Luk 9

1 JisösnöŠgwarekurupÅi 12 mi eÅgoholi tokogetka ömewöröme pakpak közöl eÅgimegöra aka uzi kawöl mem ölöwakÅegöra kukösumÅi ösum-mumuÅambuk al eÅgiyök. 2 Kukösum eÅgiba kewö jiba melaim eÅgiyök, “IÅini mönö anda Anutugö bemtohoÅaÅgö könaÅi ambazip jim asarim eÅgiba kawöl ambazip mem ölöwak eÅgiba malme." 3 Melaim eÅgiba jii mötket, “IÅini köna anmeaÅgöra yuaiÅi kun qahö memba anme, öröp qahö, gösö qahö, köna nalem qahö, soujeÅi qahö. Maluku semönÅi qahöpmö, mohok meme. 4 “Anda mire denike denike aÅgotmei, mönö miaÅgöreÅök mala nup memba taon mi mosöta köna anme 5 Anda mala miri kunöŠaÅgotketka qahö köl öröm eÅgiba keuÅini qahö mötketka nesampurekÅini mönö kewö jiba kondel eÅgime, ‘Nini eÅgö gölmenöŠkainga sölbuham köna tambönine mekötahözawi, mi mönö tim tönjöraringa nanÅine liliÅgöba gema.’ Mewö jigetka könaÅamÅini solanÅi möt kutugetka ölöp taon mi mosöta toroqeba anme." 6 Mewö jiiga mosöta anda miriÅi miriÅi liliköba miri dop Ãlöwak BuÅa jim asariba kawöl ambazip mem ölöwak eÅgiba malget. Mewö. 7 Yuai pakpak asuhuyöhi, miaÅgö qetbuÅaÅan sehiba gölme bahöÅaÅgö (Galili prowinsgö) kiÅ Herodkö kezapÅe geiga mörök. Ambazip tosatÅan kewö jiget, “Jon O-melun azinöŠmönö kömupnöhök wahöta malja.” MiaÅgöra kiÅnöŠkeugö jaruba lalalulu siksauk ahök. 8 Ahökmö, tosatÅan jiget, “ElaijanöŠkunbuk asuhuba malja.” TosatÅan toroqeba jiget, “Kezapqetok azi walÅi yeÅgöreÅök kunöŠmönö guliba wahöta malja." 9 Mewö jigetmö, kiÅ HerodnöŠkewö jiyök, “Jon O-melun azi mi nöÅön jibi jölÅi kutugetmö, kungö keuÅi mewö jiget mötzali, mi mönö daÅön?” Mewö jiba Jisös ekÅamgö kapaÅ köla jörömqöröm ahök. Mewö. 10 Melaimelai azi aposol yeÅön JisösgöreÅ liliÅgöba yuai aka megeri, miaÅgö kösohotÅi pakpak jiget mörök. Jiget möta eÅguaÅgita ambazip qenjarökÅini mosöta taon qetÅi Betsaida miaÅgö kösutÅe nanÅinök kötikÅe malbingö anget. 11 Angetmö, ambazip kambu yeÅön mi möta Jisös andöÅe wuataÅgöba anget. Anda JisösgöreÅ kagetka köl öröm eÅgiba Anutu bemtohoÅaÅgö könaÅi jim asariba kawöl ambazip mem ölöwak eÅgiyök. 12 Mewö aka mali wehön jeÅan teköba gemamgö ahök. Mewö aiga gwarek 12 yeÅön kaba Jisös kewö jiget mörök, “Nini gölme kötikÅi kiaÅgöreÅ maljinaÅgöra gi ölöp ambazip kambu ki melaim eÅginöÅga miri koum dowe dowe tat anjei, miaÅgöreÅ anda ahöahö miri aka nene miwikÅaime." 13 Mewö jigetmö, kewö jii mötket, “EÅön mönö nanÅinak i nene gumohom eÅgime.” Mewö jiiga meleÅget, “Nini beret sahötÅi 5 aka söra yahöt miyök memba maljin. MiaÅgöra denöwö akinto? Nini ölöp anda ambazip kambu ki pakpak yeÅgöra nene söÅgöröÅi membinak me? 14 (YeÅön azi 5000:gö dop malje.)” Mewö meleÅgetka gwarekurupÅan kewö jii mötket, “EÅön mönö ambazip eÅgöra jiba mendeÅ eÅgigetka kambu dop 50:gö dop nene nembingö tokoba eta tatme." 