Matyu 12

1 MiaÅgö andöÅe Sabat kendon kunöŠJisösnöŠwit padi nup köröÅi ketaÅi kutuba anök. Aniga gwarekrupÅan wösöÅini eÅguiga wit ölÅi mohot mohot könahiba böröÅinan misiba neget. 2 Negetmö, Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) tosatÅan mi eka Jisös kewö jiget mörök, “MötnöÅ, göhö gwarekurupkan mönö Sabat kendongö nup meme soÅgoÅi oÅgitze?" 3 Mewö jigetka kewö meleÅnök, “KiÅ DeiwidnöŠyarö aziurupÅi yembuk liliköba wösöÅini eÅguiga yuai akeri, mi lök oyoÅget me qahö? 4 YaÅön mönö Anutugö opo seri jikenöŠöÅgöba beret kömbukÅi Anutugö jemesoholÅe altanöŠalget tariga ösumÅan walöÅniga qekögeri, mi mönö meiga neget. Beret kömbukÅi mosötmosötÅi mi jike nup galöm yeÅönök nezema. YaÅön aka yaÅgö suÅgurumurupÅan mi nembepuköra soÅgo ahöyökmö, mi töndup neget. 5 MewöÅanök jike nup galöm yeÅön Sabat kendonöŠjöwöwöl jikenöŠkinda nup memba nup memegö soÅgoÅi oÅgita töndup keuÅinambuk qahö ahakze. Keu mi Köna keunöŠoyoÅget me qahö? 6 “Mi oyoÅget, mewö mötzalmö, nöÅön kewö jibi mötme: Ki kinjawi, yaÅön mönö jöwöwöl jike oÅgita öÅgöÅgöÅi akza. 7 BuÅa Kimbigö keu kun kewö ahöza, ‘NöÅön jöwöwöl ohomegöra qahöpmö, sutÅine ak kömum aÅgumegöra mötzal.’ IÅini keu miaÅgö könaÅi mötpeak ewö, ambazip pinjitkö keunini qahö neÅgö keunini mönö laÅ qahö jim teköbeak. 8 “Mi kewögöra jizal: Suep gölmegö azi ölÅan mönö Sabat kendongö KembuÅi akza.” Mewö. 9 JisösnöŠmiri mi mosöta köuluk miriÅine öÅgöyök. 10 MiaÅgöreÅ azi böröÅi sosoholiÅi kun tarök. AmbazipnöŠJisös keu jakeÅe al waÅgibingöra kewö qesim waÅgiget, “Azi Sabat kendonöŠmöhamgöba Köna keu oÅgitpin me qahö?" 11 Qesim waÅgigetka kewö meleÅnök, “EÅgöreÅök daÅön kewö akza: Azi kungö lamaÅi mohok-kunÅan Sabat kendonöŠlömnöŠgema ewö, yaÅön mi qahö memba öröiga kotma? 12 Azigö bohonÅan mönö lamagö bohonÅi gwötpuk oÅgitzawi, mönö mi mötmörime. MiaÅgöra Sabat kendonöŠnup ölöpÅi memba mewö Köna keu qahö oÅgitpin." 13 Mewö meleÅda azi miaÅgö jiyök, “Gi mönö börögi qötöteinöÅ.” Mewö jiiga qötöteiiga mutuk ahöhi, miaÅgö dop ölöwaka böröÅi alaÅaÅgö dop ahök. 14 Mewö asuhuiga Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅön yaigep anda totoko ala Jisös denöwö aka qein kömumapkö keu jim jaruget. Mewö. 15 JisösnöŠkeuÅini mi ek kutuba miaÅgöreÅök miri mi mosöta kungen anök. Aniga gwötpukÅan yaÅgö andöÅe wuataÅgöba angetka yeÅgö sutÅine kawöl ambazip pakpak mem ölöwak eÅgiyök. 16 Mi mem ölöwak eÅgiba könaÅi aukÅe jibepuköra köhöikÅanök qetal eÅgiyök. 