Luk 10

1 MiaÅgö andöÅe KembunöŠgwarek tosatÅi 72 mi möwölöhöm eÅgiyök. NanÅak “TaonÅi taonÅi miriÅi miriÅi anmam,” jiba miaÅgöreÅ yahöt yahöt meköba mutuk melaim eÅgiyök. 2 “Melaim eÅgimam,” jiba kewö jii mötket, “Anutugö nupnöŠnene ölÅi gwötpuk öliba ahözapmö, mi tokobingöra nup meme ambazip nini awamdökÅi maljin. MiaÅgöra mönö nene öliöliÅaÅgö KembuÅi köuluköm waÅgigetka nup meme ambazip melaim eÅgiiga ölÅi mem tokome. 3 “IÅini mönö anme. Mötket, lama yeÅön arökÅaÅgö kiam kalÅi yeÅgö sutÅine gegetka luhuba eÅgöhöbepuk, nöÅön iÅini miaÅgö tandök ewö melaim eÅgibi anme. 4 IÅini moneÅ irimuÅga me gösö kun me köna esu mi kude memba anme. Anda könanöŠambazip eÅgeka jiji-kilik-kilik yaizökzök kude akÅe. 5 “Anda miri kunöŠöÅgöba mutuk kewö jime, ‘AnutunöŠmiri kiaÅgöreÅ luai ali bönjöŠmalme.’ 6 Mewö jigetka kunÅan luai aÅgön kölmamgö dop akzawi ewö, luaiÅinan mönö yaÅgö qakÅe öÅgömapmö, kunÅan mi qahö aÅgön kölma ewö, luaiÅinan mönö liliÅgöba nanÅini qakÅine öÅgöma. 7 Miri öÅgömei, mönö miaÅgöreÅök mala nup meme. AmbazipnöŠnup meme ambazip malmalÅini naÅgömeaÅgö dop akze. MiaÅgöra yeÅön nene aka o eÅgimei, mi mönö neme. Miri tosatÅe laÅlaÅ kude ahöme. Miri suen kude anda kame. 8 “Taon miaÅgöreÅ me miaÅgöreÅ aÅgotketka köl öröba nene eÅgimei, mia mönö neme. 9 Nemba tosatÅan miaÅgöreÅ kawöl eÅgöhöi ahömei, i mönö mem ölöwak eÅgime. Mewö aka kewö jiget mötme, ‘Anutugö bemtohoÅan mönö dowe kaiga miaÅgö uruÅe aÅgotme.’ 10 Mewö akÅemö, taon kunöŠaÅgotketka andö eÅgumei, miaÅgöreÅ mönö maketnöŠme sombemnöŠanda kewö jiget mötme, 11 ‘Nini eÅgö taonöŠkainga sölbuham yuai köna tambönine mekötahözawi, mi mönö tim tönjöraringa nanÅine liliÅgöba gema. Gemapmö, keu ki mönö möt yaköme: Anutugö bemtohoÅan mönö kösutÅine asuhuza.’ 12 NöÅön kewö jibi mötket: AnutunöŠnalö ketaÅe qemasolokepÅinaÅgö likepÅi meleÅni taon miaÅgö qakÅe öÅgömawi, dop miaÅön mönö Sodom yeÅgö sihimbölö dopÅi oÅgita toroqem eÅgima." 13 “O Korazin toÅi, nöÅön eÅgöra ‘Yei!’ jiba sahötzal aka Betsaida toÅi, eÅgöra mewöyök ‘Yei!’ jiba sahötzal. NöÅön yeÅgöreÅ anbiga keuni jibi sösönihii aÅgöletotni kukösumÅinambuk asuhugetmö, uruÅini töndup qahö meleÅget. AÅgöletot mi kian gölmenöŠTaiö aka Saidon sitinöŠasuhubeak ewö, yeÅön mönö nalö köröpÅi uruÅini meleÅbingö kaisösöpÅi kondela dodohonöŠaÅgömiriba kau ariba sahötpeak. 14 “Sahötpeakmö, AnutunöŠkönaÅgep Korazin aka Betsaida yeÅgö keuÅini jim teköba likepÅi meleÅni sihimbölö mötmei, nalö ketaÅi miaÅgöreÅ mi mönö Taiö aka Saidon yeÅgö sihimbölö dopÅi oÅgita mötme. 