Matyu 23

1 Nalö miaÅgöreÅ JisösnöŠambazip kambulelembe aka gwarekurupÅi yeÅgöra kewö jii mötket, 2 “Köna keugö böhi aka Farisi (Köna keugö kapaÅkölköl) yeÅön Mosesgö jakömbuaknöŠtata Köna keugö könaÅi kukösum qakÅe kusum eÅgimakze. 3 MiaÅgöra keu pakpak jim kutum eÅgimakzei, mi mönö tem kölmemö, ahakmemeÅini mi kude wuataÅgöme. YeÅön keu jitÅinan jim asarimakzemö, nanÅinak mi qahö wuataÅgömakze. MiaÅgöra mönö i ewö kude ahakÅe. 4 “YeÅön keuÅi keuÅi jim kutuba miaÅgö könjöŠlömbötÅi ambazip awötÅine alagun algetka mi tem kölbingö lömböriiga jaraÅbaraÅ ahakzemö, nanÅinak i kesötÅini moröÅi kunöŠbauköm eÅgibingö wösömötmötÅini kun qahö ahöza. 5 “YeÅön ahakmemeÅini pakpak ambazipnöŠeÅgekÅegöra aka memakze. Baiböl keu köt (memori wös) irimuÅga bokisÅini mem qariba aukÅe kondela BuÅa mötmötÅinaÅgöra aiweliköm aÅgumakze. MalukuÅinaÅgö suÅe aködamungö biretÅi ketaÅi ketaÅi memba möndömakze. 6 YeÅön közölömbuaÅnöŠdum tatat mutukÅe jegep tatpingö mörakze aka köuluk mire qaikÅe eu tatpingö sihimÅi mörakze. 7 MaketnöŠme könanöŠambazip eÅgeketka jölöÅini jimegö möta ‘O ketaÅamnini,’ qetÅini mewö qetmegöra sihimÅini mörakze. 8 “YeÅön mewö ahakzemö, mohok-kun yaÅön eÅgö BöhiÅini aiga iÅini körekÅan yaÅgö urumeleÅ alaurupÅi akze. MiaÅgöra eÅgö qetÅini böhinini qetmegöra kude mötme. 9 Mohok-kun yaÅön IwiÅini akza. YaÅön Suep mire maljawaÅgöra gölme azi kungöra neÅgö iwinini qet mewö kude qetme. 10 Kraist mohok-kun nöÅön eÅgö ketaÅamÅini akzal. MiaÅgöra eÅgö qetÅini ketaÅamnini qetmegöra kude mötme. 11 “Mewö qahöpmö, eÅgö sutÅine bohonÅi akzawaÅön mönö welen qem eÅgiba malma. 12 Mewö malmapmö, kunÅan nanÅi uruÅi memba öÅgömawi, AnutunöŠmönö i memba et al waÅgima. KunÅan nanÅi uruÅi memba etmawi, AnutunöŠmönö i memba öÅgöba al waÅgima." 13 “O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. Ambazip Suepkö bemtohoÅ uruÅe aÅgotpepukö naÅguÅi köla jöhömakze. NanÅinak miaÅgö uruÅe qahö aÅgotze aka tosatÅan miaÅgö uruÅe aÅgotpingö akzei, iÅini i jöhöba aÅgön köl eÅgimakze. 14 O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini malö yeÅgöreÅ miri yuai bidaÅda gagabe köla eÅguaÅgirakze aka qetbuÅaÅini asuhumapköra aka köuluk köröpÅi köuluköba töptöpÅine qemakze. MiaÅgöra AnutunöŠkeuÅini jim teköba likepÅi öÅgöÅgöÅi meleÅni eÅgö qakÅine öÅgöma. 15 “O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgöza-waÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini kunöŠJuda ambazip kun akÅapköra kapaÅ köla köwetÅi köwetÅi kutuba gölmeÅi gölmeÅi lilikömakze. Mewö aketka kunÅan Juda neÅgö ahakmemenöŠqekötahömawi, i mönö kusum sohom waÅgigetka könöp siagö buÅaya kun akÅa. NanÅini ewö qahöpmö, indimÅi yahöt nanÅini eÅgoÅgita böliqölima. 