Menu

San Lucas 22

WBT

1 Puêuri aêájna vejliêi pɨÌtíêirɨjcaa matɨÌêɨj puaêa meêɨÌjna jɨÌn tíêiyeste É¨Ì mej pan cuaêaca É¨Ì mej caí levadura ranájchiteêe. Ayee mú majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn TɨÌêɨj Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa, aêujna jáêahuaêa u Egipto. 2 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tíêaijta teyujtaêa, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tíêimuaêata É¨Ì yuêuxari jetze, Moisés tɨ raêuyúêuxacaêa, jeíhua mú tíêimuaêajca aêij mej yeêí tiraajéêica É¨Ì Jesús. CaxɨÌɨ mú aêij tirájteuveêe aêiné huáêatziɨɨneêecaêa É¨Ì teɨte. 3 Tɨêɨj jí, aêɨÌɨn tiyaaruêu, É¨Ì tɨ ayén ántehuaa Satanás, aêɨÌɨ pu tzajtaêan uteájrupi aêɨÌjna jetze É¨Ì Judás, É¨Ì mej miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Iscariotes. AêɨÌɨ pu ajta huáêa jetze ajtémeêecan É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. 4 Tɨêɨj jí aêɨÌɨn Judás aêɨÌmej jemi aêuréêene aêɨÌɨme É¨Ì mej tíêaijta teyujtaêa, ajta É¨Ì mej tihuáêaijteêe aêɨÌmej É¨Ì mej tíêichaêɨɨ aêujna teyujtaêa. Ayee mú tiújêixaateêecaêa meêɨÌjna jɨmeêe aêij tɨ yeêí huárɨni aêɨÌjna É¨Ì Judás tɨÌêij avíitzi jɨÌn tiuêutátuiireêen aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 5 Majta aêɨÌɨme, jéêecan mú huataújtemuaêave. Majta teêataújratziiriêi mej tumin raatáêan. 6 AêɨÌɨ pu raêancuréêa É¨Ì huaêaniuuca. Aj pu i aêutéjche tɨ tiuêuchúêeveêen jaêanáj tɨ rɨêɨrí tɨ huaêutátuiireêen É¨Ì Jesús mej caí raseíirecaêa É¨Ì teɨte. 7 TɨÌêɨj i aêájna tejaêuréêene É¨Ì xɨcájraêa mé jetzen racuaêaca É¨Ì pan mej caí levadura ranájchiteêe. Aêájna xɨcájraêan jetze, aêɨÌɨ mú majta ramuaɨêɨvajta aêɨÌjna É¨Ì cáneêa É¨Ì mej jɨÌn raêutámuaêaree aêájna xɨcájraêan tɨ Dios jetzen tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 8 Aj pu i Jesús huaêutaêítecaêa aêɨÌjna É¨Ì Pedro, ajta aêɨÌjna É¨Ì Juan mej u áêujuêun. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetáêaj áêujuêun sej si rɨÌêɨ tejáêuruuren tej ti ráacuaêani teêɨÌjna É¨Ì tej jɨÌn raêutámuaêaree tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 9 Ajta aêɨÌɨme, ayée mú tiraataêíhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Aêuné jetze piyen tíêijxeêeveêe tej rɨÌêɨ tejáêuruuren? 10 Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetɨÌêɨj seêuun aêuteárute u chajtaêana, teáataêa pu amuaêantinájchi tɨ xaêari huátɨsin, jaj tɨ urajmuaa. Setáêaj cujtaêan u áêujuêun. Seajta jamuan aêuteáruti u chiêita aêu tɨ aêɨÌɨn aráêaiixa. 11 ‘Setáêaj siyen tiraataêixaateêen aêɨÌjna tɨ aêánna éêeche yee: “Ayee pu tiêixa É¨Ì maestro, yee: ¿Aêuné jetze éêerɨêɨri tɨ tzajtaêan tiúêucuaêani É¨Ì tɨ jɨÌn raêutámuaêaree tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa? AêɨÌj pu yee tiúêucuaêani aêɨÌmej jamuan É¨Ì tɨ huaêantíhuau." 