Menu

San Mateo 10

WBT

1 Aj pu i Jesús huaêutajé aêɨÌmej É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. AêɨÌɨ pu antiújmuaêareerecaêa aêɨÌjna jɨmeêe mej mi huaêutamuáriteêen É¨Ì tiyaaruêu mej huáêa tzajtaêa seijreêecaêa É¨Ì teɨte, ajta mej mi nain tihuáêuhuaateêen É¨Ì mej jɨÌn tíêicucuiêicaa, cuíêiniêiraêa jɨmeêe nusu tɨ caí huáêacaêanistiêiracaêa. 2 Ayee mú ánteêarua aêɨÌɨme É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase, aêɨÌmej É¨Ì tɨ Jesús huaêutaêítecaêa. Amuacaícan, aêɨÌjna É¨Ì Simón, É¨Ì mej majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Pedro. AêɨÌɨ pu ajta huatajé aêɨÌjna É¨Ì juutzeájraêan É¨Ì Simón. Ayee pu ántehuaa tɨjɨÌn Andrés. Ajta aêɨÌmej pu huatajé aêɨÌjna É¨Ì Jacobo, ajta juutzeájraêan tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Juan. Aêii mú meêɨÌn púêeen yaújmuaêameêen É¨Ì Zebedeo. 3 Ajta seica huatajé, aêɨÌjna É¨Ì Felipe, ajta aêɨÌjna É¨Ì Bartolomé, ajta aêɨÌjna É¨Ì Tomás, ajtahuaêa seɨÌj, tɨ ayén ántehuaa Mateo, tɨ tíêitejiêivihuaêa aêɨÌmej É¨Ì mej tíêitɨêɨcɨca. SeɨÌj pu ajta huatajé. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen aêɨÌjna É¨Ì Jacobo, Alfeo tɨ rapeêeri, ajtahuaêa seɨÌj, aêɨÌjna É¨Ì Lebeo, É¨Ì mej majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Tadeo. 4 AêɨÌɨ pu ajta huatajé aêɨÌjna É¨Ì Simón É¨Ì tɨ ajtémeêecan huáêa jetze É¨Ì mej miyen huataújmuaêa tɨjɨÌn cananista, ajta aêɨÌjna É¨Ì Judás tɨ ayén teêentímuêutaca tɨjɨÌn Iscariotes. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ avíitzi jɨÌn huaêutátuii aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 5 Aêii mú aêɨÌɨn púêeen É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase É¨Ì tɨ Jesús huaêutaêítecaêa. Ayee pu aêɨÌjna jɨÌn tihuaêuêíjca, ayén tihuáêixaateêe yee: âCaxu seêuun áêucɨêɨcaêan seêújna á mej aêuchéjme É¨Ì mej seɨÌj chuéjraêa japua ajtémeêecan, caxu seajta uteáruêipicheêen chajtaêa aêu mej éêeche aêɨÌɨme É¨Ì mej Samaria jetze ajtémeêecan. 6 MÉ¨Ì seajta múêeen, setáêaj seêuun áêujuêun huáêa jemi É¨Ì mej iêi yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Israél teecan. Yee mú êeen aêɨÌɨme tɨÌj cáneêaxɨ É¨Ì mej áêuvej. 7 Setáêaj áêujuêun, seraêantixáata yee puêuri tɨÌn tejaêuréêenejsin tɨ Dios ayén tiuêutaêaíjta íiyen chaanaca japua. 