15 Jiiga mewö aka mendeÅ eÅgigetka ambazip körekÅan eta kambuÅi kambuÅi tat anget. 16 Tat angetka beret 5 aka söra yahöt mi memba suepnöŠui öÅgöiga kötuetköyök. Kötuetköba beret mindipköba gwarekurupÅi eÅgiiga ambazip kirip dop mendeÅda sutÅine alget. 17 SutÅine algetka körekmakörek nemba nem timbireÅ aket. Nene kitipÅi kitipÅi mosötkeri, mi gwarek yeÅön qezakögetka sakap 12 miaÅgöreÅ geba kokolak qeyök. Mewö. 18 Nalö kunöŠJisösnöŠnanÅök gölme kungen köuluköiga gwarekurupÅan yambuk malgetka qesim eÅgiba kewö jiyök, “AmbazipnöŠnöÅgöra denöwö jimakze? Ni niÅia akzal?" 19 Jiiga meleÅda kewö jiget, “TosatÅan ‘Gi Jon O-melun azia akzan,’ jimakzemö, tosatÅan ‘Gi Elaija akzan,’ jimakze aka tosatÅan toroqeba kewö jimakze, ‘Gi kezapqetok azi walÅi yeÅgöreÅök kunÅan kömupnöhök wahöta maljan.’" 20 Mewö jigetka kewö qesim eÅgiyök, “Aka nanÅinak nöÅgöra denöwö jize? Ni niÅia akzal?” Qesim eÅgiiga PitönöŠmeleÅda jii mörök, “Gi AnutugöreÅ Amötqeqe ToÅi Kraist akzan.” Mewö. 21 Mewö jiiga könaÅi aukÅe jiget kunÅan mötpepuköra soÅgo köhöikÅi al eÅgiyök. Mewö. 22 JisösnöŠjiyök, “Suep gölmegö azi ölÅan mönö sihimbölö gwötpuk mötma. Kantrigö jitÅememe, jike nup galöm aka Köna keugö böhi yeÅön mönö andö qeba qegetka kömuma. Kömumba wehön karöbut aiga kömupnöhök wahötma.” Mewö. 23 JisösnöŠambazip pakpak yeÅgöra keu kewö jii mötket, “KunÅan nöÅgö andöne nuataÅgöba kamamgö mötzawi, yaÅön mönö nanÅi urusileÅaÅgö sihim kömbönaÅi bölöÅi andö qeiga sisitÅi megetka sihimbölö mi bisimakÅa. Mi maripomnöŠkömumawaÅgö dop mökösöÅda ni nuataÅgöba kama. 24 “KunÅan malmalÅi nanÅaÅgöra aÅgön köla nanÅi imbi-imbi maljawi, yaÅön mönö malmalÅi ölÅi jöhöi sohoma. Sohomapmö, kunÅan gölmegö malmalÅi nöÅgöra aka köleÅda tököm niÅgimawi, yaÅön mönö malmal ölÅaÅgö könaÅi miwikÅaiba köhöiba malma. 25 “KunÅan gölmeÅi gölmeÅi mieÅgö öröyuaiÅi pakpak köl öröiga buÅaÅi an teköiga uruÅaÅgö malmalÅi mem sohoba silebile mala kömuiga AnutunöŠkeuÅi jim teköiga könöp sianöŠgeba uÅaÅan ayuhuiga qahö dop kölma. SukinapÅi miaÅön mönö urusösöÅgai qahö ak waÅgima. Qahöpmahöp! 26 “KunÅan nöÅgö qetni aka BuÅa keuni memba eta aljawi, i Suep gölmegö azi ölÅan mewöyök ehöröŠkölma. YaÅön könaÅgep Suep garata töröÅi yembuk ki etketka yeÅgö, nanÅaÅgö aka IwiÅaÅgö asakmararaÅini eka aurume. Nalö miaÅgöreÅ azi me ambi mewöÅi mönö ehöröŠköl waÅgima. 27 NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötme: KiaÅgöreÅ kinjei, eÅgö sutÅineyök tosatÅan Anutugö bemtohoÅan asuhumawi, mi ek kutume. Jebuk mala kömupkö sihimbölöÅi qahö mötketka asuhum tiÅgiriga mi ekÅe.” Mewö. 28 Keu mi jiiga wehön 8:kö dop teköiga JisösnöŠPitö, Jon aka Jeims eÅguaÅgita kunduÅe öÅgöba Anutu köuluköyök. 