San Mateo 10
WBT1 Aj pu i Jesús huaêutajé aêɨÌmej É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase. AêɨÌɨ pu antiújmuaêareerecaêa aêɨÌjna jɨmeêe mej mi huaêutamuáriteêen É¨Ì tiyaaruêu mej huáêa tzajtaêa seijreêecaêa É¨Ì teɨte, ajta mej mi nain tihuáêuhuaateêen É¨Ì mej jɨÌn tÃêicucuiêicaa, cuÃêiniêiraêa jɨmeêe nusu tɨ caà huáêacaêanistiêiracaêa. 2 Ayee mú ánteêarua aêɨÌɨme É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase, aêɨÌmej É¨Ì tɨ Jesús huaêutaêÃtecaêa. AmuacaÃcan, aêɨÌjna É¨Ì Simón, É¨Ì mej majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Pedro. AêɨÌɨ pu ajta huatajé aêɨÌjna É¨Ì juutzeájraêan É¨Ì Simón. Ayee pu ántehuaa tɨjɨÌn Andrés. Ajta aêɨÌmej pu huatajé aêɨÌjna É¨Ì Jacobo, ajta juutzeájraêan tɨ ayén ántehuaa tɨjɨÌn Juan. Aêii mú meêɨÌn púêeen yaújmuaêameêen É¨Ì Zebedeo. 3 Ajta seica huatajé, aêɨÌjna É¨Ì Felipe, ajta aêɨÌjna É¨Ì Bartolomé, ajta aêɨÌjna É¨Ì Tomás, ajtahuaêa seɨÌj, tɨ ayén ántehuaa Mateo, tɨ tÃêitejiêivihuaêa aêɨÌmej É¨Ì mej tÃêitɨêɨcɨca. SeɨÌj pu ajta huatajé. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen aêɨÌjna É¨Ì Jacobo, Alfeo tɨ rapeêeri, ajtahuaêa seɨÌj, aêɨÌjna É¨Ì Lebeo, É¨Ì mej majta miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn Tadeo. 4 AêɨÌɨ pu ajta huatajé aêɨÌjna É¨Ì Simón É¨Ì tɨ ajtémeêecan huáêa jetze É¨Ì mej miyen huataújmuaêa tɨjɨÌn cananista, ajta aêɨÌjna É¨Ì Judás tɨ ayén teêentÃmuêutaca tɨjɨÌn Iscariotes. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen É¨Ì tɨ avÃitzi jɨÌn huaêutátuii aêɨÌjna É¨Ì Jesús. 5 Aêii mú aêɨÌɨn púêeen É¨Ì mej tamuáamuataêa japuan huaêapua aráêase É¨Ì tɨ Jesús huaêutaêÃtecaêa. Ayee pu aêɨÌjna jɨÌn tihuaêuêÃjca, ayén tihuáêixaateêe yee: âCaxu seêuun áêucɨêɨcaêan seêújna á mej aêuchéjme É¨Ì mej seɨÌj chuéjraêa japua ajtémeêecan, caxu seajta uteáruêipicheêen chajtaêa aêu mej éêeche aêɨÌɨme É¨Ì mej Samaria jetze ajtémeêecan. 6 MÉ¨Ì seajta múêeen, setáêaj seêuun áêujuêun huáêa jemi É¨Ì mej iêi yaújmuaêameêen aêɨÌjna É¨Ì Israél teecan. Yee mú êeen aêɨÌɨme tɨÌj cáneêaxɨ É¨Ì mej áêuvej. 7 Setáêaj áêujuêun, seraêantixáata yee puêuri tɨÌn tejaêuréêenejsin tɨ Dios ayén tiuêutaêaÃjta Ãiyen chaanaca japua. 