8 Setáêaj seajta tihuáêuhuaateêen É¨Ì mej tíêicucuiêi. Seajta siyen huáêuruuren É¨Ì mej mauchén huácuii mej mi ruuri muáêaraêani majtáhuaêa menaêa. Setáêaj seajta huaêurújteêen aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì mej jɨÌn tíêicucuiêi aêɨÌjna É¨Ì mej miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn “tÉ¨Ì tineájxɨ É¨Ì ru jetze”. Seajta huaêutamuáriteêen aêɨÌmej É¨Ì tiyáaruêuse É¨Ì mej huáêa tzajtaêa seijreêe É¨Ì teɨte. Múêeen, caxu tíêinajchitan aêɨÌjna jɨmeêe sej raêancuréêa seêɨÌjna É¨Ì muárɨêeriêiraêa É¨Ì sej jɨÌn tihuáêumuaêaten. AêɨÌj pu jɨÌn, caxu huáêajijveêe. 9 ‘Caxu seajta tiêitɨÌj anúêan tzajtaêan É¨Ì puaasi É¨Ì sej jɨÌn avéêujjɨÌêɨcɨêejme, tiêitɨÌj tumin, tɨ puaêa oro naêari plata nusu cobre. 10 Caxu caêaní pijca É¨Ì sej jɨÌn huateújvaɨreêen É¨Ì juye jetze. Seajta seêɨÌɨn ajtácaêacaiméêe É¨Ì tɨ anátápiêihuajmeêe, seajta ucaújchejteêaxɨêɨn seexuêijméêen seɨÌj jɨmeêe É¨Ì saêahua É¨Ì sej raêiteváarajme É¨Ì ruhuaréêetzeêe. Caxu seajta itzɨÌj chueeca. Ayee xu huárɨni aêiné ayej tíêixɨêepɨêɨn mej tejamuaamín meêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì sej tíêimɨjhuaca. 11 ‘Aêu tɨ naêa mej aêuchéjme, setɨÌêɨj aêuteárute seêújna, aj xu si seɨÌj huahuauni tɨ caí tiêitɨÌj jɨÌn ateáturaaveca. Aêuu xu aêutéêe xáêajuêun u chiêiraêan tzajtaêa aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ aêachú sej caj áêateere seêújna chajtaêa. 12 SetɨÌêɨj aêuteárute seêújna u chiêita, aj xu huaêutateújteêen. 13 TÉ¨Ì puaêa miyen amuaêancuréêeviêitɨn temuaêa naa, chéêe ayén éeneêen aêij sej seri tihuaêutateújte. Naêari caí, setáêaj seɨÌj jemi raateájtuaani É¨Ì runiuuca É¨Ì sej jɨÌn seri tihuaêutateújte aêɨÌmej É¨Ì mej mauchén amuaatíite. 14 ‘Ajta tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì caí amuaêancuréêeviêitɨn, naêari tɨ puaêa mecaí ranamuajracu aêij sej tihuaúêixaateêen, setɨÌêɨj huirácɨɨnen seêújna chiêita, seraêatécaêatzɨjxɨêɨn É¨Ì rucaêacai tɨ i cávatziɨn É¨Ì chuej. Aj mú mi ramuaêaréeren É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi. 15 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe, aêájna xɨcájraêa tɨ jetzen huáêaxɨjteêen É¨Ì Dios É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa É¨Ì jemin, jeíhua pu puaíjtzi huaêutáêasin. Jaítzeêe mú rajpuaíitzi muáêajuêun aêujna chajtaêa mecaí É¨Ì mej mejmíêi meêuun éêechejcaêa aêujna tɨ ayén tejaêarájtehuaacaêa tɨjɨÌn Sodoma, ajta aêujna u Gomorra. 16 ‘Casiêi múêeen, ayée nu tejámuaataêaíjteêesin sej si áêujujhuaêaneêen huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte É¨Ì mej miyen áêamuaruuren tɨÌj ɨÌɨraêave É¨Ì mej tíêitecɨêɨmeca. Setáêaj siyen mé titeumuámuaêareêen matɨÌj aêɨÌɨme É¨Ì cuêucuêuse É¨Ì mej jeíhua raayɨÌêɨtɨ. Setáêaj huamuáêajcantare sej si caí tiúêɨtzíiteêe mé séêujujhuaêaneêen matɨÌj majta rɨcɨ aêɨÌɨme É¨Ì cucuiêise. 