15 Aka Kaperneam toÅi, AnutunöŠiÅini ölöp mem wahöt eÅgii Suep mire öÅgöbeak me qahöpto? Qahöpmahöp! IÅini mönö kömupkö senjom mire kölölohoba geme. 16 “KunÅan keuÅini mötmawi, yaÅön mönö nöÅgö keuni mötma. KunÅan andö eÅgumawi, yaÅön mönö ni andö nuÅgumapmö, kunÅan ni andö nuÅgumawi, yaÅön melaim niÅgiyöhi, mönö i andö qema.” Mewö. 17 Gwarek 72 yeÅön mala liliÅgöba kaba söÅgaiba kewö jiget, “Kembu, nini göhö qetke öme wöröme jim kutum eÅgiinga yeÅön mewöyök keunini bapÅe anda tököba anget." 18 Mewö jigetka JisösnöŠmeleÅnök, “NöÅön Satan kakögetka Suepnöhök luhuba wölbilik ewö aköba gei ehal. 19 Mötket, nöÅön kukösum eÅgibiga iÅini ölöp kitim soramen, skorpion (nendaÅ kömbukÅi pomemba) aka kerökninaÅgö ösum-mumuÅi jitÅambuk pakpak tiget eriga luhut alme. MiaÅgöra yuai kunÅan qahö eÅgum mizit ak eÅgima. 20 “MiaÅgöra ömewöröme yeÅön keuÅini bapÅe anjemö, töndup eÅgöreÅ sösöÅgai bohonÅi mi miaÅgöra kude söÅgaime. EÅgö qetÅini Suep mire ohoget Anutugö buknöŠahözawi, miaÅgöra mönö önöÅi qahö söÅgaime.” Mewö. 21 Nalö miaÅgöreÅ UÅa TöröÅan Jisös inahöm waÅgiiga söÅgaiba keu kewö jiyök, “O Iwini, göÅön BuÅa keugi mötkutukutu ambazip mötmöt ketaÅi megeri, yeÅgöreÅ asambötnöÅmö, ambazip nahönbörat ewö nanÅinaÅgöra mötketka gukmaulem akzei, mi mönö yeÅgöreÅ indelnöÅga möt asarize. MiaÅgöra nöÅön Suep gölmegö KembuÅi gi möpöseim gihizal. O Iwini, gi nangak mewö asuhumapköra mötnöŠdop köli ölöwahök. 22 “Iwinan mönö yuai pakpak jim kutuiga nöÅgö buÅaya ahök. Iwinan NahönÅaÅgö könaÅi nanÅök möt yaköiga kunÅan mi qahö mötza. Mewöyök kunÅan IwiÅaÅgö könaÅi qahö möt yaköiga NahönÅanök mi mötza aka ambazip möwölöhöm eÅgiba yeÅgöra mi indelmawi, yeÅön mönö Iwi möt waÅgime." 23 JisösnöŠmewö jiba gwarekurupÅi yeÅgöreÅ liliÅgöba nanÅinök ölöŠkewö jii mötket, “IÅini yuai ek kutuzei, denike yeÅön mi ek kutuzei, yeÅön mönö jeÅinaÅgöra aka simbawoÅ akze. 24 MiaÅgö könaÅi kewö: NöÅön keu kewö jibi mötket, Kezapqetok ambazip aka kiÅ azi kembu gwötpukÅan iÅini yuai ki ekzei, mi ekingö awöweÅgöba malgetmö, mi qahö eket. IÅini keu ki mötzei, yeÅön mi mötpingö awöweÅgöba malgetmö, mi qahö mötket.” Mewö. 25 Köna keugö böhi kunÅan wahöta Jisös bötak ala kewö qesim waÅgiba jiyök, “Böhi, nöÅön denöwö aka malmal kömbönaÅi teteköÅi qahö buÅa qem aÅgubileÅak?" 26 Jiiga JisösnöŠkewö meleÅda qesiyök, “Mosesgö Köna keunöŠkeu denöwö ohoget ahöza? MiaÅgö könaÅi denöwö?" 27 Qesiiga meleÅda jiyök, “‘Gi urugi jömukÅi, uÅagi jömukÅi, kuki jömukÅi aka mötmötki jömukÅi miaÅön mönö Kembu Anutugi jöpaköba malman,’ aka ‘Nangi jöpaköm aÅgumakzani, mewöÅanök mönö ambazip pakpak jöpaköm eÅgiba malman.’" 