JOHN 6
WBT1 DÃà bikédÃ’go Jesus túsikaanÃÃ, Gálilee golzéhi, da’áà Tibérias golzéhi, hanaayú onanádzaa. 2 ÃÃgee ná¹ee Åą́ą́go biké’ onaÅsą́ą́, godiyįhgo áná’ol’įįÅÃà kah yaa nakaihÃà yá ánát’įįÅÃà daayo’įįgo. 3 Jesus dziÅyú háyáá, akú bitsiÅke’yu yiÅ dinezbį. 4 Bitisâhagowáh n’Ãà bee bÃná’godiá¹Ãhgo Jews daanlÃni da’iyÄÄhÃà biká’ ngonyáá. 5 Jesus déz’įįgo ná¹ee Åą́ą́go bich’į’ náÅseeÅgo yiÅtsÄÄdá’ Philip gáyiÅá¹ii, Hagot’éégo báŠnadaahiilá¹iih, dÃà ná¹ee dawa da’iyÄÄgo? 6 DÃà áá¹ÃÃhÃà daazhógo Philip bebÃgozįįhgo áná¹iid: dabÃà hagot’éégo áile’ yÃgóÅsį ndi. 7 Philip gábiÅá¹ii, Zhaali, penny holzéhi, naki gonenadÃn báŠbee nahazá¹ii ndi daÅa’á ntĄ̃Ą̃go ayą́hágo bita’isné’ ndi, doo bÃnenol’ÄÄ at’éé da. 8 BitsiÅke’yu daÅa’á Andrew holzéhi, Simon Peter bik’isnhi, gábiÅá¹ii, 9 Kú Åa’ ishkiin báŠdijolé ashdla’i barley alzáhi yisné’, Åóg naki biÅgo: áÃdá’ hagot’éégo dawa bÃnel’ÄÄ, ná¹ee ÅánihÃÃ? 10 Jesus bitsiÅke’yu gáyiÅá¹ii, Ná¹ee dinohbįh, daabiÅdohá¹ii. TÅ‘oh dázhǫ́ Åą́ą́go lę́k’e. ÃÃk’ehgo ná¹ee dinezbį, ashdladn doo náhóltagyú áhoÅáni shį. 11 ÃÃgee Jesus báŠnáidnné’go ya’ihénzįgo oskÄÄdá’, bitsiÅke’yu yaa daizné’, áÃdÃ’ bitsiÅke’yu ná¹ee nadaaháztaanÃà yitada’izá¹ii; ÅógÃà aÅdó’ da’áà k’ehgo, dá daabiÅhwiihzhį’. 12 Dawa náda’isdįįdgo, bitsiÅke’yu gádaayiÅá¹ii, Ch’ékaadÃà nádaahohÅá, doo Åa’ da’ÃlÃà hileehgo da. 13 ÃÃk’ehgo ÄÄÅ nádaihezlaago táts’aa nakits’ádah hadaidesbį, báŠashdla’i bits’ą́’dÃ’ ch’ené’ÃÃ, ná¹ee yi’oh da’iyą́ą́hÃÃ. 14 Ná¹eehÃà Jesus godiyįhgo adzaahÃà daayiÅtsÄÄdá’ gádaaá¹ii, ÃÅ da’aá¹ii Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ binkááyú Na’iziidihÃÃ, ni’gosdzáŠbiká’zhį’ hiá¹Ã¡hi. 15 Jesus ná¹ee dabÃzhą́ daabik’ehgo dak’azhą́ binant’a’ ádaabidléhgo yÃgoÅsįįdá’, dasahn dziÅyú ch’a’onánóot’įįd. 16 O’i’ą́ą́yú bitsiÅke’yu túsikÄÄyú onanákai, 17 Akú tsina’eeÅÃà yeh hikaigo túsikaanÃà hanaayú biÅ dahda’n’eel, Capérnaum golzeeyú. GodiÅhiÅ gozlįįdá’ Jesus doo hwahá baa hiá¹Ã¡h da. 18 Tú nádidáh, adįįd nyolhÃà bighÄ. 