Gálatas 4
WBT1 Nichéêe niyen neajta seɨj tiuêutaxáj. AêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ ayén nain tiráacɨêɨti, meenti auj páêarɨêɨsta, ayée pu cheêatá naêa een tɨÌj ajta seɨÌj tɨ caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe. Capu amɨÌn aêij tɨ ari nain tiêáêaraêan púêeen. 2 Ruxeêeveêe tɨ aêɨÌɨn huaêaráêastijreêen aêɨÌmej É¨Ì mej rachaêɨɨ, É¨Ì mej meêɨÌjna jɨÌn antiújmuaêaree mej tiúêuchaêɨɨn nain É¨Ì tiêáêaraêan ajta naêa caà ari ayén teêaraúrasten aêachú puaêan nineêiraêa tɨ ari pɨÌtiêihuáujxɨêepɨêɨntariêiriêi É¨Ì táà tajraêan jemi. 3 Ayee pu cheêatá naêa éeneêe jáêaraa itejmi jemi. TɨÌêɨj caà xɨ tejaêuréêene aêájna xɨcájraêa tɨ jetzen tÃêitacɨêɨti aêɨÌjna É¨Ì tɨ ari pɨÌtiêihuáujxɨêepɨêɨntariêiriêi, ayée tu éeniêicɨêe seijreêecaêa matɨÌj aêɨÌɨme É¨Ì mej caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe aêiné teucheêe tu ráêastijreêecaêa É¨Ì tihuáêayeêira É¨Ì mej rujɨÌɨmuaêa menaêa rájteu É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan. 4 MÉ¨Ì ajta Dios, tɨÌêɨj ari tejaêuréêenen aêɨÌjna xɨcájraêa tɨ jetzen ayén raaxɨÌêepɨêɨntare, aêɨÌɨ pu ruyauj aêutaêÃtecaêa tɨ yé veêecáanen. Ajta aêɨÌɨn yaujraêan, aêɨÌɨ pu huanúêihuacaêa É¨Ì êɨÌitaêa jetze, ajta ayén tiraacɨÌêɨ tɨ ayén tiraêaráêastijreêen É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta, tɨ ij aêɨÌɨn huaêirájtuaani aêɨÌme É¨Ì mej caêanéeri jɨÌn ráêastijreêecaêa meêɨÌjna É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta, tej ti tiyen raêancuréêan nain aêij tɨ tiraavÃjteêe tɨ titáacɨêɨti aêɨÌjna jɨmeêe tɨ Dios ayén taatéyaêupuajtacaêa. 6 Aêiné múêeen xu yaújmuaêameêen púêeen É¨Ì Dios, Dios pu yeêutaêÃtecaêa É¨Ì ruyauj xɨéjniuêuca tɨÌêij aêɨÌɨn xɨéjniuêucareêaraêan huateáturan É¨Ì Ã¡êamuatzajtaêa. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì xɨéjniuêucari tɨ ayén rájee tɨjɨÌn: “Abba, mɨ pej nÃêiyaêupua." 7 AêɨÌj xu jɨÌn caà chéêe caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe sino xuêuri yaújmuaêameêen púêeen. Aêiné múêeen xuêuri yaújmuaêameêen púêeen, Dios pu ajta ayén amuáaruu tɨ tiêitɨÌj tejamuáacɨêɨti. 8 Jéjcua ɨmuá, setɨÌêɨj caà xɨ ramuaêajcaa É¨Ì Dios, múêeen xu caêanéeri jɨÌn tihuáêavaɨreêecaêa aêɨÌmej É¨Ì mej caà miyen huataseÃjre mej mi dioosi puêéeneêen muáêaraêani sino teɨte muêu miyen tÃêijxeêeveêecaêa. 9 Aru Ãjii, sej seri ramuaêate É¨Ì Dios nusu Ãjii tɨ Dios rɨÌêɨ tejamuaatáêa aêɨÌjna jɨmeêe tɨ áêamuamuajte múêejmi, ¿aêiné auj tÃêirɨêɨri tɨ tiêitÉ¨Ì caêanÃjraêa amuaatáêan sej siêi seajtáhuaêa raêaráêastijreêen É¨Ì tihuáêayeêira tɨ caà tiêitɨÌj vaɨreêe, É¨Ì tɨ caà amuatáêacareêe sej rɨÌêɨ me tÃteumuámuaêareêen? ¿Ni qui siyen huataúraêan sej seajtáhuaêa caêanéeri jɨÌn tiuêutévaɨreêen seêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì niuucari? 10 Múêeen xu siyen tiraayɨÌêɨtɨhuaêan seêɨÌjna jɨmeêe tɨ ari aêájna tejaêuréêene É¨Ì xɨcaj tɨ jetzen tiêitÉ¨Ì aêij huarɨÌj naêari É¨Ì máxcɨraêi tɨ jetzen tiêitÉ¨Ì tejaêuréêenejsin nusu aêájna tɨÌêɨj ari pɨÌtÃêirɨcɨ vÃitaêari tzajtaêa caêɨÌn xɨÌjcataêa. Seajta seêɨÌjna autámuaêareeriêi É¨Ì nineêiraêa É¨Ì mej jetzen miyen tÃêijrɨêɨre tiêitɨÌj jɨmeêe. 