8 Setáêaj seajta tihuáêuhuaateêen É¨Ì mej tÃêicucuiêi. Seajta siyen huáêuruuren É¨Ì mej mauchén huácuii mej mi ruuri muáêaraêani majtáhuaêa menaêa. Setáêaj seajta huaêurújteêen aêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì mej jɨÌn tÃêicucuiêi aêɨÌjna É¨Ì mej miyen ratamuáêamua tɨjɨÌn “tÉ¨Ì tineájxɨ É¨Ì ru jetze”. Seajta huaêutamuáriteêen aêɨÌmej É¨Ì tiyáaruêuse É¨Ì mej huáêa tzajtaêa seijreêe É¨Ì teɨte. Múêeen, caxu tÃêinajchitan aêɨÌjna jɨmeêe sej raêancuréêa seêɨÌjna É¨Ì muárɨêeriêiraêa É¨Ì sej jɨÌn tihuáêumuaêaten. AêɨÌj pu jɨÌn, caxu huáêajijveêe. 9 ‘Caxu seajta tiêitɨÌj anúêan tzajtaêan É¨Ì puaasi É¨Ì sej jɨÌn avéêujjɨÌêɨcɨêejme, tiêitɨÌj tumin, tɨ puaêa oro naêari plata nusu cobre. 10 Caxu caêanà pijca É¨Ì sej jɨÌn huateújvaɨreêen É¨Ì juye jetze. Seajta seêɨÌɨn ajtácaêacaiméêe É¨Ì tɨ anátápiêihuajmeêe, seajta ucaújchejteêaxɨêɨn seexuêijméêen seɨÌj jɨmeêe É¨Ì saêahua É¨Ì sej raêiteváarajme É¨Ì ruhuaréêetzeêe. Caxu seajta itzɨÌj chueeca. Ayee xu huárɨni aêiné ayej tÃêixɨêepɨêɨn mej tejamuaamÃn meêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì sej tÃêimɨjhuaca. 11 ‘Aêu tɨ naêa mej aêuchéjme, setɨÌêɨj aêuteárute seêújna, aj xu si seɨÌj huahuauni tɨ caà tiêitɨÌj jɨÌn ateáturaaveca. Aêuu xu aêutéêe xáêajuêun u chiêiraêan tzajtaêa aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ aêachú sej caj áêateere seêújna chajtaêa. 12 SetɨÌêɨj aêuteárute seêújna u chiêita, aj xu huaêutateújteêen. 13 TÉ¨Ì puaêa miyen amuaêancuréêeviêitɨn temuaêa naa, chéêe ayén éeneêen aêij sej seri tihuaêutateújte. Naêari caÃ, setáêaj seɨÌj jemi raateájtuaani É¨Ì runiuuca É¨Ì sej jɨÌn seri tihuaêutateújte aêɨÌmej É¨Ì mej mauchén amuaatÃite. 14 ‘Ajta tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì caà amuaêancuréêeviêitɨn, naêari tɨ puaêa mecaà ranamuajracu aêij sej tihuaúêixaateêen, setɨÌêɨj huirácɨɨnen seêújna chiêita, seraêatécaêatzɨjxɨêɨn É¨Ì rucaêacai tɨ i cávatziɨn É¨Ì chuej. Aj mú mi ramuaêaréeren É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi. 15 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe, aêájna xɨcájraêa tɨ jetzen huáêaxɨjteêen É¨Ì Dios É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa É¨Ì jemin, jeÃhua pu puaÃjtzi huaêutáêasin. JaÃtzeêe mú rajpuaÃitzi muáêajuêun aêujna chajtaêa mecaÃ É¨Ì mej mejmÃêi meêuun éêechejcaêa aêujna tɨ ayén tejaêarájtehuaacaêa tɨjɨÌn Sodoma, ajta aêujna u Gomorra. 16 ‘Casiêi múêeen, ayée nu tejámuaataêaÃjteêesin sej si áêujujhuaêaneêen huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte É¨Ì mej miyen áêamuaruuren tɨÌj ɨÌɨraêave É¨Ì mej tÃêitecɨêɨmeca. Setáêaj siyen mé titeumuámuaêareêen matɨÌj aêɨÌɨme É¨Ì cuêucuêuse É¨Ì mej jeÃhua raayɨÌêɨtɨ. Setáêaj huamuáêajcantare sej si caà tiúêɨtzÃiteêe mé séêujujhuaêaneêen matɨÌj majta rɨcɨ aêɨÌɨme É¨Ì cucuiêise. 