12 ‘AêɨÌɨ pu hui amuaataseíjrateêesin É¨Ì cuaartu, tɨ veêée, tɨ án ɨmuá áêujvee. Puêuri raêavéêejaj. Setáêaj seêújna rɨÌêɨ teêuhuáruuren. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 13 Aj mú mi aêucɨÌj. MatɨÌêɨj meêuun aêaráêa, ayée pu teêirájraa aêij tɨ tihuaêutáêixaa É¨Ì Jesús. AêɨÌj mú jɨÌn rɨÌêɨ tiúêuruu É¨Ì mej jɨÌn raêutámuaêaree aêij tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi. 14 TɨÌêɨj tejaêuréêene aêatzaj mej puaêa racuaêani, naímiêi mú jaêutéeji á vejliêi meesa jetze, aêɨÌjna É¨Ì Jesús, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe. 15 TɨÌêɨj i ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âJeíhua nu huápɨêɨ raxɨÌêeveêecaêa nej múêejmi jamuan amuacaícan tiúêucuaêani, nej caí xɨ rajpuaíjtzi, tej ti naímiêi raêutámuaêaree teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tɨ Dios tihuaêutáêuuniêiriêi É¨Ì huáêayaujmuaêa É¨Ì mej anáatéêee muanúnuêihuacaêa. 16 ‘Ayee nu tejáêamuaêixaateêe, canu hui chéêe jaêanáj ráacuaêani É¨Ì pan ajta caí nain araúrasten aêájna xɨcájraêa Dios tɨ jetzen nain jɨÌn huateúraêateêesin íiyen chaanaca japua. 17 Aj pu i rájtɨ É¨Ì taasa. TɨÌêɨj i rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios jemi, aj pu i huaêutajájni. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âYeêecui, setáêaj huaráêujaanten, aêiné ayée nu tejáêamuaêixaateêe nej caí chéêe jaêanáj raêantíêisin É¨Ì jáêaraêa tɨ uuva jetze airámɨêɨyecaêa, ajta caí yen huataseíjreêen jaêanáj tɨ Dios tiuêutaêaíjta íiyen chaanaca japua. 19 TɨÌêɨj i raatiɨÌêɨ É¨Ì pan. TɨÌêɨj i ajtahuaêa pu rɨÌêɨ tiraatáêa É¨Ì Dios. Aj pu i raêantítaaraxɨ É¨Ì pan. Aj pu i huaêutáêɨÌêɨpɨêi. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAyee pu huataújmuaêa É¨Ì pan. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì netéviraêa É¨Ì nej jɨÌn áêamuajapua huaniú. Ayee xu huárɨni sej si raêutámuaêaree aêij nej huárɨni. 20 MatɨÌêɨj meri tiuêucuáêa, ayée pu cheêatá naêa huarɨÌj. AêɨÌɨ pu raêajjáj É¨Ì taasa. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAêijna i taasa tzajtaêa tuêurájmuaa, ayée pu huataújmuaêa É¨Ì niuucari tɨ jɨÌmeêen Dios jéjcua jɨÌn teêataújratziiriêi tɨ amuaêirájtuaani. Neajta inee, nuêuri raataseíjratacaêa tɨ ayén tiêayajna aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì nexuureêe nej raêiráxɨreêesin múêejmi jetze meêecan. 21 ‘Ajta aêɨÌɨn É¨Ì jaêatɨ tɨ avíitzi jɨÌn tiuêutátuiireêesin ineetzi, aêɨÌɨ pu hui ajta yé seijreêe neetzi jamuan iiyencuí meesa japua. 22 Ayee pu tíêineruuren ineetzi, i nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte, aêij tɨ tiúêuxɨêepɨêɨntariêihuacaêa. Aru chéêe huataújxɨeemɨsteêen aêɨÌjna tɨ neetzi jɨÌmeêen tiuêutátuiireêesin avíitzi jɨmeêe. 