28 Jiiga JisösnöŠmeleÅnök, “Törörök meleÅjan. Mi tem köla malmal kömbönaÅaÅgö buÅaya akÅan." 29 Mewö meleÅnökmö, Köna keugö böhinöŠ‘Mi tem köla solanÅi akzal,’ mewö mötmöriba könaÅamÅi kondelmamgö möta Jisösgöra jiyök, “Ambazip sutÅine mala korali, yeÅgöreÅök mönö dagöra jizan? NiÅia qahö jöpaköm waÅgibileÅak?" 30 Mewö jiiga JisösnöŠmeleÅda jiyök, “Azi kunÅan Jerusalem siti mosöta Jeriko mire geba könanöŠkegwek-kahasililiÅ yeÅgö böröÅine gei meget. Memba inap yuaiÅi waÅgita opoÅi qeköba gurusep qeba gila angetka kömumamgö aka ahöyök. 31 Ahöba mamböriga jike nup galöm kunÅan köna miyök anda eka ek siriba köna likepÅeyök anda oÅgita anök. 32 Aniga mamböri jike nup azi (Liwait) kunÅan miaÅgöreÅ kaÅgota eka mewöÅanök ek siriba oÅgita anök. 33 Anökmö, Samaria prowinsgö azi kunÅan köna miyök anda ahöyöhi, miaÅgöreÅ aÅgota eka wösöÅi möta ehoriyök. 34 “Ehoriba kösutÅe geba uziÅi kelök aka wain oÅan miriba esuhuyök. UziÅi esuhuba memba kököbihiba doÅkiÅi qakÅe ala waÅgita qenjarök ahöahö mire anda ala köyan köl waÅgiyök. 35 Köyan köl waÅgiba ahöba wahöta söÅanök silim yahötkö töwaÅi (Kina 10,-) uzeta qenjarök mirigö toÅi waÅgiba jiyök, ‘Azi ki mönö köyan köl waÅgiba malnöÅga moneÅ gihizali, mi kude dop köla oÅgitma ewö, mi mönö liliÅgöba kaba miaÅgöreÅ toroqeba gihimam.’ 36 Azi karöbut könaÅamÅini mewö kondelget. Azi kegwek-kahasililiÅ yeÅgö böröÅine geyöhi, yaÅgö alaÅi daÅön ahök? YeÅgöreÅök dagöra mötnöÅ, i uru kalem ak waÅgiyök?" 37 Qesim waÅgiiga meleÅnök, “Ak kömum waÅgiyöhi, yaÅön.” Mewö meleÅniga JisösnöŠjii mörök, “Gi mönö anda mewöÅanök aka malman.” Mewö. 38 JisösnöŠgwarekurupÅi yembuk könanöŠangetka KembuÅinan miri kunöŠaÅgorök. AÅgoriga ambi kun qetÅi Marta yaÅön köl öröm waÅgii miriÅe öÅgöyök. 39 Martagö munÅi qetÅi Maria malök. YaÅön Kembu eka könaÅi kösutÅe eta tata BuÅa keu jiyöhi, mi kezap ala mörök. 40 Mörökmö, MartanöŠlömbuaÅ nupnöŠöröi anda kaba mökösusu aka Jisösgöra jiyök, “Kembu, munan nömosöri nanök welen nup membi mötnöŠdop kölja me qahö? MiaÅgöra mönö Maria jinöÅga kaba bauköm niÅgima." 41 Jiiga KembunöŠmeleÅda jii mörök, “Marta Marta, gi yuai könaÅi könaÅi miaÅgöra waimanjat möta mötkurumkurum aka könöpÅambuk aka kinjan. 42 Mewö kinjanmö, waimanjat mohok kun memba mem köhöininga dop kölma. Nini yuai sehisehiÅi miaÅgöra qahö osizin. MarianöŠkewöta urugö likepÅi möhamgöm aÅgumamgö möwölöhöba simbawoÅ akza. Malmalgö bahöÅi ölöpÅi mi kunÅan kun kude waÅgitma.” Mewö.