17 ‘RɨÌêɨ xuêu huáêa jemi É¨Ì teteca. AêɨÌɨ mú múêejmi aêuteátuaasin aêu mej teêáijta huáêa jueesi jemi. Aj mú mi amuaêajvájxɨêɨsin aêamua huari jetze. 18 Majta mú múêejmi áêaviêitɨn É¨Ì tajtúhuaani jemi naêari É¨Ì rey jemi meêɨÌjna jɨmeêe sej siyen tíêivaɨreêe ne jetze meêecan. Ayee mú áêamuaruuren sej si huaêutáêixaateêen aêɨÌjna jɨmeêe aêij sej êeen jɨÌn náêastijreêen ineetzi. Ayee xu cheêatá senaêa tihuaêutáêixaateêesin aêɨÌmej É¨Ì mej caí Israél jetze ajtémeêecan. 19 Aru, aêájna xɨcájraêa jetze matɨÌêɨj áêamuaviviêiran, caxu siyen tíêimuajca yee aêii qui yeêí tetiuêutaxájta, naêari yee tiêitajqui niuucarijraêa taataxájta. MatɨÌêɨj miyen amuáaruuren, aj pu i Dios amuaatáêasin aêij sej yeêí tiuêutaxáj. 20 Ayee xuêu, caxu tíêitziɨɨneêe aêiné É¨Ì sej huaêutáêixaateêesin, caxu rujɨÌɨmuaêa rájteusin sino aêɨÌɨn É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan aêɨÌjna É¨Ì sej rájyaêupua, aêɨÌɨ pu amuaataêítɨira aêij sej yeêí tiuêutaxáj. 21 ‘JaêatÉ¨Ì pu hui huaêitzi jɨÌn tíêijxajtziêiran É¨Ì ruêihuaaraêa mej mi raajéêica. Ayee pu cheêatá naêa téêeme É¨Ì yaêupuáaraêan huaêitzi pu huáêataaven É¨Ì ruyaujmuaêa. Majta meêɨÌn É¨Ì yaújmuaêameêen, aêɨÌɨ mú cheêatá menaêa ájhuiixɨêɨn. Ayee mú tihuaêutaêaíjta mej huáêucuiêini. 22 Majta É¨Ì teɨte, naímiêi mú amuáêajchaêɨÌɨreêe muáêajuêun meêɨÌjna jɨmeêe sej náêastijreêe ineetzi. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì tɨ teêutáviicuaêi ajta naêa caí nain teêentipuáêare, Dios pu ruêirátuaasin aêɨÌjna. 23 MatɨÌêɨj aêij puaêa áêamuaruure íiye chajtaêa, setáêaj caêanacan huirácɨɨne. Sej si seɨÌj chajtaêa jetze aêuteárute. Ayee nu tejáêamuaêixaateêe, setɨÌêɨj seuj áêujujhuaêaneêen seɨj seajta seɨj jetze É¨Ì chajtaêa aêu mej aêuchéjme aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, i nej neajta teáataêa jetze airáane, nee nu xaa yé veêecánejsin. 24 ‘AêɨÌjna É¨Ì tɨ tihuáêamuaêate, jaítzeêe pu ruxeêeveêe caí aêɨÌmej É¨Ì mej tiúêujmuaêate. Ajta, aêɨÌjna tɨ tíêiraêaijteêe, jaítzeêe pu ruxeêeveêe aêɨÌjna caí aêɨÌɨn tɨ ravaɨreêe. 25 AêɨÌj pu jɨÌn, ayén tiúêujxeêeveêe. AêɨÌjna tɨ tihuáêamuaêaten, chéêe aêɨÌɨn ayén cheêatá naêa éeneêen tɨÌj aêɨÌjna tɨ tiúêujmuaêate. Ajta aêɨÌjna tɨ tíêivaɨreêe, chéêe aêɨÌɨn ajta ayén cheêatá naêa êeeneêen tɨÌj aêɨÌjna tɨ tíêiraêaijteêe. Ayee mú cheêatá menaêa áêamuaruuren múêejmi aêij mej meri náaruu ineetzi. Aêiné ayée mú meri naatamuáêa tɨ jɨÌmeêen yee: “Múêee pej iêi Beelzebú aêɨÌjna tɨ tihuáêaijteêe É¨Ì tiyáaruêuse”, ayée mú cheêatá menaêa áêamuaruuren múêejmi, mɨ sej hui níêiteɨtestemuaêa. Jee xaa neêu, majta mú jaítzeêe aêij puaêa áêamuaruuren múêejmi. 