Galesia 2
PNG1 MiaÅgö andöÅe yambu (yara) 14 teköiga miaÅgöreÅ “Barnabasbuk Jerusalem sitinöŠkunbuk öÅgömam,” jiba Taitus mewöyök waÅgitpiga mohotÅe öÅgöin. 2 AnutunöŠmutuk nöÅgöra asuhuba anmamgö keu indelöhaÅgöra aka yetpuk anda Jerusalem aÅgota nupnaÅgö könaÅi jim asarim eÅgial. Nup pöndaÅ memba kota maljali, miaÅön aposol yeÅgöra qahö dop köliga nupnaÅgö ölÅan eta qeiga pöröpköbapuk. Mewö mötmöriba kösohotni ambazip omaÅi yeÅgöra laÅ qahö jialmö, jitÅememeurupnini göda qem eÅgimakzini, iyök öröm eÅgibiga tokoget. Tokogetka miaÅgöreÅ Ãlöwak BuÅa kian kantri sutÅine liliköba jim sehimakzali, mi aukÅe al eÅgibiga mötket. 3 YeÅön mi möta “Ãlöp!” jiget. Mewö jiba neÅakni Taitus Grik azi yaÅön nömbuk malökmö, töndup ketaÅamninan Anutugö aiwesökÅi sileÅe yandimegö qahö jim kutum waÅgiget. Juda neÅgöreÅ Köna keu mi qahö al köhöim waÅgiget. 4 Juda ketaÅi yeÅön qahöpmö, tosatÅan sileÅi yandibingö möta sutÅe sutÅe kuÅguba jigeri, böhi takapulakaÅi mieÅgö könaÅini kewö: YeÅön “Urunini meleÅjin,” jiba mewö möndöba neÅgö könanini ek kutumegöra ölöŠjaÅjaÅ kaba ala tandök sutnine kaÅgota malget. Nini Kraist Jisösbuk qekötahöinga malmal walÅaÅgö kösönöhök pösat neÅgiiga solanÅi maljini, miaÅgö silikÅi ek kutumegöra kinget. YeÅön neÅgöra kewö möta köpösöÅgöget: Ãlöp malgetka eÅgömeinga nanine sel uruÅe kagetka Mosesgö Köna keu bapÅe al eÅgiinga nanine welenqeqeurupnini akÅe. 5 Mewö köpösöÅgöba metal neÅgigetmö, neÅön mönö Ãlöwak BuÅagö keu ölÅan loloÅqaloÅ akapuköra kinjin. Mi eÅgö sutÅine kahaimök ahöm köhöimapköra kinjin. MiaÅgöra nalö kunöŠqahö löwöriba keuÅinaÅgö bapÅe anbingö qahöpmahöp imbi köl waÅgiin. 6 TotokonöŠnöÅgö BuÅa keuni jim asaribiga jitÅememe yeÅön “Ãlöp!” jiba nöÅön keu kun toroqeba jimamgö qahö jiget. Azi mi ipÅina aketka göda qem eÅgimakze. QetbuÅaÅini mewö me mewö akzawi, nöÅön miaÅgö mötpi dop mohot akza. AnutunöŠambazip tosatÅi qahö neÅgek soriba tosatÅi qahö qepureim eÅgimakza. Dop mohotnöŠkewöt neÅgimakza. 7 BuÅa keuni qahöpmahöp utekögetmö, Anutugö nup areÅi miaÅgöra mönö “Aha!” jiba kewö ek asariget: AnutunöŠmöt narim neÅgiba Ãlöwak BuÅa jim asaribingö nupÅi mi kewö mendeÅnök: NöÅön mi kian kantri sutÅine jim sehibiga PitönöŠBuÅa keu miyök Juda könagesö yeÅgöra jim asariba uruÅini kuÅgum eÅgimakza. 8 NupÅi mewö mendeÅda aposol Pitö inahöm waÅgiiga Juda azi sileÅini yandigeri, yeÅgö sutÅine urukuÅgukuÅgu nup memakza aka ni mewöÅanök inahöm niÅgiiga melaimelai azia aka kian kantri sutÅine liliköba nup miyöhök memakzal. 9 MiaÅgöra Jeims, Pitö aka Jon, azi ipÅi qetbuÅaÅinambuk yeÅön KembunöŠkalem möriam mewöÅi niÅgii malali, keu mi möt kutugetka urumohot ahin. Nup mewö mendeÅda miaÅgö kaisöpsöpÅa Barnabas niri böröniri qegetka kewö jim köhöinin, “Niri kian kantri yeÅgöreÅ anda nup meziga nanÅini Juda könagesö yeÅgö sutÅine toroqeba nup memakÅe." 