19 Taagi dagohÃà dĄ̃Ą̃’i shį dahgostÇ«’yú biÅ oda’is’eeldá’, Jesus tú yiká’ tsina’eeÅÃà yich’į’ higaaÅgo daayiÅtsÄÄ: áÃk’ehgo tsÃdaadesyiz lę́k’e. 20 ÃÃdá’ Jesus gádaabiÅá¹ii, ShÃà ásht’įį, doo ÅdaaÅdzid da. 21 ÃÃdÃ’ biÅ daagozhǫ́ǫ́go tsina’eeÅÃà beh Åá¹Ã¡h, daabiÅná¹iid: dagoshch’į’ ni’zhį’ biÅ nda’iz’eel, deskai n’yú. 22 IskÄÄ hik’e ná¹ee túsikaanÃà hanaayú naháztaanÃà akú tsina’eeÅÃà daÅa’á zhą́ si’ÄÄ n’go daayo’įį, Åa’Ãà Jesus bitsiÅke’yu tsina’eeÅÃà yeh hikaiyú doo itah yeh hiyaa da, áÃdá’ bitsiÅke’yu dasahndi okaigo daayo’įį. 23 (Jesus báŠya’ihénzįgo oskÄÄdÃà bikédÃ’go, báŠdaach’iyą́ą́ n’gee bahyú Tibérias golzeedÃ’ tsina’eeÅÃà ndaahaz’eel:) 24 ÃÃk’ehgo ná¹ee Jesus Åa’Ãà bitsiÅke’yu doo hak’i dago yÃdaagoÅsįįdá’, dabÃà tsina’eeÅÃà yeh heskaigo, Capérnaum golzeeyú biÅ oda’iz’eel, Jesus yÃka daantaago. 25 TúsikaanÃà hanaadÃ’ baa hikaidá’ gádaabiÅá¹ii, IÅch’Ãgó’aahÃÃ, dadá’ kú Åyaa? 26 Jesus bich’į’ hadzii, Da’aá¹ii, da’aá¹iigo gádaanohwiÅdishá¹ii, Doo godiyįhgo ánásht’įįÅÃà daah’įį n’Ãà bighÄ shÃka daanohtaa da, báŠbee náda’soÅdįįd n’Ãà zhą́ bighÄ Ã¡daaht’įį. 27 Doo hidáŠda’ÃlÃà hileehÃà bighÄ nada’ohsiid da, hidáŠdahazhį’ ihi’á¹aazhį’ nnel’ÄÄhÃà zhą́ hádaaht’įį, shÃà ná¹ee k’ehgo NiyááhÃà nohwaa nshné’: Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ shiTaa, bÃyéé nshÅįįgo shebÃgózįhgo shiká’ izkaÅ. 28 ÃÃdÃ’ gádaabiÅá¹ii, Hago ádaahii’á¹e’go Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ binasdziidÃà nadaahiidziid? 29 Jesus gádaabiÅá¹ii, DÃà k’ehgo Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ bá na’idziidi at’éé, áŠshÃà shides’a’Å daashohdlÄÄgo. 30 ÃÃk’ehgo gádaabiÅá¹ii, Godiyįhgo be’ÃgózinÃà daat’éhi nohwiÅ ch’Ã’á¹ah ánle’go daahiiltséhgo daanohiidlÄÄ doleeÅ? IÅtah áná’ol’įįÅÃà daat’éhi ánőįį? 31 Bits’ą́’dÃ’ daadihe’á¹a’Ãà da’igolĄ̃Ą̃yú manna daayiyÄÄ Åeh lę́k’e: dÃÃnko bek’e’eshchiinÃà k’ehgo, Yaaká’dÃ’ báŠkaa daizné’go daach’iyÄÄ. 32 Jesus gánádaabiÅdo’á¹iid, Da’aá¹ii, da’aá¹iigo gádaanohwiÅdishá¹ii, Yaaká’dÃ’ báŠnohwaa hi’né’ n’Ãà doo Moses nohwaa daizné’ da; shiTaa yaaká’dÃ’ báŠda’aá¹iihi nohwá da’dihiné’. 33 Yaaká’dÃ’ nkenyááhÃà Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ bits’ą́’dÃ’ báÅhi at’éé, áŠni’gosdzáŠbiká’ ná¹eehÃà ihi’á¹aa yaa yiné’. 