17 ‘RɨÌêɨ xuêu huáêa jemi É¨Ì teteca. AêɨÌɨ mú múêejmi aêuteátuaasin aêu mej teêáijta huáêa jueesi jemi. Aj mú mi amuaêajvájxɨêɨsin aêamua huari jetze. 18 Majta mú múêejmi áêaviêitɨn É¨Ì tajtúhuaani jemi naêari É¨Ì rey jemi meêɨÌjna jɨmeêe sej siyen tÃêivaɨreêe ne jetze meêecan. Ayee mú áêamuaruuren sej si huaêutáêixaateêen aêɨÌjna jɨmeêe aêij sej êeen jɨÌn náêastijreêen ineetzi. Ayee xu cheêatá senaêa tihuaêutáêixaateêesin aêɨÌmej É¨Ì mej caà Israél jetze ajtémeêecan. 19 Aru, aêájna xɨcájraêa jetze matɨÌêɨj áêamuaviviêiran, caxu siyen tÃêimuajca yee aêii qui yeêà tetiuêutaxájta, naêari yee tiêitajqui niuucarijraêa taataxájta. MatɨÌêɨj miyen amuáaruuren, aj pu i Dios amuaatáêasin aêij sej yeêà tiuêutaxáj. 20 Ayee xuêu, caxu tÃêitziɨɨneêe aêiné É¨Ì sej huaêutáêixaateêesin, caxu rujɨÌɨmuaêa rájteusin sino aêɨÌɨn É¨Ì xɨéjniuêucareêaraêan aêɨÌjna É¨Ì sej rájyaêupua, aêɨÌɨ pu amuaataêÃtɨira aêij sej yeêà tiuêutaxáj. 21 ‘JaêatÉ¨Ì pu hui huaêitzi jɨÌn tÃêijxajtziêiran É¨Ì ruêihuaaraêa mej mi raajéêica. Ayee pu cheêatá naêa téêeme É¨Ì yaêupuáaraêan huaêitzi pu huáêataaven É¨Ì ruyaujmuaêa. Majta meêɨÌn É¨Ì yaújmuaêameêen, aêɨÌɨ mú cheêatá menaêa ájhuiixɨêɨn. Ayee mú tihuaêutaêaÃjta mej huáêucuiêini. 22 Majta É¨Ì teɨte, naÃmiêi mú amuáêajchaêɨÌɨreêe muáêajuêun meêɨÌjna jɨmeêe sej náêastijreêe ineetzi. Ajta aêɨÌɨn É¨Ì tɨ teêutáviicuaêi ajta naêa caà nain teêentipuáêare, Dios pu ruêirátuaasin aêɨÌjna. 23 MatɨÌêɨj aêij puaêa áêamuaruure Ãiye chajtaêa, setáêaj caêanacan huirácɨɨne. Sej si seɨÌj chajtaêa jetze aêuteárute. Ayee nu tejáêamuaêixaateêe, setɨÌêɨj seuj áêujujhuaêaneêen seɨj seajta seɨj jetze É¨Ì chajtaêa aêu mej aêuchéjme aêɨÌɨme É¨Ì mej Israél jetze ajtémeêecan, i nej neajta teáataêa jetze airáane, nee nu xaa yé veêecánejsin. 24 ‘AêɨÌjna É¨Ì tɨ tihuáêamuaêate, jaÃtzeêe pu ruxeêeveêe caà aêɨÌmej É¨Ì mej tiúêujmuaêate. Ajta, aêɨÌjna tɨ tÃêiraêaijteêe, jaÃtzeêe pu ruxeêeveêe aêɨÌjna caà aêɨÌɨn tɨ ravaɨreêe. 25 AêɨÌj pu jɨÌn, ayén tiúêujxeêeveêe. AêɨÌjna tɨ tihuáêamuaêaten, chéêe aêɨÌɨn ayén cheêatá naêa éeneêen tɨÌj aêɨÌjna tɨ tiúêujmuaêate. Ajta aêɨÌjna tɨ tÃêivaɨreêe, chéêe aêɨÌɨn ajta ayén cheêatá naêa êeeneêen tɨÌj aêɨÌjna tɨ tÃêiraêaijteêe. Ayee mú cheêatá menaêa áêamuaruuren múêejmi aêij mej meri náaruu ineetzi. Aêiné ayée mú meri naatamuáêa tɨ jɨÌmeêen yee: “Múêee pej iêi Beelzebú aêɨÌjna tɨ tihuáêaijteêe É¨Ì tiyáaruêuse”, ayée mú cheêatá menaêa áêamuaruuren múêejmi, mɨ sej hui nÃêiteɨtestemuaêa. Jee xaa neêu, majta mú jaÃtzeêe aêij puaêa áêamuaruuren múêejmi. 