23 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, ayée mú teêutéjhuii mej huataúrihuaêu meêɨÌjna jɨmeêe jaêatɨ tɨ aêɨÌɨn púêeen tɨ ayén rɨni. 24 MatɨÌêɨj mi majta miyen autéjhuii mej huataúrihuaêu maújjaaxɨéeviêira meêɨÌjna jɨmeêe jaêatɨ tɨ nuêu jaítzeêe ruxeêeveêe. 25 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAêɨÌɨme É¨Ì mej rey jɨÌn títetéêuêupuêu huáêa tzajtaêa É¨Ì mej caí Israél éêemeêecan, aêɨÌɨ mú caêanéjri jɨÌn tihuáêaijteêe. Ajta aêɨÌɨme É¨Ì mej miyen tihuáêaijteêe, ayée mú tiúêujxaa yee rɨÌêɨ mú tiêitexáêapuai. 26 ‘Aru múêeen, caxu siyen éeneêe xáêajuêun matɨÌj aêɨÌɨme, sino ayée xuêu éeneêe xáêaraêani. AêɨÌn É¨Ì jaêatɨ tɨ jaítzeêe ruxeêeveêe múêejmi jemi, chéêe aêɨÌɨn ayén éeneêe áêaraêani tɨÌj tɨ jaítzeêe paêarɨêɨ. Ajta aêɨÌɨn hui tɨ tíêaijta, chéêe ayén éeneêe tɨÌj aêɨÌjna tɨ tíêivaɨreêe. 27 ‘Casiêi, ¿aêataani jaítzeêe veêecán jɨÌn tiêitéjvee? ¿Ni aêɨÌjna tɨ á vejliêi aêuréêehuiixɨ aêutÉ¨Ì meesa aêutéjvee, naêari aêɨÌjna É¨Ì tɨ tíêijmin? ¿Ni necaí neêɨÌn púêeen inee i nej jaítzeêe veêecán jɨÌn, i nej yé vejliêi huaréêecaêa íiye É¨Ì meesa aêutéjvee? MÉ¨Ì neajta inee, yé nu seijreêe aêamua jamuan nej ni tejamuaamín múêejmi. 28 ‘Seajta múêeen, múêeen xu seêɨÌɨn púêeen É¨Ì sej tɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa yé huatéêuu neetzi jemi É¨Ì nej rajpuaíjtzi. 29 Neajta nu tejáêamuaêíjcateêe múêejmi, sej si tiuêutaêaíjta aêiné aêɨÌjna É¨Ì niyáêupua puêuri ayén tinaaêíjca ineetzi nej ni tiuêutaêaíjta. 30 ‘Ayee nu hui tejáêamuaêíjcateêe sej si siyen tiúêucuaêani, seajta huayéêen É¨Ì meesa aêutéjvee neetzi jamuan aêájna xɨcájraêan ne jetzen yé veêecánejsin nej ni tiuêutaêaíjta íiyen chaanaca japua. Múêeen xu aêujráêase japuan É¨Ì É¨puari sej si huáêaxɨjteêen aêɨÌmej É¨Ì teɨtejraêa É¨Ì mej majta Israél jetze huanéj, É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 31 Aj pu i aêɨÌjna É¨Ì Jesús ayén tiraataêixaa É¨Ì Pedro tɨjɨÌn: âSimón, Simón, aêɨÌjna É¨Ì tiyaaruêu tɨ iêi Satanás, aêɨÌɨ pu raatáhuaêu tɨ Dios raatáêan tɨ i tiuêutéseêen tɨ muaatémuaêitɨn pej pi mé núurɨeeni. 32 ‘Aru inee, ayée nu hui raatáhuaêu múêeetzi jɨmeêe É¨Ì Dios jemi pej pi caí autéêɨtzen peêɨÌjna jɨmeêe pej náêastijreêe ineetzi. Neajta niyen tíêimuaêaijteêe. PatɨÌêɨj rɨÌêɨ huarɨÌn muaêa tzajtaêa, patáêaj pajtáhuaêa naêaráêastijreêen. Ayee pej huárɨni. Patáêaj caêaníjraêa huaêutáêan aêihuáamuaêa. 33 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiraataêixaa tɨjɨÌn: âNevástaraêa, nuêuri niyen ahuáncaêane nej múêeetzi jamuan aiteánamiêihua naêari nej huámɨêɨni múêeetzi jamuan. 34 Ajta Jesús ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âPedro, ayée nu hui tíêimuaêixaateêe, tɨÌêɨj caí xɨ huajíjhua É¨Ì tecuaaraêi, huaíca pej piyen tinaêavéêavaata tɨjɨÌn capej nemuaêate. 