26 ‘AêɨÌj xu jɨÌn, ca xu huáêatziɨɨneêe É¨Ì teɨte. TiêitÉ¨Ì tɨ aêij avíitziêi É¨Ì sej jɨÌn rajpuaíjtzi, Dios pu raataseíjrata mé jéjreêe, naêari tiêitɨÌj tɨ aêij tɨ rúêavaa É¨Ì sej jɨÌn tíêimuarɨêe, Dios pu huaêutáêasin mej mi ráamuaêaree. 27 AêɨÌjna É¨Ì nej jáêamuaêixaateêe avíitzi jɨmeêe, ayée xu huárɨni, setáêaj raataxáj mé jéjreêe. Ajta É¨Ì nej jáêamuaêixaateêe xahuaaniêi jɨmeêe, ayée xu raataxáj caêanín jɨmeêe, án xuêu ɨmuá aêutiúu É¨Ì aêamuachiêi japua. 28 ‘Caxu huáêatziɨɨneêe aêɨÌmej É¨Ì mej ruxɨÌêej teɨte cuiêica aêiné camu raayɨÌêɨtɨ mej áêamuaxɨejniuêuca antipuáêajteêen. MÉ¨Ì seajta múêeen, aêɨÌj xu xaa tziɨɨneêe aêɨÌjna É¨Ì Dios tɨ ayén raayɨÌêɨtɨ tɨ raêantipuáêajteêen mɨ sej siyen cheêatá ratéhuaêiraêa. Ajta aêɨÌɨ pu raayɨÌêɨtɨ tɨ raêantipuáêajteêen É¨Ì Ã¡êamuaxɨejniuêuca É¨Ì sej jɨÌn seuj ruuricaêa É¨Ì taij jetze tɨ caí jaêanáj áêamɨêɨni. 29 ‘Ayee pu huáêanajche aêɨÌmej mɨ pinaêase, aêachú cumu seɨÌj tumin seɨÌj. Ayee pu i êeen aêɨÌjna É¨Ì Ã¡êamuayaêupua, aúcheêe pu huáêachaêɨɨ mɨ pinaêase. Capu seɨÌj mɨêɨni É¨Ì pinaêa tɨ puaêa aêɨÌɨ caí xɨ ayén tiuêutaxáj. 30 Dios pu ajta ramuaêaree aêachú tɨ puaêamé cáêuu É¨Ì Ã¡êamuacɨpua. 31 AêɨÌj pu jɨÌn, caxu tíêimuajca. Jaítzeêe xu ruxeêeveêe É¨Ì Dios jemi mecaí mɨ pinaêase. 32 ‘JaêatÉ¨Ì tɨ naêa tɨ ayén teêanxájta huáêa jemi É¨Ì teɨte aêɨÌjna jɨmeêe yee nej nuêu ráêastijreêe neêɨÌjna É¨Ì Jesús, ayée nu hui cheêatá nenaêa teêanxájta jemin É¨Ì tɨ ajta níêiyaêupua ta japua tɨ éêeseijreêe tɨ jɨÌmeêen yee aêɨÌɨ pu xɨÌêepɨêɨn huarɨÌj. 33 Ajta, jaêatÉ¨Ì tɨ ayén huáêa jemi ayén teêanxájta É¨Ì teɨte tɨ nuêu caí nemuaêate, ayée nu cheêatá nenaêa teêanxájta jemin É¨Ì tɨ ajta níêiyaêupua, ta japua tɨ éêeseijreêe. Ayee nu xáahuí tiraatáêixaateêesin tɨ jɨÌmeêen yee nej caí ramuaêate neêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. 34 ‘Caxu siyen tíêimuajca É¨Ì nej neêɨÌjna jɨÌn mú aêuvéêemej mej mi rɨÌêɨ temuaêa naa titeeteáturan íiyen chaanaca japua. Canu neêɨÌjna jɨÌn mú aêuvéêemej mej mi rɨÌêɨ titeeteáturan temuaêa naa sino mej mi jáêitaêa aêutácɨɨne meêɨÌjna jɨmeêe aêij nej rɨcɨ. 35 Ayee nu neêɨÌjna jɨÌn aêuvéêemej tɨ ij jaêatÉ¨Ì autéjcheni tɨ raaténeêusiêiteêen É¨Ì rutáàta. Ajta aêɨÌɨn tɨ temuaij É¨Ì êɨÌitaêa, aêɨÌɨ pu ajta raaténeêusiêiteêesin É¨Ì runáàna. Ayen cheêatá naêa tihuáêaruuren, É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ari timúêun tɨ êɨÌitaêa; aêɨÌɨ mú huateújneêusiêiteêesin aêɨÌmej rumúunimuaêaca. 