Kolosi 2

1 NöÅön Kolosi eÅgöra aka bim qeba maljal. Mewöyök Laodisia sitinöŠmaljei aka urumeleÅ alaurup tosatÅan silenaÅgö jemesoholni qahö nekeri, mönö körek yeÅgöra köuluköba gwötpuk aum-mörimakzal. NöÅön iÅini miaÅgö könaÅi mötmegöra mötzal. 2 Kewö köulukömakzal: Anutu, gi mönö uruÅini naÅgöm eÅginöÅga öröröŠjöhöba jöpaköm aÅguba mohotÅe urugö aködamunÅini pakpak miwikÅaime. Mi miwikÅaiba ölöp köhöiba yuai pakpak möt kutum teköme. Mewö aka ölöp Anutugö BuÅa tölapÅi, Kraistkö könaÅi mi körek möt asarim teköme. 3 AnutunöŠmötmötÅi aka mötkutukutuÅi mi körek KraistköreÅ ala asamböriga ahöza. Anutu mötkutukutuÅaÅgö köweÅi mi guli dötnam ewö köwe tölapÅe ahöiga KraistnöŠmiaÅgö kiÅi moröÅi akza. Kraist tem köla mewö miaÅön ölöp mötkutukutuÅi miwikÅaibin. 4 KunÅan mondoqondoroÅ ala kelök keu jiba uruÅini kuÅguba tilipköm eÅgibapuköra Kraistköra keu mi jizal. 5 Silenan eÅgö kösutÅine qahö maljalmö, urumötmötnan mönö embuk kinja. IÅini köhöiba Kraist möt nariba tem köla sutÅine areÅinaÅgö dop bönjöŠmaljei, eÅgöra mewö möta mötmöriba söÅgaimakzal. Mewö. 6 MiaÅgöra iÅini Kraist Jisös möt aÅgön kölgetka KembuÅini aka kinjawi, mönö yambuk qekötahömakzeaÅgö dop ahakmemeÅini aka memba malme. 7 Keu kusum eÅgigeri, miaÅgö dop mönö kesötÅini KraistköreÅ möndömgöba mendawöla yambuk qekötahöba kinda uruÅini naÅgöm aÅguba mötnaripkö köhököhöiÅi toroqeba miwikÅaiba malme. SaiwapÅini mönö o saksaköba erakzawaÅgö dop jiba möpöseiba malme. 8 Ambösakon yeÅön gölmegö mötkutukutu kusum eÅgigetka köna walÅi miwikÅaiba tosatÅan mi wuataÅgömakze. Mewöyök bem suahö galöm Suep gölme sutÅire mala mietkö öröyuaiÅiri pakpak galöm köl eÅgimakzei, tosatÅan Kraist oÅgita yeÅgöreÅ qekötahöba keu kusum eÅgimakze. Mewö ahakzei, yeÅgöreÅök kunÅan eÅgömemba tilipqilip omaÅi miaÅgö kösöÅan jöhöm eÅgiiga eta böhi mieÅgö buÅaya akepuk. 9 Anutugö mötmötÅi aka aködamun yuaiÅi pakpak mi körekmakörek KraistköreÅ ahöiga gölme sile memba asuhuyök. MiaÅgöra böhi takapulakaÅi mewöÅi yeÅgöra mönö galömÅini mem aÅguba malme. 10 KraistnöŠuÅa suahö galöm aka pom jembon pakpak mieÅgö nöröp bohonÅini akza. Kraistpuk qekötahögetka yaÅön Anutugö mötmötÅi aka aködamun yuaiÅi pakpak mi ölöp dopÅine eÅgiiga malje. 11 Mewö mala Kraistpuk qekötahögetka yaÅön aiwesökÅi ölÅi mi eÅgöreÅ mewöyök yandim eÅgiiga malje. Aiwesök mi börönöŠsilenine yandimakzeaÅgö dop qahöpmö, KraistnöŠsile yandiyandi qainÅi kun ak eÅgiyök. Mi kewö: YaÅön silegö ahakmeme walÅan galöm köl eÅgibapuköra mönö sihim kömbönaÅini bölöÅi jöhöiga malje. 12 Kraistkö qamötÅi lömnöŠalgeri, eÅgö uru walÅan mönö mewö tandöktandök kömumba o melun miaÅgöreÅ kömup lömnöŠgeyök. Mewö geyökmö, AnutunöŠKraist mem guliiga kömupnöhök wahöröhi, yaÅgö kukösumÅan mönö iÅini mewöÅanök inahöba o melun miaÅgöreÅ nam köl eÅgiiga guliget. IÅini Anutugö kukösumÅi mi möt aÅgön köla möt narim waÅgigeraÅgöra aka Kraistkö qöhöröÅe guliba köhöiba malje. 13 Mutuk kunöŠeÅgö sihim kömbönaÅini bölöÅi mi qahö jöhöiga uru walÅinan galöm köl eÅgiiga malget. SiÅgisöndok akeraÅgöra aka uru köhömuÅi malgetmö, Kraistpuk qekötahögetka AnutunöŠyaÅgö qöhöröÅe mem gulim eÅgiyök. SiÅgisöndoknini mönö körek saÅgoÅ teköiga köhöiba maljin. 14 BölöÅamnini aka mieÅgö likepÅaÅgö jimkutukutuÅi mi Suep mire löpöt kimbinöŠohogetka ahöyök. KraistnöŠlöpöt mi körek pakpak kutuba qeapköyök. Löpöt miaÅön Anutubuk kinda andönine qeba tuarenjoÅ ak neÅgiba ahöyöhi, yaÅön mi köteköba maripomnöŠkösököi teköyök. 