San Mateo 5
WBT1 TɨÌêɨj huaêuseÃj É¨Ì teɨte mej jeÃhua muêiicáa, aj puêi antÃraa É¨Ì Jesús É¨Ì jɨrà japua. An pu aêujyeÃjxɨ. MatɨÌêɨj mi aêɨÌɨme É¨Ì mej áêujujhuaêaneêe jamuan, aêɨÌɨ mú ajteáxɨɨrecaêa. 2 Aj pu i aêutéjche tɨ tihuáêumuaêaten. 3 Ayen tɨjɨÌn: âMicheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej tirúêumuaêaree É¨Ì ru tzajtaêa mej caà aêij tÃêijviicuaêi É¨Ì Dios jemi, aêiné aêɨÌɨ mú meêuun huatéêuu muáêajuêun É¨Ì Dios jemi. 4 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej ruxɨeemɨÌjteêe meêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì mej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi aêiné Dios pu rɨÌêɨ tihuaêutáêasin. 5 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej rɨÌêɨ téêumuajcaa É¨Ì ru tzajtaêa É¨Ì Dios jemi, aêiné aêɨÌɨ mú raêancuréêasin aêɨÌjna chuéjraêa tɨ jɨÌmeêen Dios teêateújratziiriêi tɨ huaêutáêan. 6 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej rahuauca, majta É¨Ì mej jeÃhua raxɨÌêeveêe, mej mi miyen huárɨni aêij tɨ tiraavÃjteêe É¨Ì Dios jemi, aêiné Dios pu ayén huáêaruuren mej mi miyen raêaráêastijreêen. 7 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej huáêacuêuve É¨Ì seica É¨Ì ruêihuaamuaêa, aêiné Dios pu huáêancuêuvajxɨêɨsin aêɨÌmej. 8 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej urarɨÌêen seijreêe É¨Ì ruxɨÌejniuêuca jetze, aêiné aêɨÌɨ mú raseijran É¨Ì Dios. 9 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej rahuauhuau mej caà neêuseêe, aêiné ayée pu Dios huaêutámuaêatzi tɨjɨÌn: “Niyaujmuaêa." 10 ‘Micheêe huaújtemuaêaveêen jeÃhua É¨Ì mej rajpuaÃitzi muáêayeêi meêɨÌjna jɨmeêe mej miyen rɨcɨ aêij tɨ tÃêijxeêeveêe É¨Ì Dios. Nain pu xaa tihuáêacɨêɨti aêujna aêu tɨ éêeseijreêe É¨Ì Dios. 11 ‘Setáêaj huaújtemuaêaveêen setɨÌj senaêa puaêamé múêeen, tɨ puaêa meêɨÌn É¨Ì teɨte miyen aêij puaêa tejáêamuaxajta, majta aêij puaêa áêamuaruure naêari huaêitzi jɨÌn tejáêamuaxajtziêi meêɨÌjna jɨmeêe sej tÃêixaxaêa neetzi jetze meêecan. 12 Setáêaj huaújtemuaêaveêen. Caxú ruxɨeemɨsteêe, aêiné jeÃhua pu tejáêamuacɨêɨti É¨Ì ta japua Dios tɨ éêeseijreêe. Ayee mú cheêatá menaêa huáêuruu aêɨÌmej É¨Ì mej mejmÃêi tÃêixaxaêataêa É¨Ì Dios jetze meêecan. 13 ‘Ayee xu hui tÃêivaɨreêe huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte tɨÌj ajta tÃêivaɨreêe É¨Ì unaj É¨Ì mej jɨÌn tÃêicacare É¨Ì cuaêira japua. AêɨÌjna É¨Ì unaj tÃêivaɨreêe tɨÌêij caà huatépete É¨Ì huaêiraêa. MÉ¨Ì ajta, tɨ puaêa huateáruêuna, aj puêi ráxɨêɨsin É¨Ì tɨ aêancacá. ¿Aêiné auj tÃêirɨêɨri tɨÌêij ajtahuaêa ancacá áêaraêani? Capu chéêe aêij tÃêirɨêɨri, aêiné puêuri ráaxɨêɨ É¨Ì tɨ ancacá. Ayee puêu qui tÃêivaɨreêe mej mi mé rúurɨeexɨn, mej mi majta ratzÃinajyeêican É¨Ì teɨte. RɨÌêɨ xuêu múêeen tɨÌêij caà ayén cheêatá naêa tejamuáaruuren múêejmi. 