11 AêɨÌj nu jɨÌn niyen tÃêitziɨɨneêe múêejmi jɨmeêe. Ayej neêase capu tiêitɨÌj huatévaɨ nain É¨Ì nej jɨÌn tiuêumuárɨej múêejmi tzajtaêa. 12 Neêihuaamuaêa, ayée nu tejáêamuahuavii sej siyen rɨjca netɨÌj inee. Ayee nu neajta tiêitÃnchaêɨɨcaêa setɨÌj múêeen, setɨÌêɨj caà xɨ ramuaêajcaa É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta. NetɨÌêɨj neêuun áêucatii aêamua jamuan, caxu tiêitɨÌj jɨÌn auteájturaa ineetzi jemi. 13 NetɨÌêɨj amuacaÃcan tejámuaatáêixaa É¨Ì niuucari tɨ jɨÌn Dios amuaêirájtuaani, ayée nu tÃêicuiêican jɨÌn niyen huarɨÌj. 14 Jéihua pu huápɨêɨ ámuaatamuárɨêeristarecaêa aêɨÌjna jɨmeêe nej niyen tÃêicuiêicaa. MÉ¨Ì seajta múêeen, caxu naataxánaêajve. Caxu seajta naatéxɨeehuatacaêa, sino temuaêa xu naa tÃnaêancuréêeviêitɨ yee cumu nej aêɨÌɨn puêéeneêen seɨj tɨ tÃêivaɨreêe u ta japua naêari nej inee aêɨÌɨn puêéeneêen É¨Ì CɨrÃistuêu ruseɨÌj tɨ ajta iêi Jesús. 15 ¿Aêii táêuj tzaa huarɨÌj sej si caà chéêe siyen rɨÌêɨ naa tiúêujtemuaêaveêe setɨÌj sejmÃêi éeneêe netɨÌêɨj neêuun áêucatii aêamua jamuan? Jee xaa neêu, rɨêɨrà nej niyen raataxáj tzáahuatiêiraêa jɨmeêe yee tɨ puaêa rɨêɨrÃistancheêe aêájnáêɨmua sej siyen huárɨni, ayée xu raêitatuêutúêuncheêe É¨Ì Ã¡êamuajɨêɨsi, seajta naatatúêutuêuteêencheêe ineetzi. 16 ¿Aêiné naêa qui? ¿Ni seri néjchaêɨɨreêe seêɨÌjna jɨmeêe nej niyen tzáahuatiêiraêa jɨÌn tejáêamuaêixaateêe? 17 Majta aêɨÌɨme É¨Ì teɨte, jeÃhua mú áêaviicuaêireêe mej mi amuaatémuaêitɨn mej mi rujɨÌɨmuaêa múêejmi jɨmeêe huaújtemuaêaveêen. Ayee mú tÃêijxeêeveêe tej tij jáêitaêa aêutácɨɨne sej si caà chéêe áêaviicuaêireêe téjmi jamuan sino sej si siyen sicu rɨÌêɨ tihuáêaxeêeveêe aêɨÌmej. 18 Naa pu xɨÌêepɨêɨn tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì Ã¡êaviicuaêireêe sej si rɨÌêɨ tiraatéxeêeveêen. Ajta capu ayén ruxeêeveêe nej neêuun áêucatii aêamua jamuan. AêɨÌɨ puêu chéêe aêɨÌɨn aêutéviicuaêireêen aêij tɨ tiraavÃjteêe aêɨÌjna jɨmeêe tɨ Ãêixɨêepɨêɨn. 19 MÉ¨Ì sej nÃêitɨêɨrijmuaêa, jeÃhua nu tirajpuaÃitzi naêame múêejmi jɨmeêe, ayén cumu É¨Ì êɨÌitaêa tɨ raêutacuÃêine paêarɨêɨ jɨmeêe. Ayee pu téêeme ajta senaêa caà siyen cheêatá senaêa rɨÌêɨ titetiújchaêɨɨ tɨÌj aêɨÌjna É¨Ì CɨrÃistuêu. 20 Canu aêatzu ramuaêaree aêij nej yeêà huárɨni múêejmi jɨmeêe. RɨÌêɨ cu nenaêa neêuun áêucatijcheêe múêejmi jemi nej niêi caà chéêe tejáêamuayuêuseêe nenaêa, sino nej ni tejamuáêixaateêen seneseÃiraca. 21 Setáêaj siyen tinaatáêixaateêen múêeen mɨ sej siyen raxɨÌêeveêe sej si raêaráêastijreêen seêɨÌjna É¨Ì niuucari É¨Ì mej jɨÌn tÃêaijta, ¿ni tzaa secaà siyen tiráanamuajriêi aêij tɨ téêaxa aêɨÌjna jetze É¨Ì niuucari? 22 Ayee pu téêeyuêusiêi tɨ nuêu huaêapuaca tÃpeêeristemuaêa É¨Ì mej teteca aêɨÌjna É¨Ì Abraham teecan. Seɨj pu nuêu jetzen huanúêihuacaêa aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ nuêu caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêecaêa, ajta É¨Ì seɨÌj, aêɨÌɨ pu nuêu jetzen huanúêihuacaêa aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ nuêu ruxɨéehua áêucheêecaneêe. 