15 MaripomnöŠkömumba bem suahö galöm aka uÅa pom Suep gölme sutÅire öröyuai pakpak galöm kölakzei, KraistnöŠmieÅgö kukösumÅini luak jaugem jitÅi ewö qeapköba tölököba tözamgöm teköyök. Mewö kazikurupÅi kösö gwarö memba gamu qem eÅgiyök. Mewö aka eÅguaÅgita köiraÅ ala renduÅ köliga qenjarökÅe kagetka luhut al eÅgiyöhaÅgö könaÅi mi aukÅe asuhuiga eket. 16 KraistnöŠluhut al eÅgiyöhi, miaÅgöra iÅini mönö Kraistpuk kinda ewebibiÅinambuk saitiÅgit malme. Mewö malgetka eÅgö sutÅine kunÅan wani oÅi aka ölÅi ohoba nemakzei, miaÅgöra öne dönqizizin ala jim kutum eÅgibapuk. Yambu (yara) dop kendon kömbukÅi kun aka köiÅ dop köiÅ dölökÅi kotzawaÅgö söÅgaipÅi mi alakze me qahö, miaÅgöra öne jim bölim eÅgibepuk. Sabat kendon mi SondagienöŠme silim kunöŠtarakzei, miaÅgöra öne mesoholÅine qeba jim eÅgibepuköra mönö galömÅini mem aÅguba malme. 17 SoÅgo mewöÅi mieÅgöra mönö kezap kude alme. Mi söpsöp yuaiyök akze. ÃlÅan dopdowiba imutÅi gilakzawi, miaÅgö dop ölÅi mi Kraist. Nenegö me kendon tatatkö keuÅi mi Kraistkö söpsöpÅi aka eretÅi akza. KraistnöŠlök kaiga mala öne köna söpsöpÅi walÅe qekötahöbepuk. 18 TosatÅi yeÅgö sihimÅini mi nanÅini urunini memba et ala Suep garata waikÅini memba bem ewö möpöseim eÅgibingöra ahöza. Mewöyök jeÅini meleÅni imutimutÅini eka mieÅgöra söÅgöröqök ahakze. Mewö nanÅine gölmegö mötmötÅan kuÅgum eÅgiiga sileÅini öne töhön memba öÅgöba tiwokmawok ahakze. YeÅgöreÅök kunÅan tilipköm eÅgiba KraistköreÅök utum eÅgibapuk. Mewö mötnaripkö aoÅgitnöŠluhut qahö ala töwaÅini qahö membepuk. MiaÅgöra mönö galömÅini mem aÅguba malme. 19 YeÅön Kraist nöröpnini akzawi, yambuk qekötahöba kinkinÅini mosöta laÅ malje. KraistnöŠnöröpnini aka nanÅi ölÅi körek nini galöm köl neÅgiiga ölöp mösölatim aÅguba maljin. Sihit toroqeqeÅi aka ginimuramÅi mieÅön mönö ölÅaÅgö köna böröurupÅi mindiriba jöhöm neÅgigetka kutulaÅgöba mohot akzin. Mewö aka AnutunöŠnam köl neÅgimakzawaÅgö dop qarim köhöimakzin. 20 IÅini KraistköreÅ qekötahögetka uru walÅinan kömuiga bem suahö galöm yeÅgö kösö gwarönöhök lök lolohoget. MieÅön Suep gölme sutÅire mala yuaiÅiri pakpak galöm köl eÅgimakzemö, iÅini qahö galöm köl eÅgigetka malje. MiaÅgöra böhi takapulakaÅi mewöÅan jimkutukutu laÅ al eÅgimakzei, mi mönö wuanöÅgöra öne wuataÅgömakze? Suepkö buÅaya akzemö, töndup gölmegö keuya wuataÅgögetka siksauk ahakza. 21 SoÅgoÅini kewö alakze, “Mi kude göjupköba meman. Kun mi kude yöhösöröman. Yuai mi kude misiriman." 22 Gölme ambazipnöŠnanÅini nöröpÅinan mewö jim kutuba tosatÅi kusum eÅgimakzemö, AnutunöŠmewö qahö. YaÅön yuai pakpak mi lökÅanök aka membingöra jiiga nupÅini eÅgigetka qahöwakÅegöra ali ahöze. 23 Mi töndup tosatÅan bem suahö galöm aka garata waikÅini memba bem ewö möpöseim eÅgimegöra kapaÅ kölakze. Mi kapaÅ köla “Nanini urunini memba eta aljin,” jiba miaÅgöreÅ möndöba silegö sihim kömbönaÅini bölöÅan galöm köl eÅgibapuköra soÅgoÅi soÅgoÅi ala sileÅini qeba qölsihim aÅgumakze. Mewö aka jimkutukutuÅini alakzei, mi mönö mötkutukutu qakÅe alalÅaÅgö tandök aiga gwötpukÅan mi möta mötket öÅgömakza. ÃÅgömakzapmö, mi töndup mewö silegö sihim kömbönaÅini bölöÅi aÅgön kölbingö osiba mi laÅ wuataÅgömakze. MiaÅgöra jimkutukutuÅini mieÅön mönö yuai omaÅi kötökÅi akze. Mewö.