34 GádaabiÅá¹ii, NohweBik’ehÅ, dÃà báÅhÃà dayúweh nohwá dihii’né’ le’. 35 Jesus gádaabiÅá¹ii, ShÃà báŠbe’ihi’á¹aahÃà nshÅįį: dahadÃÅ shaa nyááhÅ doo shiá¹Ã¡’ holeeh at’éé da; shodlÄÄhÅ doo dibá’ holeeh at’éé da. 36 IÅk’ida’ gádaanohwiÅdéá¹iid, Daashoh’Ą̃Ą̃ ndi doo daashohdlÄÄ da. 37 ShiTaa shaa yiá¹ilÃà dawa shaa hikáh; dahadÃÅ shaa nyááhÅ doo yó’ósht’e’ at’éé da. 38 Yaaká’dÃ’ nÃyáá, doo dashÃà hásht’Ą̃Ą̃yú ánásht’įįÅgo da, ndi shinÅ‘a’Å dabÃà hát’Ą̃Ą̃yú ánásht’įįÅgo niyáá. 39 DÃÃnko shiTaa shinÅ‘a’Å hát’Ą̃Ą̃, shaa yiá¹ilÃà doo Åa’ shich’a’otÅÃÃsh da, áÃdá’ nnágodzaahÃà bijįį dawa nádaabihishá¹ah doleeÅ. 40 DÃÃnko shinÅ‘a’Å hát’Ą̃Ą̃, hadÃÅ shÃÃ, biYe’ nshÅiinÃÃ, sho’iinÃà Åa’Ãà shodlaanÃà ihi’á¹aa doo ngonel’ÄÄ dahÃà yee hiá¹aa doleeÅ: áÃk’ehgo nnágodzaahÃà bijįį nábihishá¹ah doo. 41 Yaaká’dÃ’ báŠnke’né’Ãà nshÅįį, á¹iihÃà bighÄ Jews daanlÃni baa daanet’Ą̃Ą̃ lę́k’e. 42 Ãà gádaaÅiÅdi’á¹ii, DÃÅ la’ Jesus, Joseph biye’, bą́ą́ bitaa biÅgo bÃdaagonlzįhÃà át’Ą̃Ą̃ ya’? Hagot’éégo, Yaaká’dÃ’ nÃyáá, á¹ii áÃdá’? 43 ÃÃk’ehgo Jesus gádaabiÅá¹ii, Doo shaa daaneht’Ą̃Ą̃ da. 44 Doo hadÃÅ shaa nowáh át’éé da, shiTaa shinÅ‘a’Å shich’į’ ábÃÃlaayúgo zhą́: nnágodzaahÃà bijįį nábihishá¹ah doleeÅ. 45 Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ binkááyú nada’iziidi binaltsoos biyi’ k’e’eshchįį gáá¹ÃÃgo, Dawa Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ biÅ ch’Ãdaago’aah doleeÅ. DahadÃÅ shiTaa yidezts’ÄÄgo bits’ą́’dÃ’ ÃgoÅ‘aanÃà shaa hiá¹Ã¡h. 46 Da’ágát’éé ndi doo hadÃÅ shiTaa yo’įį da, shÃà bits’ą́’dÃ’ nshÅiinÃà zhą́ shiTaa yiÅtsÄÄ. 47 Da’aá¹ii, da’aá¹iigo gádaanohwiÅdishá¹ii, ShodlaanÃà ihi’á¹aa doo ngonel’ÄÄ dahÃà yee hiá¹Ã¡hi at’éé, 48 BáŠbe’ihi’á¹aahÃà nshÅįį. 49 Bits’ą́’dÃ’ daadesoá¹a’Ãà da’igolĄ̃Ą̃yú manna daayiyÄÄ n’Ãà nanezna’. 50 DÃÃnko báŠyaaká’dÃ’ nke’né’hi at’éé, ná¹ee yiyÄÄgo doo datsaah da. 51 ShÃà báŠhiá¹aahÃÃ, yaaká’dÃ’ nkenyááhÃà nshÅįį: dahadÃÅ dÃà báÅhÃà yiyÄÄyúgo dahazhį’ hiá¹aa doleeÅ: ni’gosdzáŠbiká’ ná¹ee báŠyee daahiá¹aa doleeÅgo baa daanshné’Ãà shitsį’ at’éé. 52 Jews daanlÃni Åahada’dit’áhgo gádaaÅiÅdi’á¹ii, Hagot’éégo dÃà ná¹eehÃà bitsį’ nohwaa yiné’go daahiidÄÄ? 