Hosea 10

1 Israel är ett frodigt vin som skjuter frukt frikostigt, som hans frukt förökas så förökas hans altaren, ju ansenligare hans land blir desto ansenligare blir hans obelisker. 2 Deras hjärta är delat, nu ska de bära sin skuld, han ska bryta ner deras altaren och fördärva deras obelisker. 3 Nu ska de säkert säga: “Vi har ingen kung för vi fruktade inte Herren (Jahveh), och kungen, vad kan han göra för oss?" 4 De talar ord, de svär falskt, de skär förbund, så skjuter domen upp som odört (giftigt ogräs) i fältets fåror. Synder i Beit-Aven 5 Samariens invånare ska vara rädda för Beit-Avens kalv [ordagrant: ondskans hus kalvar; en referens till Betel som betyder “Guds hus” och tillbedjan till guldkalven där, se Hos 4:15], för dess folk ska sörja över det, och deras präster ska darra, för dess härlighet har lämnat den [förts bort i exil]. 6 Också den [den gjutna avgudakalven i Betel] ska bäras bort till Assyrien, som en gåva till kung Jarev. Efraim ska ta emot skam och Israel ska skämmas för sina egna råd. 7 Samariens kung är avhuggen som skum (fradga) på vattnet. 8 [Beit] Avens höga platser ska förgöras, liksom Israels synd. Törne och tistel ska komma upp över deras altaren, och de ska säga till bergen: “Övertäck oss”, och till kullarna: “Fall över oss”. 9 Från Givas dagar har du syndat Israel, där stod de, ingen strid hann upp dem i Giva, inga övermodiga söner. 10 När det är min önskan [i min tid], ska jag tukta dem, och folken ska samlas emot dem när de är sammanokade (bundna) till sina två synder [ögon, ringar, plogfåror – hebreiskan är otydlig här] Synder i Betel 11 Och Efraim är en kviga som älskar att tröska och jag har gått över hennes nacke [lagt ett ok över det]. Jag ska göra Efraim till en ryttare, Juda ska plöja, Jakob ska bryta hans jordkokor. 12 Så åt er själva i rättfärdighet, skörda åt er i nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed), bryt upp marken som legat i träda; för det är tid att söka Herren (Jahveh) till dess han kommer för att låta rättfärdighet regna över dig. 13 Ni har plöjt (planerat – hebr. charash) ondska (orätt), ni har skördat överträdelse, ni har ätit lögnens frukt, för du har litat på dina egna vägar i skarorna av mäktiga män. 14 Därför ska tumult bryta ut i dina härar och alla dina befästningar ska ödeläggas som Shalman ödelade Beit-Arvel i stridens dagar, modern slogs i bitar med sitt barn. 15 Så har Betel gjort mot dig på grund av din stora ondska, i gryningen är Israels kung fullständigt avhuggen.