23 AêɨÌjna tɨ huanúêihuacaêa aêɨÌjna jetze É¨Ì êɨÌitaêa tɨ caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêecaêa, aêɨÌɨ pu nuêu cheêatá naêa ayaana éeneêen huanúêihuacaêa matɨÌj É¨Ì tɨêɨrÃi. Ajta nuêu É¨Ì seɨÌj, aêɨÌjna tɨ nuêu huanúêihuacaêa jetzen É¨Ì êɨÌitaêa tɨ nuêu ruxɨéehua áêucheêecaneêe, aêɨÌɨ pu aêɨÌjna jɨÌn huanúêihuacaêa tɨ nuêu Dios ayén jɨÌn teêataújratziiriêi. 24 Rɨêɨrà tej tiyen raataxáj tɨ ayén huataújmuaêa aêɨÌjna É¨Ì niuucari tɨ ayén téêeyuêusiêi. AêɨÌɨme É¨Ì êuuca É¨Ì mej huaêapua, ayée mú huataújmuaêa É¨Ì niuucari tɨ huaêapua tɨ jɨÌn Dios tihuauêÃjca É¨Ì teteca jemi. Seɨj niuucari pu aêuun éêemeêecan É¨Ì jɨrà japua tɨ ayén téjaêarájtehuaa tɨjɨÌn SinaÃ. AêɨÌj mú jetzen aêiránejsin aêɨÌɨme É¨Ì tɨêɨrÃi É¨Ì mej tiuêutévaɨreêesin caêanéeri jɨmeêe. Ajta aêɨÌjna É¨Ì niuucari, aêɨÌj pɨÌrɨcɨ aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Hagar. 25 AêɨÌjna É¨Ì Hagar, ayée pu huataújmuaêa aêɨÌjna É¨Ì jɨrÃ É¨Ì SinaÃ, tɨ aêuun aêutacáêa u Arabia. Ayee pu ajta huataújmuaêa chajtaêa tɨ éêeseijreêe u Jerusalén, aêiné aúcheêe pu caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe jamuan É¨Ì yaújmuaêameêen. 26 Ajta aêɨÌjna É¨Ì Jerusalén tɨ ta japua éêemeêecan, aêɨÌɨ pu ruxɨéehua áêucheêecan. Ajta aêɨÌɨ pu púêeen É¨Ì tanáà na. 27 Ayee puêu naêa aêiné ayée pu téêeyuêusiêi tɨjɨÌn: Pajta múêee, tɨ caà chéêe muaêutacuÃêini, patáêaj caêanÃn jɨÌn huáêayeinixɨêɨn. Ayee pej huárɨni, aêiné pepuêuri jaÃtzeêe tiyaúumuaêa puaêamé mɨ pej caà jaêanáj autájucatacaêa caà aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ rucɨÌn jamuan huáhuii. 28 Seajta múêeen, neêihuaamuaêa, ayée xu cheêatá senaêa seijreêe tɨÌj aêɨÌjna É¨Ì Isaac tɨ aêɨÌjna jɨÌn airáane tɨ jɨÌn Dios ayén teêataújratziiriêi. 29 Aêajnáêɨmua aêɨÌjna É¨Ì yaujraêan tɨ ayén cheêatá naêa éeneêen huanúêihuacaêa matɨÌj É¨Ì tɨêɨrÃi, aêɨÌɨ pu aêij puaêa tiráaruu aêɨÌjna É¨Ì yaujraêan tɨ ayén huanúêihuacaêa aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tÃêimuarɨêeriêireêaraêan É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan É¨Ì Dios. Ajta Ãjii, ayée pu cheêatá tÃêirɨneca. 30 MÉ¨Ì ajta, ¿aêiné téêaxa É¨Ì yuêuxari jetze? ¿Ni qui ayén tɨjɨÌn yee: “Patáêaj yeehui raatamuáriteêen peêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe, pajta yeehui É¨Ì yaujraêan”? Jee xaa, aêiné capu yee jaêanáj tiêitÉ¨Ì tÃêijcɨêɨti aêɨÌjna É¨Ì yaujraêan É¨Ì êɨÌitaêa tɨ caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêe, sino “nain pu yee tÃêijcɨêɨti aêɨÌjna É¨Ì yaujraêan É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ruxɨéehua áêucheêecan." 31 AêɨÌj pu jɨÌn, neêihuaamuaêa, catu teêɨÌjna jetze airáane aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ caêanéeri jɨÌn tÃêimuarɨêecaêa. Catu xaa neêu, sino aêɨÌj tu jetzen airáane aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ruxɨéehua áêucheêecaneêe.