35 Aj pu i Jesús ayén tihuaêutaêíhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni caí tiêitɨÌj tejamuáêaturaateêecaêa netɨÌêɨj amuaataêítecaêa sej siyen aêucɨÌjxɨêɨn, sej caí caêaní anpiín, seajta caí tiêitɨÌj anúêaêɨn, sej tumin tzajtaêan ucáêan, sej seajta caí ajtácaêacaiméêe? Ayee mú tiuêutaniú tɨjɨÌn: âCapu tiêitɨÌj auteájturaa. 36 Aj pu i ayén tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âAri íjii, tɨ puaêa piyen rájchaêɨɨ aêɨÌjna É¨Ì caêaní, patáêaj raêanpíin, naêari pajta peêɨÌjna É¨Ì pej tzajtaêan tumin ucáêan. TÉ¨Ì puaêa pecaí seɨÌj tíchaêɨɨ É¨Ì chun, xantaaruêu mej rájchaêɨɨ, ayée pej huárɨni. Patáêaj ráatuaani É¨Ì Ã¡êacɨɨxu pej pi seɨÌj chun huánanan É¨Ì tumin jɨmeêe. 37 ‘Ayee pu téêeyuêusiêi tɨjɨÌn: “Ayee pu hui tihuáêamitɨejteêecaêa tɨjɨÌn aêii pu aêɨÌɨn púêeen seɨÌj tɨ aêij puaêa tíêitevij.” Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tɨ ruxeêeveêe tɨ ayén cheêatá naêa teêaraúrasten ineetzi jemi. Jee xaa neêu, aêíjna tɨ ayén téêeyuêusiêi ineetzi jɨmeêe, puêuri tɨÌmuaêa araúrastejsin. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 38 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, ayée mú tiraataêixaa tɨjɨÌn: âCasiêi, tavástaraêa, huaêapua pu yee tíêiseijreêe É¨Ì chun. Ayee pu i ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âAmÉ¨Ì puêu tíêicɨêɨpe. 39 Aj pu i huirájraa É¨Ì Jesús. TɨÌêɨj i aêuun aêaráêa aêájna aêu tɨ éêeêaseca É¨Ì jɨrí jetze tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn Aceituunajemi. Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe, aêɨÌɨ mú majta aêucɨÌj jamuan. 40 TɨÌêɨj aêuun aêaráêa, ayée pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: âSetáêaj siyen huatéjniuuni sej si caí autéêɨtzen tiêitɨÌj jɨmeêe. 41 TɨÌêɨj i aêuun huajaêuteájtuaa, aêatzu pu ɨmuá á aêureêenée aêachú cumu aêatzu ɨmuá pu eêeráavaêɨtzɨ É¨Ì tetej tɨ puaêa jaêatɨ raatárɨeni. Aêuu pu títunutacaêa. TɨÌêɨj i raatáhuauu É¨Ì Dios jemi. 42 Ayen tɨjɨÌn: âNiyáêupua, ayée nu tíêimuahuavii, tɨ puaêa muaêaráanajche pej naatáêan nej ni caí niyen tirajpuaíitzi náêaraêani. Aru chéêe ayén tiúêurɨni aêij pej múêee tíêijxeêeveêe. Chéêe hui caí ayén tejaêuréêenineicaêa aêij nej nee tíêijxeêeveêe. âAyee pu tiraatáhuaviiriêi. 43 Aj pu i seɨÌj jemin huataseíjre tɨ ta japua tíêivaɨreêe. AêɨÌɨ pu caêaníjraêa raatáêa. 44 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, jeíhua pu tíêiteseêecaêa. AêɨÌj pu jɨÌn, jaítzeêe huatéeniu. Jéêecan pu taíxɨêecaêa. Ayee pu seijreêecaêa xɨee tɨÌj xúureêe á eêerájtzune á chuaataêa. 45 TɨÌêɨj i ájchee aêu tɨ eêeténiuusimeêe, tɨÌêɨj i aêuréêene aêu mej aêij éêeneêe aêɨÌɨme É¨Ì mej jamuan áêujujhuaêaneêe. Muêuri cuêutzucaêa aêiné jeíhua mú cuaêanacaêa meêɨÌjna jɨmeêe mej ruxɨeemɨÌjteêe. 