53 Jesus gádaabiÅá¹ii, Da’aá¹ii, da’aá¹iigo gádaanohwiÅdishá¹ii, ShÃà ná¹ee k’ehgo NiyááhÃà shitsį’ daahsÄÄgo, Åa’Ãà shidiÅ daahdlÄÄyúgo zhą́ ihi’á¹aahÃà nohwiyi’ golĄ̃Ą̃. 54 HadÃÅ shitsį’ yiyaanÃà Åa’Ãà shidiÅ yidlaanÃà ihi’á¹aa doo ngonel’ÄÄ dahÃà yee hiá¹Ã¡hi at’éé; nnágodzaahÃà bijįį nábihishá¹ah doleeÅ. 55 Shitsį’ da’aá¹ii hidáŠát’éé, Åa’Ãà shidiÅ da’aá¹ii hidlaanÃà át’éé. 56 HadÃÅ shitsį’ yiyaanÃà Åa’Ãà shidiÅ yidlaanÃà shiyi’ golĄ̃Ą̃, bÃà aÅdó’ biyi’ gonshÅįį. 57 ShiTaa hiá¹Ã¡hi shinÅ‘a’hÃà k’ehgo, Åa’Ãà shiTaa bee hinshá¹aahÃà k’ehgo hadÃÅ shiyaanÃà shee hiá¹aa doleeÅ. 58 ÃÅ báŠyaaká’dÃ’ nke’né’hi at’éé: doo daanohwitaa n’Ãà manna daayiyÄÄ ndi nanezna’ n’Ãà k’ehgo da: hadÃÅ dÃà báŠyiyaanÃà dahazhį’ hiá¹aa doleeÅ. 59 Capérnaum golzeegee iÅch’Ãgó’aahgo ágáná¹iid, Jews ha’ánáÅséh goz’ÄÄ yuá¹e’. 60 Åą́ą́go biké’ hikaahÃà áà daidezts’ÄÄdá’ gádaaá¹ii, Dázhǫ́ doo bÃgózį dahi yee aá¹ÃÃ; hadÊáà yÃgóÅsį? 61 Biké’ hikaahÃà Jesus aá¹ÃÃhÃà yaa yÃda’iÅtahgo yÃgóÅsį, áÃk’ehgo gádaabiÅá¹ii, DÃà ádishá¹iihÃà doo nohwiÅ daabik’eh da née? 62 ShÃÃ, ná¹ee k’ehgo NiyááhÃÃ, dabÃntsé sÃdáá n’yú shiÅ onágodzaago daashoh’įįyúgo, nt’é daadohá¹ii? 63 SpiritâhÃà ihi’á¹aa aayiné’hi at’éé; kots’ÃhÃà doo nt’é áile’ da: yati’ bee nohwich’į’ hasdziihÃà spirit hik’e ihi’á¹aahÃà át’éé. 64 ÃÃdá’ nohwitahyú Åa’ doo da’ohdlÄÄ da. Jesus dantsé iÅch’Ãgó’aah godeyaadá’ hadÃà doo daabodlÄÄ dahÃÃ, Åa’Ãà hadÃÅ ch’Ãbido’aaÅÅ yÃgóÅsį. 65 ÃÃk’ehgo gánádÃ’á¹ii, DÃà bighÄ gádaanohwiÅdéá¹iid, Doo hadÃÅ dabÃà bik’ehgo shaa hiá¹Ã¡h da, shiTaa bik’ehyúgo zhą́. 66 DÃà bikédÃ’go biké’ hikaah n’Ãà Åą́ą́go t’ÄÄzhį’ ádaadzaago, doo dayúweh yiÅ nakai da lę́k’e. 67 Jesus bitsiÅke’yu nakits’ádahÃà gádaayiÅá¹ii, NohwÃà aÅdó’ shits’ą́’ dahdohkáh née? 68 Simon Peter gábiÅá¹ii, NohweBik’ehÅ, hadÃÅ bich’į’ nkáhgo áÃdá’? Dani zhą́ yati’ dahazhį’ be’ihi’á¹aahÃà bee yáÅÅti’. 69 Ni Christ, Bik’ehgo’ihi’á¹aÅ hiá¹Ã¡hi biYe’ ÅlĄ̃Ą̃go, daahosiidlÄÄdgo da’aá¹iigo bÃdaagonlzį. 70 Jesus gánádaabiÅdo’á¹iid, NohwÃà nakits’ádah hoÅt’eehÃà hanohwiá¹il, ndi nohwitahyú daÅa’á ch’iidn nlįį. 71 Ãà Judas Iscáriot, Simon biye’ áyiÅá¹ii: áŠnakits’ádah itah nlÃni ch’Ãbido’aaÅÅ nlįį.