26 ‘AêɨÌj xu jɨÌn, ca xu huáêatziɨɨneêe É¨Ì teɨte. TiêitÉ¨Ì tɨ aêij avÃitziêi É¨Ì sej jɨÌn rajpuaÃjtzi, Dios pu raataseÃjrata mé jéjreêe, naêari tiêitɨÌj tɨ aêij tɨ rúêavaa É¨Ì sej jɨÌn tÃêimuarɨêe, Dios pu huaêutáêasin mej mi ráamuaêaree. 27 AêɨÌjna É¨Ì nej jáêamuaêixaateêe avÃitzi jɨmeêe, ayée xu huárɨni, setáêaj raataxáj mé jéjreêe. Ajta É¨Ì nej jáêamuaêixaateêe xahuaaniêi jɨmeêe, ayée xu raataxáj caêanÃn jɨmeêe, án xuêu ɨmuá aêutiúu É¨Ì aêamuachiêi japua. 28 ‘Caxu huáêatziɨɨneêe aêɨÌmej É¨Ì mej ruxɨÌêej teɨte cuiêica aêiné camu raayɨÌêɨtɨ mej áêamuaxɨejniuêuca antipuáêajteêen. MÉ¨Ì seajta múêeen, aêɨÌj xu xaa tziɨɨneêe aêɨÌjna É¨Ì Dios tɨ ayén raayɨÌêɨtɨ tɨ raêantipuáêajteêen mɨ sej siyen cheêatá ratéhuaêiraêa. Ajta aêɨÌɨ pu raayɨÌêɨtɨ tɨ raêantipuáêajteêen É¨Ì Ã¡êamuaxɨejniuêuca É¨Ì sej jɨÌn seuj ruuricaêa É¨Ì taij jetze tɨ caà jaêanáj áêamɨêɨni. 29 ‘Ayee pu huáêanajche aêɨÌmej mɨ pinaêase, aêachú cumu seɨÌj tumin seɨÌj. Ayee pu i êeen aêɨÌjna É¨Ì Ã¡êamuayaêupua, aúcheêe pu huáêachaêɨɨ mɨ pinaêase. Capu seɨÌj mɨêɨni É¨Ì pinaêa tɨ puaêa aêɨÌɨ caà xɨ ayén tiuêutaxáj. 30 Dios pu ajta ramuaêaree aêachú tɨ puaêamé cáêuu É¨Ì Ã¡êamuacɨpua. 31 AêɨÌj pu jɨÌn, caxu tÃêimuajca. JaÃtzeêe xu ruxeêeveêe É¨Ì Dios jemi mecaà mɨ pinaêase. 32 ‘JaêatÉ¨Ì tɨ naêa tɨ ayén teêanxájta huáêa jemi É¨Ì teɨte aêɨÌjna jɨmeêe yee nej nuêu ráêastijreêe neêɨÌjna É¨Ì Jesús, ayée nu hui cheêatá nenaêa teêanxájta jemin É¨Ì tɨ ajta nÃêiyaêupua ta japua tɨ éêeseijreêe tɨ jɨÌmeêen yee aêɨÌɨ pu xɨÌêepɨêɨn huarɨÌj. 33 Ajta, jaêatÉ¨Ì tɨ ayén huáêa jemi ayén teêanxájta É¨Ì teɨte tɨ nuêu caà nemuaêate, ayée nu cheêatá nenaêa teêanxájta jemin É¨Ì tɨ ajta nÃêiyaêupua, ta japua tɨ éêeseijreêe. Ayee nu xáahuà tiraatáêixaateêesin tɨ jɨÌmeêen yee nej caà ramuaêate neêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. 34 ‘Caxu siyen tÃêimuajca É¨Ì nej neêɨÌjna jɨÌn mú aêuvéêemej mej mi rɨÌêɨ temuaêa naa titeeteáturan Ãiyen chaanaca japua. Canu neêɨÌjna jɨÌn mú aêuvéêemej mej mi rɨÌêɨ titeeteáturan temuaêa naa sino mej mi jáêitaêa aêutácɨɨne meêɨÌjna jɨmeêe aêij nej rɨcɨ. 35 Ayee nu neêɨÌjna jɨÌn aêuvéêemej tɨ ij jaêatÉ¨Ì autéjcheni tɨ raaténeêusiêiteêen É¨Ì rutáà ta. Ajta aêɨÌɨn tɨ temuaij É¨Ì êɨÌitaêa, aêɨÌɨ pu ajta raaténeêusiêiteêesin É¨Ì runáà na. Ayen cheêatá naêa tihuáêaruuren, É¨Ì êɨÌitaêa tɨ ari timúêun tɨ êɨÌitaêa; aêɨÌɨ mú huateújneêusiêiteêesin aêɨÌmej rumúunimuaêaca. 