46 Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: â¿Aêiné sej si cuêutzu? Xáêajhuiixɨêɨ, seajta huatéjniuuni tɨ ij caí tiêitɨÌj aêamua japua rájveti, sej si caí auteáturan É¨Ì Dios jemi. 47 Aúcheêe pu tixájtacaêa É¨Ì Jesús, matɨÌêɨj jeíhua teɨte eêiréêene. Ajta aêɨÌɨn tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Judás, tɨ ajta huáêa jetze ajtémeêecantacaêa É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase, aêɨÌɨ pu amuacaí huaméêecaa. Aj pu i ajteáxɨɨrecaêa tɨ ij ruêitépɨêɨtzen aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 48 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tiraataêíhuaêuriêi tɨjɨÌn: âJudás, ni piyen tinuêitépɨêɨtzeêesin pej pi neetzi jɨmeêe tiuêutátuiireêen ineetzi, i nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte. 49 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej Jesús jamuan áêujujhuaêaneêe, matɨÌêɨj raaseíj aêij tɨ tiêitÉ¨Ì rɨjcaa, matɨÌêɨj mi miyen tiraataêixaa tɨjɨÌn: âTavastaraêa, ¿ni tiyen huárɨni tej huaêutévajxɨêɨn teêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tíêitachun? 50 Ajta seɨÌj tɨ Jesús jamuan áêucheêecaneêe, aêɨÌɨ pu raêajtéevajxɨ aêɨÌjna tɨ ravaɨreêe aêɨÌjna tɨ tíêaijta u teyujtaêa. Raêajtasíjchecaêa É¨Ì naxairaêan, rurɨêɨríintaêan tɨ raêajtánaxaiicaêa. 51 Aj pu i Jesús ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âCaxu chéêe siyen raruure. Aj pu i Jesús raêajtamuárɨej aêɨÌjna É¨Ì naxairaêan jetze. Ajta tiráahuaa. 52 Aj pu i Jesús ayén tihuaêutáêixaa aêɨÌmej É¨Ì mej tíêaijta u teyujtaêa, ajta É¨Ì mej tihuáêaijteêe É¨Ì mej tíêichaêɨɨ u teyujtaêa, ajta aêɨÌmej É¨Ì huáêa vaujsi, naíjmiêi matɨÌj menaêa mej jemin eêiréêene. Ayee pu tihuaêutáêixaa tɨjɨÌn: â¿Ni qui nahuaêari neêɨÌn púêeen sej si siyen múêeen mú aêuvéêejuêun sej chun tiuêɨÌêɨsimeêen, seajta cɨyej? 53 TɨÌêɨj pÉ¨Ì naêa nain xɨcaj tzajtaêa, aêúu nu hui aêutevée náêayeêi aêu tɨ eêeráyaujtaêa u teyujtaêa múêejmi jemi. Seajta múêeen, caxu jaêanáj naateeviêi. Ari íjii xu xaa siyen neruure aêiné ayée pu tejamuaacɨÌêɨ tɨ aêamua jetze huáraa aêɨÌjna tɨ tíêaijta tɨÌcaêamisteêe. âAyee pu tihuaêutáêixaa aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 54 MatɨÌêɨj mi raatéeviêi. Aj mú mi yaêuvíêitɨ. Aêuu mú yaêuréêeneijte aêu tɨ éêeche aêɨÌjna tɨ nain jɨÌn antiújmuaêaree u teyujtaêa. Ajta aêɨÌɨn Pedro, aêatzu pu ɨmuá ráêasijmeêe. 55 MatɨÌêɨj mi aúunai aêájna jáêitaêa tɨ eêeráyaujtaêa u teyujtaêa. Aj mú mi atéráaseajraa. Ajta aêɨÌjna É¨Ì Pedro, aêɨÌɨ pu huáêa jamuan aêujyeíjxɨ. 56 TɨÌêɨj aêɨÌɨn êɨÌitaêa tɨ tíêivaɨreêe, aêɨÌɨ pu raaseíj tɨ aêuun áêajcatii aêu tɨ áêataa. TɨÌêɨj temuaêa raaseíj, aj pu i ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âAmɨÌjna mɨ teáataêa, amɨÌɨ pu ajta jamuan áêucheêecaneêe. 57 Ajta aêɨÌɨn Pedro, ayée pu tiuêutéhuaêitacaêa tɨjɨÌn: âêÆÌitaêa, canu ramuaêate. 