jesús jamuan áêucheêecaneêe, aêiné Galilea pu éêemeêecan. 60 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âHoombi xaa, capu aêij tináêamitɨejteêe aêij pej tiêixa. TɨÌêɨj auj ayén tÃêixajtacaêa, tɨÌêɨj i huajÃjhuacaêa É¨Ì tecuaaraêi. 61 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì tavástaraêa, aêɨÌɨ pu pÉ¨Ì aêuréêeve. Aj pu i raêaráaseij aêɨÌjna É¨Ì Pedro. Ajta aêɨÌɨ pu raêutámuaêareeriêi aêij tɨ tavástaraêa tiraataêixaa yee tɨÌêɨj caà xɨ huajÃjhuan É¨Ì tecuaaraêi, huaÃca pej piyen tinaêavéêavaata tɨjɨÌn capej nemuaêate. 62 TɨÌêɨj i Pedro huirájraa á puaêacɨé. Aj pu i tiujyeÃnejraa huápɨêɨ. Aêij pu puaêa téêujmuaêajcaa. 63 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej rachaêɨɨcaêa, aêɨÌɨ mú autéjhuii mej raêutéxɨeehuariêi, majta raatéevajxɨ meêɨÌjna É¨Ì Jesús. 64 MatɨÌêɨj mi raêutajɨÌêɨcɨe á jɨêɨseáaraêan jetze. Aj mú mi caêanéeri jɨÌn raataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: âHuataxáj yee aêatani muaatéevajxɨ. 65 Majta jeÃhua mú raêutéxɨeehuariêiriêi meêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêij puaêa êeen. 66 TɨÌêɨj huateapuáêarecaêa, naÃmiêi mú tiújseɨj, É¨Ì huáêavaujsimuaêa, majta É¨Ì mej tÃêaijta u teyujtaêa, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêimuaêataca É¨Ì yuêuxari jetze, Moisés tɨ raêuyúêuxacaêa. Majta á yaêuvÃêitɨ huáêa jemi É¨Ì rujuéesi. 67 Ayee mú tiraataêixaa tɨjɨÌn: âPatáêaj taatáêixaateêen tɨ puaêa múêee pe peêɨÌn púêeen É¨Ì tɨ Dios án muajaêujyéijtza É¨Ì É¨puari japua nusu pecaÃ. TɨÌêɨj i Jesús ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âTÉ¨Ì puaêa niyen tejámuaatáêixaateêen yee: “Nee nu neêɨÌn púêeen”, caxu múêeen náêantzaahuateêesin. 68 Ajta tɨ puaêa niyen tejámuaataêÃhuaêu yee: “¿Aêataani nej pɨÌrɨcɨ inee?, caxu múêeen, aêatzu huatániuusin." 69 ‘Silu Ãjii tɨ yú aucaêitÉ¨Ì aêame, inee nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte, aêúu nu hui aêujcaà naêame aêujna rɨêɨrÃintaêan É¨Ì Dios tɨ nain jɨÌn antiújmuaêaree. 70 NaÃmiêi mú miyen tiraataêÃhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni peêɨÌn púêeen yaujraêan É¨Ì Dios? Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âAyee pu tiêayajna, nee nu neêɨÌn púêeen aêij sej tiuêutaxájtacaêa. 71 MatɨÌêɨj mi miyen tiuêutaúêixaa tɨjɨÌn: â¿Tiêitáani máà j aêij tetÃêixeêeveêe É¨Ì tej jɨÌn jetzen teêujpuáêajteêen tiêitɨÌj jɨmeêe? Tuêuri neêu hui ráanamuajriêi aêij tɨ amɨÌn tiuêutaxájtacaêa.