10 Mohot-kungöra qesim netkiba kewö toroqeba jiget, “Ambazip wanapÅi bauköm eÅgibitköra mönö toroqeba mötmöriba malmahot.” Mewö jigetka mönö mewöyök ak eÅgimamgö kapaÅ köla maljal. Mewö. 11 Mewö jim köhöininmö, PitönöŠAntiokia sitinöŠkaba möÅaqöÅai aiga ambazip uruÅinan gwötpuk böliyök. MiaÅgöra PitönöŠkaiga ehali, nalö miaÅgöreÅ mönö jeÅe kuÅguba kewögöra tuarenjoÅ ak waÅgial: 12 PitönöŠmutuk kian kantri yembuk mala nene mohokÅe nemba malgetmö, azi tosatÅan Jeims mosöta Jerusalemök kagetka miaÅgö andöÅe ambazip mi eÅgek siriköba tikeptikep kinök. Anutugö aiwesökÅi sileÅine yandiget yeÅgöra keÅgötÅi möta ziriÅziriÅ aka Juda kambu yembuk qekötahöba malök. 13 Mewö kian kantri ambazip mi ölan eÅguba koÅgwarak aiga Juda urumeleÅ ambazip tosatÅan mewöyök Pitöbuk qekötahöba silesile silik aket. Silesile silik aka Barnabas mewöyök örögetka yembuk jaÅjuÅ ahök. 14 Mewö aka ahakmemeÅinan BuÅa keu ölÅi diÅdiÅanök qahö wuataÅgögeri, nöÅön mi eka ambazip körek yeÅgö jemesoholÅine kinda kewö jial, “Pitö, gi Juda aziapmö, töndup kian kantri yeÅgö ahakmemeÅini wuataÅgöba maljan. Nangak Juda nanine ahakmeme qahö wuataÅgöba töndup kian kantri ambazip mi wuataÅgöba kinmegöra kuÅgum eÅgiba urukönöp ahakzan? Mi qahö dop kölja.” Mewö. 15 Juda asuhuba urunini meleÅnini, neÅön mönö kian kantri ambazip siÅgisöndokÅinambuk qahö aka maljin. 16 Mewö maljinmö, amötqeqegö könaÅi mi kewö ahöi möt yaközin: Jisös Kraist möt nariinga keunini jim teköi solanizin. KunÅan Köna keu wuataÅgöba mewö miaÅön solanÅi qahö akÅa. MiaÅgöra neÅön tok solanÅi akingö möta Kraist Jisös möt narim waÅgiinga keunini jim teköi solaniin. Mi Köna keu tem kölbinahaÅgöra aka qahö. 17 Mewö Kraist qekötahöba Anutugö jeÅe solanibingö kapaÅ kölinga AnutunöŠtöndup miwikÅaim neÅgiiga naninak kantri tosatÅi tandök siÅgisöndokninambuk maljin ewö, KraistnöŠmönö siÅgisöndok akingö nam köl neÅgiza me qahö? Qahöpmahöp! Keu mi yapmakek! 18 Köna keu wuataÅgöba solanÅi akingö keuÅi lök köndeÅda qeapköyal. Qeapköyalmö, mi kunbuk esapköba jim kuÅgubileÅak ewö, mönö Köna keu miyök qetala siÅgisöndok azia aka könaÅamni kunbuk mewö miwikÅaibileÅbuk. 19 Mutuk könaÅamni mewö miwikÅaiba Köna keugöra aka kömukömuÅi tandök ewö ahal. Mewö akiga Köna keunöŠmönö qahö toroqeba galöm köl niÅgiiga solanÅi maljal. NöÅön malmalni AnutugöreÅ albiga Kraistpuk maripomnöŠnuÅguget ewö kömumba kinda yambuk köhöiba maljal. 20 MiaÅgöra nanak qahö toroqeba maljalmö, Kraistkö UÅaÅan mönö nöÅgö urune köhöiba malja. KraistnöŠuru jöpaköm niÅgiba malmalÅi nöÅgöra köleÅda sohopni meyök. MiaÅgöra toroqeba silebuk malmal malmami, mi mönö Anutugö NahönÅi möt narim waÅgiba malmam. 21 Köna keu wuataÅgöba mewö miaÅön solanÅi akinak ewö, KraistnöŠmönö öne töhön kömumbawak. Kömuyöhi, mi möt nariba Anutugö kalem möriamÅi mewö qahö qeapkömakzal. MiaÅön mönö nam köl neÅgiiga solanimakzin. Mewö.