36 AêɨÌj mú jɨÌn, aêɨÌɨ mú rájchaêɨÌɨreêe muáêajuêun É¨Ì seica aêɨÌmej É¨Ì ruxɨÌêej teɨtestemuaêa. 37 ‘TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì jaítzeêe raxɨÌêeveêe É¨Ì rutáàta, ajta É¨Ì runáàna caí ineetzi, capu ayén tiraavíjteêe tɨ aêɨÌɨn neetzi jemi huateáturan tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. Ajta tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì jaítzeêe raxɨÌêeveêe É¨Ì ruyauj tɨ teáataêa, ajta tɨ êɨÌitaêa, tɨ puaêa jaítzeêe raxɨÌêeveêe caí ineetzi, capu ajta ayén tiraavíjteêe tɨ aêɨÌɨn neetzi jemi seíireêe áêaraêani tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. 38 Ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raxɨÌêeveêe tɨ áêucheêecaneêen neetzi jamuan, chéêe aêɨÌɨn huataúraêan tɨ rajpuaíjtzi áêaraêani neniúucajtzeêe, capu amɨÌn aêij tɨ puaêa huámɨêɨni É¨Ì cúruu jetze. Naêari caí, capu ayén tejaêuréêenejsin tɨ aêɨÌɨn ayén huateáturan neetzi jemi aêutÉ¨Ì Dios éêeseijreêe. 39 TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì tíêiteseêe tɨ ij caí huámɨêɨni, aúcheêe pu xaa neêu mɨêɨni. Aêij pu áêujɨsin É¨Ì ruxɨÌejniuêuca tɨ auj ruuricaêa. MÉ¨Ì ajta, aêɨÌɨn tɨ huataúraêan tɨ huámɨêɨni aêɨÌjna jɨmeêe tɨ tiuêutévaɨ neetzi jetze meêecan, aêɨÌɨ pu ajtahuaêa huatarújsin. Rateuní É¨Ì ruxɨÌejniuêuca tɨ auj ruuri tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. 40 ‘AêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ amuaêancuréêeviêitɨ u ruchiêitá, aêɨÌɨ pu ajta naêancuréêeviêitɨ ineetzi. Ajta, aêɨÌjna É¨Ì tɨ naêancuréêeviêitɨ ineetzi, ayée pu cheêatá naêa raêancuréêeviêitɨ aêɨÌjna tɨ nejaêutaêítecaêa. 41 Ajta aêɨÌjna tɨ raêancuréêeviêitɨ seɨÌj tɨ Dios jetze meêecan tíêixaxaêa, ayée pu cheêatá naêa tíêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi tɨÌj ajta tíêiracɨêɨti aêɨÌjna tɨ Dios jetze meêecan tíêixaxaêa. Naêari, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raêancuréêeviêitɨn jaêatÉ¨Ì tɨ xɨÌêepɨêɨn rɨcɨ, ayée pu cheêatá naêa tíêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi tɨÌj ajta tíêiracɨêɨti aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ xɨÌêepɨêɨn rɨcɨ. 42 Ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raatáêan cɨÌj caj É¨Ì jaj, vaasu tzajtaêa seɨÌj É¨Ì tevi tɨ caí tiêitɨÌj jɨÌn antiújmuaêaree, tɨ puaêa ayén tiraatáêan aêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêɨÌɨn tevi náêastijreêe, ayej tiêayajna, tiêitɨÌj pu tíêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi.

Everything we make is available for free because of a generous community of supporters.

Donate