58 Aêatzu aêateeviêi, ajtahuaêa seɨÌj raaseíj. Ayee pu tiuêutaxájtacaêa aêɨÌjna tɨjɨÌn: âMúêee pe pajta huáêa jetze ajtémeêecan. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âHoombi xaa, canu xaa neêu. 59 TɨÌêɨj seɨÌj hora teuuméêeca, ajtahuaêa seɨÌj ayén tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: âAyej xaa neêu tiêayajna tɨ amɨÌn aêɨÌɨn púêeen seɨÌj tɨ Jesús jamuan áêucheêecaneêe, aêiné Galilea pu éêemeêecan. 60 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Pedro, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âHoombi xaa, capu aêij tináêamitɨejteêe aêij pej tiêixa. TɨÌêɨj auj ayén tíêixajtacaêa, tɨÌêɨj i huajíjhuacaêa É¨Ì tecuaaraêi. 61 Ajta aêɨÌɨn É¨Ì tavástaraêa, aêɨÌɨ pu pÉ¨Ì aêuréêeve. Aj pu i raêaráaseij aêɨÌjna É¨Ì Pedro. Ajta aêɨÌɨ pu raêutámuaêareeriêi aêij tɨ tavástaraêa tiraataêixaa yee tɨÌêɨj caí xɨ huajíjhuan É¨Ì tecuaaraêi, huaíca pej piyen tinaêavéêavaata tɨjɨÌn capej nemuaêate. 62 TɨÌêɨj i Pedro huirájraa á puaêacɨé. Aj pu i tiujyeínejraa huápɨêɨ. Aêij pu puaêa téêujmuaêajcaa. 63 Majta aêɨÌɨme É¨Ì mej rachaêɨɨcaêa, aêɨÌɨ mú autéjhuii mej raêutéxɨeehuariêi, majta raatéevajxɨ meêɨÌjna É¨Ì Jesús. 64 MatɨÌêɨj mi raêutajɨÌêɨcɨe á jɨêɨseáaraêan jetze. Aj mú mi caêanéeri jɨÌn raataêíhuaêuriêi tɨjɨÌn: âHuataxáj yee aêatani muaatéevajxɨ. 65 Majta jeíhua mú raêutéxɨeehuariêiriêi meêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêij puaêa êeen. 66 TɨÌêɨj huateapuáêarecaêa, naímiêi mú tiújseɨj, É¨Ì huáêavaujsimuaêa, majta É¨Ì mej tíêaijta u teyujtaêa, majta aêɨÌɨme É¨Ì mej tíêimuaêataca É¨Ì yuêuxari jetze, Moisés tɨ raêuyúêuxacaêa. Majta á yaêuvíêitɨ huáêa jemi É¨Ì rujuéesi. 67 Ayee mú tiraataêixaa tɨjɨÌn: âPatáêaj taatáêixaateêen tɨ puaêa múêee pe peêɨÌn púêeen É¨Ì tɨ Dios án muajaêujyéijtza É¨Ì É¨puari japua nusu pecaí. TɨÌêɨj i Jesús ayén tiuêutaniú tɨjɨÌn: âTÉ¨Ì puaêa niyen tejámuaatáêixaateêen yee: “Nee nu neêɨÌn púêeen”, caxu múêeen náêantzaahuateêesin. 68 Ajta tɨ puaêa niyen tejámuaataêíhuaêu yee: “¿Aêataani nej pɨÌrɨcɨ inee?, caxu múêeen, aêatzu huatániuusin." 69 ‘Silu íjii tɨ yú aucaêitÉ¨Ì aêame, inee nej neajta huáêa jetze airáane É¨Ì teɨte, aêúu nu hui aêujcaí naêame aêujna rɨêɨríintaêan É¨Ì Dios tɨ nain jɨÌn antiújmuaêaree. 70 Naímiêi mú miyen tiraataêíhuaêuriêi tɨjɨÌn: â¿Ni peêɨÌn púêeen yaujraêan É¨Ì Dios? Ajta aêɨÌɨn É¨Ì Jesús, ayée pu tiuêutaniú tɨjɨÌn: âAyee pu tiêayajna, nee nu neêɨÌn púêeen aêij sej tiuêutaxájtacaêa. 71 MatɨÌêɨj mi miyen tiuêutaúêixaa tɨjɨÌn: â¿Tiêitáani máàj aêij tetíêixeêeveêe É¨Ì tej jɨÌn jetzen teêujpuáêajteêen tiêitɨÌj jɨmeêe? Tuêuri neêu hui ráanamuajriêi aêij tɨ amɨÌn tiuêutaxájtacaêa.

Everything we make is available for free because of a generous community of supporters.

Donate