36 AêɨÌj mú jɨÌn, aêɨÌɨ mú rájchaêɨÌɨreêe muáêajuêun É¨Ì seica aêɨÌmej É¨Ì ruxɨÌêej teɨtestemuaêa. 37 ‘TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì jaÃtzeêe raxɨÌêeveêe É¨Ì rutáà ta, ajta É¨Ì runáà na caà ineetzi, capu ayén tiraavÃjteêe tɨ aêɨÌɨn neetzi jemi huateáturan tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. Ajta tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì jaÃtzeêe raxɨÌêeveêe É¨Ì ruyauj tɨ teáataêa, ajta tɨ êɨÌitaêa, tɨ puaêa jaÃtzeêe raxɨÌêeveêe caà ineetzi, capu ajta ayén tiraavÃjteêe tɨ aêɨÌɨn neetzi jemi seÃireêe áêaraêani tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. 38 Ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raxɨÌêeveêe tɨ áêucheêecaneêen neetzi jamuan, chéêe aêɨÌɨn huataúraêan tɨ rajpuaÃjtzi áêaraêani neniúucajtzeêe, capu amɨÌn aêij tɨ puaêa huámɨêɨni É¨Ì cúruu jetze. Naêari caÃ, capu ayén tejaêuréêenejsin tɨ aêɨÌɨn ayén huateáturan neetzi jemi aêutÉ¨Ì Dios éêeseijreêe. 39 TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì tÃêiteseêe tɨ ij caà huámɨêɨni, aúcheêe pu xaa neêu mɨêɨni. Aêij pu áêujɨsin É¨Ì ruxɨÌejniuêuca tɨ auj ruuricaêa. MÉ¨Ì ajta, aêɨÌɨn tɨ huataúraêan tɨ huámɨêɨni aêɨÌjna jɨmeêe tɨ tiuêutévaɨ neetzi jetze meêecan, aêɨÌɨ pu ajtahuaêa huatarújsin. RateunÃ É¨Ì ruxɨÌejniuêuca tɨ auj ruuri tɨÌj naêa rusén jɨmeêe. 40 ‘AêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ amuaêancuréêeviêitɨ u ruchiêitá, aêɨÌɨ pu ajta naêancuréêeviêitɨ ineetzi. Ajta, aêɨÌjna É¨Ì tɨ naêancuréêeviêitɨ ineetzi, ayée pu cheêatá naêa raêancuréêeviêitɨ aêɨÌjna tɨ nejaêutaêÃtecaêa. 41 Ajta aêɨÌjna tɨ raêancuréêeviêitɨ seɨÌj tɨ Dios jetze meêecan tÃêixaxaêa, ayée pu cheêatá naêa tÃêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi tɨÌj ajta tÃêiracɨêɨti aêɨÌjna tɨ Dios jetze meêecan tÃêixaxaêa. Naêari, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raêancuréêeviêitɨn jaêatÉ¨Ì tɨ xɨÌêepɨêɨn rɨcɨ, ayée pu cheêatá naêa tÃêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi tɨÌj ajta tÃêiracɨêɨti aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ tɨ xɨÌêepɨêɨn rɨcɨ. 42 Ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì raatáêan cɨÌj caj É¨Ì jaj, vaasu tzajtaêa seɨÌj É¨Ì tevi tɨ caà tiêitɨÌj jɨÌn antiújmuaêaree, tɨ puaêa ayén tiraatáêan aêɨÌjna jɨmeêe tɨ aêɨÌɨn tevi náêastijreêe, ayej tiêayajna, tiêitɨÌj pu tÃêiracɨêɨti É¨Ì Dios jemi.