16 “JeÅinan gömöliiga ambazip böröÅine memba eÅguaÅ-girakzei, lömböt eÅgö qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini keu kewö jimakze, ‘KunÅan jöwöwöl jikegö qetÅe keuÅi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöima ewö, miaÅön qahö köhöimapmö, kunÅan jöwöwöl jikegö yuai goulnöŠmemeÅi miaÅgö qetÅe jöjöpaÅ keuÅi jima ewö, jöjöpaÅ keu miaÅön mönö jöhöm waÅgima.’ 17 “O jegömöl ambazip mötkutukutuÅini piromÅi! Yuai goulnöŠmemeÅi aka jöwöwöl jike yahöt mietköreÅök wani yuainöŠöÅgöÅgöÅi akza? GoulnöŠnanÅak kömbukÅi qahö akzapmö, jöwöwöl jikenöŠalgetka miaÅön mönö mi mem kömbuhiza. 18 “Keu kun kewö jimakze, ‘KunÅan altagö qetÅi qeta keuÅi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöima ewö, miaÅön qahö köhöimapmö, kunÅan naluk kötin altanöŠahözawi, miaÅgö qetÅi qeta jöjöpaÅ keuÅi jima ewö, jöjöpaÅ keu miaÅön mönö jöhöm waÅgima.’ 19 “O jegömöl ambazip! Naluk kötin aka alta mietköreÅök wani yuainöŠöÅgöÅgöÅi akza? NaluknöŠnanÅak eretÅi akzapmö, altanöŠalgetka miaÅön mönö naluk mem kömbuhiza. 20 MiaÅgöra kunÅan altagö qetÅe keuÅi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöimawi, yaÅön alta aka yuai pakpak altanöŠahözawi, mönö miaÅgö qetÅe keuÅi jim köhöima. 21 “KunÅan jöwöwöl jikegö qetÅe keuÅi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöimawi, yaÅön mönö jike miaÅgö aka miaÅgöreÅ mal köhöizawaÅgö qetÅe keuÅi jim köhöima. 22 Mewöyök kunÅan Suepkö qetÅe keuÅi jöjöpaÅ keunöŠjim köhöimawi, yaÅön Anutugö jakömbuak dum aka miaÅgöreÅ tatzawaÅgö qetÅe keuÅi jim köhöima. 23 “O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini nene pakpak mendeÅda bahöÅi 10 miaÅgöreÅök mohot Anutugö buÅaya qemakze. GipÅi, raki aka kiap kösö köt mi mewöyök mendeÅda tenöhök mohot mi Anutugö buÅa qemakze. Naluk mi törörök alakzemö, Köna keugö kötÅi bohonÅi ki mönö oÅgita mosörakze: Gi ambazip sutÅine ahakmeme diÅdiÅi wuataÅgöba ak kömum aÅguba keu pöndaÅ wuataÅgöba malman. Keu bohonÅi mi mönö kapaÅ köla wuataÅgöba malme aka keu morömorö mi mewöyök kude oÅgita mosötme. 24 JeÅinan gömöliiga ambazip böröÅine memba eÅguaÅgirakzei, iÅini söp obuk nembepuköra oÅini saiyanöŠkewörakzemö, sömbup ketaÅi kamel mi laÅ gwahörakze. 25 O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgözawaÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini amöt qem aÅgubingöra qambi aka al nenegö sileÅi saÅgoÅ yakömakzemö, dogo jimamoÅini qahö galöm köla yuai laÅ göröngöba membagun megetka nepaqepalok miaÅön uruÅini kokolak qei malje. 