17 Mewö aiga AnutunöŠkezapqetok azi Aisaia sölölöhöiga keu kun jiyöhi, miaÅön mönö mewö ölÅambuk ahök. Keu mi kewö jii ahöza, 18 “Eket, ki mönö nöÅgö nup azini aiga i möwölöhöm waÅgial. NöÅön wölböt alani yaÅgöra mötpi ölöwahiga urunan yaÅgöra söÅgaimakzal. NöÅön UÅani TöröÅi yaÅgö uruÅi dop kölmapköra melaibi geiga yaÅön keu diÅdiÅanök jim tekömakzalaÅgö BuÅaÅi indela jim sehiiga kantriÅi kantriÅi yeÅgöreÅ anma. 19 YaÅön aÅgururuk qahö aka keu töhöreÅ qahö qerakÅa. Ambazip kunÅan yaÅgö qet kourukÅi mi rowoÅqeqe könanöŠqahö mötma. 20 Jehot qölökögeri, yaÅön mi qahö qesiÅma. Lambegö wikÅan jem kutuba sanjöp aiga bölamÅan jem bökbök ahakzawi, yaÅön mönö mi qahö qömbököma. Mewö nupÅi memba ambazipnöŠkeu diÅdiÅi wuataÅgömegöra bim qeba maliga keu miaÅön luhut aliga köiraÅ alme. 21 KantriÅi kantriÅi yeÅön mönö yaÅön bauköm eÅgimapköra mamböta jörömqörömÅini yaÅgö qetÅe ala malme.” Mewö. 22 ÃmenöŠazi kun töÅöt aka numbuÅi jöhöiga jeÅan gömölii mötök malöhi, mi waÅgita JisösgöreÅ kaget. JisösnöŠi mem ölöwahiga ömeÅan kota mosöri nesilamÅan lolohoiga kunbuk keu jiba uba ehök. 23 Uba ehiga ambazip kambu pakpak yeÅön mi eka auruba Jisösgöra jiget, “Azi kiaÅön mönö Deiwidkö gwölönarökÅi akza me?" 24 Mewö jigetmö, Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅön mi möta kewö jiget, “Azi kiaÅön kungö ösumnöŠqahöpmö, öme yeÅgö KembuÅini Katakömulat yaÅgö ösumnöŠömewöröme eÅguataÅgömakza." 25 Mewö jigetmö, JisösnöŠurumötmötÅini möt teköba kewö jii mötket, “Kantri denike yeÅgö galömurupÅinan sutÅine aÅgururuk aka julmei, yeÅön mönö ayuhum aÅgugetka kantriÅinan böliba sahopÅanök aka qeqelaÅlaÅ ahöma. Mewöyök siti me miri kungö könagesö yeÅön sutÅine aÅgururuk aka julmei, yeÅön mönö galömkölköl nupÅini memba kinbingö osime. 26 “Mötket, SatanöŠmönö alaÅi Satan kun wuataÅgöbawak ewö, yeÅön mönö sutÅine aÅgururuk aka julbeak. Mewö aiga gawman nupÅini membingö osigetka ömetohoÅinan mönö denöwö kinbawak? 27 “Mötket, nöÅön Katakömulatkö ösumnöŠömewöröme közöl eÅgibileÅak ewö, eÅgö alaurupÅinan mönö dagö ösumnöŠmi közöl eÅgibeak? MiaÅgöra yeÅön mönö keuÅini ölÅi me qahö, mi kewöta jim teköme. 28 Mi jim tekömemö, Anutugö ösumÅan nöÅgö börö kesötni sölölöhöi öme eÅguataÅgömakzal ewö, Anutugö bem-tohoÅan mönö eÅgöreÅ kam kuÅguza. 29 KunÅan azi köhöikÅaÅgö köna böröÅi mutuk qahö jöhöma ewö, yaÅön mönö denöwö miriÅe öÅgöba qezaÅda sukinapÅi membawak? Mutuk i jöhöi tarigun mönö ölöp miriÅeyök öröyuaiÅi pakpak waÅgita memba anma. (MiaÅgö dop nöÅön mewöyök Satan jöhöba andöÅe ömeÅi eÅguataÅgömakzal.) 