29 Köuluköiga miaÅgöreÅ jemesoholÅaÅgö kaisoÅgolomÅan letota tandökÅi murutÅi ahök. MalukuÅan tuat lalamÅi aka kölköl-bilikbilikÅambuk asariyök. 30 MiaÅgöreÅök eketka azi yahötÅan asuhuba Jisösbuk keu keu jiget. Mi Moses aka Elaija. 31 AsakmararaÅ uruÅe asuhuba Jisösbuk keu kewö eraum mötket, “AnutunöŠJisös sihimbölö möta kömumapkö melaiiga eta zilaÅ Jerusalem sitinöŠaniga areÅ miaÅön ölÅambuk ak teköma." 32 Mewö eraum mötketmö, PitönöŠalayahötÅi yetpuk jeÅinan lömböriiga gaun ahöget. Ahögetmö, gaunöhök imbiÅini möta jeÅini uba Jisösgö asakmararaÅi aka azi yahöt yambuk kinohori, mi eÅgeket. 33 EÅgeketka kinda Jisös mosötpitkö ahotka PitönöŠJisösgöra jiyök, “KetaÅamnini, neÅön kiaÅgöreÅ uru ölöwak mötzin. MiaÅgöra neÅön ölöp koum karöbut qebin: Göhö kun, Mosesgö kun aka Elaijagö kun.” PitönöŠmewö jiyökmö, nanÅi keuÅaÅgö könaÅi mi qahö möt kutuyök. 34 Mewö jiba kiniga unuÅunuÅ kunöŠeta aumÅan esuhum eÅgiiga kousu uruÅe mala awöwöliba jönömÅini unduyök. 35 JönömÅini undui kingetka kousu uruÅeyök qet kun kewö eriga mötket, “Azi ki mi nani nahöna. I ambazip amöt qem eÅgimamgöra möwölöhöm waÅgial. Mönö yaÅgö keuÅi möta malme." 36 Qet miaÅön eri möta gwarek yeÅön miaÅgöreÅök uba JisösnöŠnanÅök kini eket. KunduÅe yuai ekeri, miaÅgö buzupÅi mi nalö miaÅgöreÅ kude jiba keu bök malgetka kunÅan kun qahö mörök. Mewö. 37 Ahöba wahötketka JisösnöŠgwarekurupÅi karöbut yembuk kunduÅeyök eta sörökÅe ambazip kambulelembe eÅgeget. 38 EÅgegetka ambazip kambunöhök azi kunÅan qeta kewö jiyök, “Böhi, nöÅgö nahöni mukmoröya akzawaÅgöra mönö kaba i ekÅan. MiaÅgöra köuluköm gihizal. 39 MötnöÅ, öme kunöŠi memba mendawöli miaÅgöreÅök qet gigilahöi utuköm waÅgii wölöhariiga numbuÅeyök qölqölsöutsöut erakza. Ãme miaÅön öröm ureim waÅgiba nalö gwötpuk qahö mosörakza. 40 Mewö aiga göhö gwarekurupki öme mi wuataÅgömegö ulet eÅgizalmö, yeÅön mi osize." 41 Mewö jiiga JisösnöŠmeleÅ waÅgiba jiyök, “Yei, gölmegö yaÅgiseÅ aka misimkaulup ambazip, nöÅön mönö nalö dawik embuk mala qatön eÅgubiga Anutu qahö möt narigetka sihimbölö mötmam? Nahöngi mönö waÅgita ki kanöÅ." 42 Morö mi waÅgita kaiga nalö miaÅgöreÅ mewöyök ömenöŠmorö utuköba urepköm waÅgiiga wölöhariyök. Mewö ahökmö, JisösnöŠöme mi jim waÅgii mosöri morö mem ölöwaka iwiÅi waÅgiyök. 43 Anutugö kukösumÅi ketaÅan mewö asuhuiga körekÅan mi eka nemböÅini teköi welipköget. Mewö. JisösnöŠkömumamgö buÅaÅi jiiga yahöt ahök. Mat 17.22-23; Mak 9.30-32 JisösnöŠyuai pakpak mi meyöhi, miaÅgöra ambazip körekÅan welipkögetka JisösnöŠnalö miaÅgöreÅ gwarekurupÅi keu kötÅi kewö jii mötket, 44 “Keu ki mönö kezap ala mötme: AnutunöŠSuep gölmegö azi ölÅi mi gölme ambazip yeÅgö böröÅine al waÅgii gema." 45 Keu kötÅi mi jii mötketmö, mi qahö möt kutuget. AnutunöŠmi köl turui tölapÅe ahöiga mi qahö möt asariget aka könaÅi denöwö, mi qesibingö kölköldömdöm aket. Mewö. 46 Gwarek neÅgöreÅök ‘DaÅön öÅgöÅgöÅi akza?’ jiba keu mi mötmöriget. 