26 “O jegömöl azi Köna keugöra kapaÅ kölakzani, gi mönö mutuk qambigö uruÅi saÅgoÅnöÅga sileÅan mewöyök sarakÅi akÅa. 27 O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgöza-waÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini qaksirigö maripomÅi saÅgoÅgetka tuatÅi akeak, mönö miaÅgö dop akze. SileÅinan eksihimÅinambuk tandök akzemö, qaksirigö uruÅe qamöt sihit aka yuai imbiloÅloÅambuk miaÅön kokolak qei ahöza. 28 “MiaÅgö dop eÅön mewöyök ambazip jeÅine ölÅa diÅdiÅi tandök asuhumakzemö, urumeleÅgö silesile tandök aka qewöloÅnöŠmönö uruÅini kokolak qei malje." 29 “O Köna keugö böhi aka miaÅgö kapaÅkölköl ambazip! IÅini urumeleÅgö silesile ambazip aketka lömböt qakÅine öÅgöza-waÅgöra mönö wölziköba Yei! jizal. IÅini kezapqetok ambazip yeÅgö qaksirinöŠsimen koum memakze aka ambazip solanÅi yeÅgö köt köteÅini meÅölömakze. 30 Mewö aka kewö jimakze, ‘NeÅön ambösakonini yeÅgö nalönöŠmalbinak ewö, mönö yembuk qahö toroqeinga kezapqetok ambazip yeÅgö sepÅinan mönö neÅgö qaknine qahö öÅgöbawak.’ 31 “Mewö jiba miaÅön nanÅinak kezapqetok ambazip eÅgugeri, yeÅgö isiurupÅina akzei, mönö keu mi naÅgöba jiba dangunu ewö kinje. 32 MiaÅgöra ambösakonÅinan siÅgisöndok könahiba akeri, miaÅgö dop iÅini mönö toroqeba körek ak teköme. 33 “O soramen, iÅini mönö qatö moröÅi ewö akze. AnutunöŠkeuÅini jim teköi könöp sianöŠgebepuköra mönö denöwö unjuratpeak? Mi mönö osime. 34 MiaÅgöra mötket, nöÅön kezapqetok aka mötkutukutu ambazip aka Köna keugö böhi melaim eÅgibi eÅgöreÅ kame. Kagetka yeÅgöreÅök tosatÅi i eÅguget kömume aka tosatÅi maripom qakÅe al eÅgime. TosatÅi köuluk miriÅine örörahöm eÅgiba keuÅini jim teköba ihileknöŠtauköm eÅgiba közöl eÅgigetka taonÅi taonÅi miaÅgöreÅ anakÅe. 35 “Azi solanÅi Abelgö sepÅan eriga miaÅgöreÅök könahiba eÅguba kota mala Zekaraia jöwöwöl jike kömbukÅi aka jöwöwöl alta mietkö sutÅire qeget sepÅi eri miaÅgöreÅ teköyök. Ambazip solanÅi yeÅgö sepÅini gölmenöŠmokomalgeri, sep pakpak miaÅgö kitipÅan mönö eÅgö qakÅine öÅgöma. 36 NöÅön keu ölÅi kun kewö jibi mötme: SepÅinaÅgö kitipÅi pakpak mi mönö ambazip merak maljei, eÅgö qakÅine öÅgöi AnutunöŠlikepÅi meleÅ eÅgii mötme." 37 JisösnöŠjiyök, “O Jerusalem Jerusalem, iÅini kezapqetok ambazip eÅguget kömugetka AnutunöŠambazip melaim eÅgii eÅgöreÅ kamakzei, mi kötnöŠkumbuköm eÅgimakze. Poi namÅan moröurupÅi ginginÅi bapÅe ala köjöjohom eÅgimakzawi, nöÅön mönö miaÅgö dop nalöÅi nalöÅi göhö könagesöurupki kötala tokom eÅgimamgö möta malalmö, iÅini mi tököba mala kotket. 38 Mötket, AnutunöŠmönö jike miriÅini andö qeiga sahopÅanök ahöma. 39 “Mewö ahömapmö, nöÅön kewö jibi mötket, iÅini ni kunbuk qahö nekÅe. KönaÅgep nalö kun kam kuÅgui miaÅgöreÅ neka kewö jime, ‘Kembugö qetÅe kam neÅgizawi, AnutunöŠmönö i kötuetköm waÅgima.’ Mewö."