30 “KunÅan nömbuk qahö maljawi, yaÅön mönö qetal niÅgimakza. KunÅan ambazip nöÅgö qetne tokomegöra qahö öröm eÅgimakzawi, yaÅön mönö mendeÅ eÅgimakza. 31 MiaÅgöra nöÅön keu kun kewö jibi mötme: Ambazip siÅgisöndok aka mepaqepaik pakpak ahakzei, mi AnutunöŠölöp mosörakzapmö, kunÅan UÅa TöröÅi ilita mepaikömawi, miaÅgö siÅgisöndokÅi AnutunöŠmönö nalö kunöŠqahö mosötma. SaumbaÅ! 32 “KunÅan Suep gölmegö azi ölÅi qetala keu jima ewö, AnutunöŠmi ölöp mosötmapmö, kunÅan UÅa TöröÅi qetala keu yuai jimawi, yaÅgö siÅgisöndokÅi mi AnutunöŠgölmenöŠmalmawaÅgö dop me kömup andöÅe miaÅgöreÅ qahö mosötma." 33 “Ipkö könaÅi mi ölÅi eka kewöta mötzin. MiaÅgöra mönö ip galöm kölgetka ölöwaka ölÅi ölöpÅi kuÅgumakÅa me ip mem böligetka ölÅi bölöÅi kuÅgumakÅa. 34 Azi uruÅan yuai kokolak qei ahözawi, mia mönö numbuÅan aukÅe jimakza. MiaÅgöra qatögö moröÅi iÅini, nanÅinak bölöÅi aka mönö denöwö keu ölöpÅi jibeak? 35 Azi ölöpÅaÅgö uru köweÅe ölöpÅaÅgö möriamÅi ahözawi, yaÅön mönö ölöpÅi mi aukÅeyök jimakza. Azi bölöÅaÅgö uru köweÅe bölöÅaÅgö möriamÅi ahözawi, yaÅön mönö bölöÅi mi aukÅe jimakza. 36 “Mewö jimakzapmö, nöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötme: AmbazipnöŠsoÅgo walöÅda keu jit omaÅi omaÅi jimei, yeÅön mönö keu pakpak miaÅgö könaÅi mi jimtekötekögö nalö ketaÅe Anutugöra jim asarigetka kewötma. 37 MiaÅgö könaÅi kewö: AnutunöŠmönö keu jitki kewöta miaÅgö dopkeugi jim teköi solaniman me keugabuk aka lömböt miwikÅaiman.” Mewö. 38 Nalö miaÅgöreÅ Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) aka Köna keugö böhi tosatÅan Jisösgöra kewö jiget, “Böhi, gi ölöp aÅgöletot kun menöÅga mi ekingö mötzin." 39 Mewö jigetka kewö meleÅ eÅgiyök, “Ambazip merak gölmenöŠmaljei, mi kambu bölöÅi aka serowilin ahakze. YeÅön Anutugö aiwesökÅaÅgöra kapaÅ kölakzemö, aiwesök kun kezapqetok azi Jonagöra lök asuhuyök. AnutunöŠaiwesök murutÅi kun qahö al eÅgima. 40 JonanöŠsuÅgem silimÅi karöbut köwet sömbupkö (gajugaju) gölömÅe malöhi, miaÅgö dop Suep gölmegö azi ölÅan mewöyök suÅgem asak karöbutkö dop gölme uruÅe ahöma. 41 “JonanöŠNiniwe ambazip sutÅine anda Anutugö keunöŠuruÅini kuÅgui möta miaÅgöreÅök uruÅini meleÅgetmö, mötket, nöÅön sutÅine asuhuba kinda Jonagö ahakmemeÅi oÅgita ahakzal. Mewö ahakzalmö, iÅini töndup nesampurek ak niÅgimakze. MiaÅgöra Niniwe ambazipnöŠjimtekötekögö nalö ketaÅe ambazip kambu ki kinjei, embuk öröröŠkömupnöhök wahöta eÅgö qöhöröÅine mohotÅe kinme. MohotÅe kinda Niniwe yeÅön keu kewö eÅgö sileÅine alme, ‘IÅini Suep gölmegö azi ölÅi nesampurek ak waÅgigetka AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgii sihimbölö öÅgöÅgöÅi mötme.’ Niniwe yeÅön mewö jigetka ahakmemeÅinan nanÅini könaÅamÅini indelgetka gamuÅini mötme. 42 “KönaÅamÅinaÅgö kaisöpsöpÅi kun kewö: AnutunöŠmönöwök mötkutukutu öÅgöÅgöÅi ketaÅi mi kiÅ Solomon waÅgiiga Saut görökenök kantri kungö qin ambinöŠSolomongö mötkutukutuÅi mötmamgö sihimÅi mörök. SihimÅi möta gölme göraÅeyök wahöta köna köröp tiÅtiÅi kaba mala Solomongö mötmötÅi mörök. “Mi mörökmö, mötket, nalö kewöÅe nöÅön sutÅine asuhuba kinda AnutugöreÅ mötkutukutu öÅgöÅgöÅi memba kazali, mi Solomongö mötkutukutuÅi oÅgitza. OÅgitzapmö, iÅini töndup nesampurek ak niÅgiba tönpin kingetka qahö dop kölja. MiaÅgöra AnutunöŠkönaÅgep ambazip körek pakpak öröm eÅgii keuÅini jim tekömapköra jeÅe aÅgotmei, nalö miaÅgöreÅ Saut kantrigö qin ambi miaÅön mönö mewöyök aÅgotma. YaÅön ambazip kambu ki kinjei, embuk öröröŠkömupnöhök wahöta eÅgö qöhöröÅine mohotÅe kinma. MohotÅe kinda keu kewö eÅgö sileÅine alme, ‘IÅini Jisös nesampurek ak waÅgigetka AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgii sihimbölö öÅgöÅgöÅi mötme.’ YaÅön mewö jiiga silikÅi kewöta nanÅinaÅgöra gamuÅini mötme.” Mewö. 43 “ÃmenöŠazi uruÅeyök kota gölme qararaÅkölkölÅe anda laÅ liliköba mala luhut memamgö miri jaruba kun qahö miwikÅaima. 44 Mi qahö miwikÅaiba osiba kewö jima, ‘Mirini mosöta kazali, miaÅgöreÅ mönö kunbuk liliÅgömam.’ Mewö jiba liliÅgöba miriÅi usuÅda meÅölöi ahöyöhi, mi gwamönÅi ahöi miwikÅaima. 45 “Mewö miwikÅaiba anda öme tosatÅi 7 eÅguaÅgitma. Ãme 7 mi nanÅi oÅgita bölöÅi kötökÅi akze. YaÅön mi eÅguaÅgiriga kaba miri mi öÅgöba miaÅgö uruÅe malme. Mewö aiga azi miaÅgö könaÅi mutuk kileÅkileÅ ahökmö, könaÅgep böliqölim teköma. Ambazip kambu bölöÅi ki merak gölmenöŠmaljei, eÅgöreÅ mewöyök mewö asuhuma.” Mewö. 46 JisösnöŠtoroqeba ambazip kambu yeÅgöra keu jiba maliga nam-munÅan kaba yaigep kinda yambuk keu jibingö mötket. 47 Mötketka kunÅan kewö jii mörök, “MötnöÅ, göhö nam-mungan mönö yaigep kinda göbuk keu jibingö mötze." 48 Keu mi jii mörökmö, yaÅgöra meleÅda kewö jiyök, “NöÅgö namni daÅön? NöÅgö munurupni mi daÅön?" 49 Mewö jiba böröÅi gwarekurupÅi yeÅgöreÅ göröken böraÅda jiyök, “Eket, nöÅgö namni aka munurupni ölÅi mönö ki." 50 Denike yeÅön nöÅgö Suep IwinaÅgö jitsihitÅi tem kölakzei, körek mieÅön mönö nöÅgö namni aka nenmunurupni akze.” Mewö.