47 Mi mötmörigetmö, JisösnöŠurumötmötÅini möt kutuba namande moröÅi kun memba qöhöröÅe ali kinök. 48 Kiniga kewö jii mötket, “Körek eÅgöreÅök kunÅan eretÅi kondökÅi akzawi, yaÅön mönö öÅgöÅgöÅi akza. MiaÅgöra kunÅan namande ki nöÅgö qetne miriÅe köl öröba köyan kölmawi, yaÅön mönö ni köl öröm niÅgima. KunÅan ni köl öröm niÅgimawi, yaÅön melaim niÅgiyöhi, mönö i mewöyök köl öröm waÅgima.” Mewö. 49 Nalö miaÅgöreÅ JonöŠkönahiba keu kewö jiyök, “KetaÅamni, azi kunÅan göhö qetnöŠöme közöl eÅgiiga ehin. YaÅön nembuk qahö liliköba maljawaÅgöra nini i qetal waÅgiin." 50 Mewö jiyökmö, JisösnöŠkewö jii mörök, “I kude qetal waÅgime. KunÅan qahö qetal eÅgimakzawi, yaÅön mönö eÅgö areÅnöŠmalja. (MiaÅgöra iÅini mönö nöÅgö alaurupni tosatÅi mi qetala aÅgösirip mem eÅgibepuk.)” Mewö. 51 JisösnöŠSuepnöŠöÅgömamgö ahök. MiaÅgö nalöÅi törizawaÅgöra JisösnöŠkinda “Jerusalem sitinöŠanmam,” jiba jim köhöiba könahiba könanöŠanök. 52 Anda kolek qeljiÅe aliga mutuk anget. KönanöŠanda mala Samaria prowinsgö miri kunöŠaÅgota “Jisösgöra mözöqözözöm akingöra kazin,” jiget. 53 Jiba angetka anökmö, “Ni Judia prowinsnöŠJerusalem jike göröken anmam” jiiga miaÅgöra miri aÅgön köla yaizökzök qahö jiget. 54 Mewö aketka gwarekyahötÅi Jeims aka Jon yekÅön mi eka jiyohot, “O Kembu, Suepnöhök könöp eta eÅgohoi qahöwakeak, mewö köuluköbingö mötzan me qahö?" 55 Mewö jiyohotmö, JisösnöŠliliÅgöba tembula jim etkiyök. 56 MiaÅgöreÅök toroqeba miri kunöŠanget. Mewö. 57 KönanöŠangetka azi kunÅan kaba Jisösgöra jiyök, “Gi denike denike anmani, nöÅön mönö miaÅgöreÅ gi guataÅgöba kamam." 58 Mi möta JisösnöŠkewö jii mörök, “ArökÅaÅgö kiam yeÅön köteÅine ahögetka könakemba nei yeÅön aipÅini memba malakzemö, Suep gölmegö azi ölÅan mönö denike anda nöröpÅi wani qömböÅnöŠnariba luhut membawak." 59 JisösnöŠazi kungöra jiyök, “Gi kaba ni nuataÅgöman.” Jiyökmö, kewö meleÅnök, “Kembu, mi ölöpmö, iwinan kömumamgö aiga mutuk jinöÅga anda galöm kölbi kömui löm kölbigun." 60 Mewö jiyökmö, JisösnöŠmeleÅda jiyök, “MosötnöÅ! KöhömuÅi yeÅön qamötÅini köhömuÅi mi ölöp löm kölmemö, göÅön mönö anda Anutu bemtohoÅaÅgö könaÅi jim asarim eÅgiba malman." 61 Kunbuk azi kunÅan kaÅgota jiyök, “Kembu, nöÅön gi guataÅgömamgö sihimni mötzalmö, mötnöÅ, gi ölöp jinöÅga mutuk mire anda tinitosolomurupni yaizökzökÅini jibigun." 62 Jiyökmö, JisösnöŠmeleÅnök, “KunöŠgölme mesiÅmesiÅgö kinoÅ mi hos andöÅe jöhöba böröÅan kinoÅ supÅe memba kini aniga dumÅe liliÅgöba andöÅe uzawi, yaÅön mönö Anutugö bemtohoÅnöŠaÅgota nupÅi memawaÅgö dop qahö akza.” Mewö.