14 ‘Ayee xu seijreêe huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte tɨÌj tatzari tɨ jaêatÉ¨Ì Ã¡n yáêujche tɨ ij aêɨmuá aêatáneeriêicɨj nainjapua Ãiyen chaanaca japua. Ajta, chajtaêa tɨ aêutáca É¨Ì jɨrà jetze, capu rɨêɨrà tɨ huateúravaa. 15 Ajta, capu jaêatÉ¨Ì ayén cantiiraêa antÃtaiira tɨ ij aêuun yaêuteárujteêen É¨Ì utaatzi jete, sino án pu yaêujchájtza ánɨmua tɨÌêij aêɨmuá aêatáneeriêicɨj huáêa tzajtaêa É¨Ì mej uráatei u chiêita. 16 AêɨÌj pu jɨÌn, tɨ puaêa tiêitɨÌj aêij seruure múêeen, setáêaj hui siyen ráaruuren mé jéjreêe huáêa tzajtaêa É¨Ì teɨte mej mi ráamuaêaree sej siyen rɨcɨ seêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì tɨ Ãêixɨêepɨêɨn. Aj mú mi xaa rɨÌêɨ tiraateájtuaani É¨Ì Dios. 17 ‘Caxu siyen tÃêimuaêajca É¨Ì ru tzajtaêa yee nee nu raêantipuáêajteêesin neêɨÌjna É¨Ì niuucari tɨ raateájtuaa itejmi jemi aêɨÌjna É¨Ì Moisés teecan, ajta É¨Ì mej raataxájtacaêa aêɨÌɨme É¨Ì mej tÃêixaxaêataêa É¨Ì Dios jetze meêecan. Canu neêɨÌjna jɨÌn mú aêuvéêemej nej ni raêantipuáêajteêen neêɨÌjna É¨Ì niuucari. Canu xaa neêu. Ayee nu êeen jɨÌn mú aêuvéêemej nej ni raanaÃjmireêen. 18 Ayee nu tejáêamuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe, tɨÌêɨj auj seijreêe tɨ yen seijreêe Ãiyen chaanaca japua, ajta É¨Ì tɨ éêeseijreêe júteêe u ta japua, capu hui tiêitɨÌj aêuvaɨÌjtzi aêɨÌjna jetze É¨Ì mej raêuyúêuxacaêa É¨Ì yuêuxari jetze, capu tiêitɨÌj, tɨ puaêa leetra naêa, naêari É¨Ì tɨ raêavéêeraráatzajme. 19 ‘AêɨÌj pu jɨÌn, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì caà raêaráêastijreêen seɨÌj É¨Ì niuucari tɨ ayén téêeyuêusiêihuacaêa É¨Ì yuêuxari jetze, tɨ puaêa ajta aêɨÌɨn tiráamuaêaten seɨÌj É¨Ì jaêatɨ tɨ ayén cheêatá naêa caà raêaráêastijreêen aêɨÌjna, Dios pu jemi ayén ámitɨeereêe tɨ caà tiêitɨÌj vaɨreêe aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ aêujna u ta japua. Capu amɨÌn aêij tɨ puaêa caà raêaráêastijre É¨Ì niuucari tɨ jaÃtzeêe caà ruxeêeveêe; aúcheêe pu veêecán jɨÌn auteáturaasin É¨Ì Dios jemi. Mɨ ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì tɨ naêa tɨ ayén ráêatzaahuateêe aêɨÌjna É¨Ì niuucari, ajta seica tiúêumuaêaten mej mi miyen cheêatá menaêa rɨjca, Dios pu jemi ámitɨeereêe tɨ aêɨÌɨn xaa tÃêivaɨreêe jeÃhua u ta japua. 20 ‘AêɨÌj pu jɨÌn, ayée nu tejáêamuaêixaateêe, tɨ puaêa secaà siyen tihuaêutémuaêitɨn aêɨÌmej É¨Ì mej tihuáêumuaêaten É¨Ì yuêuxari jetze, majta aêɨÌmej É¨Ì fariseos, tɨ puaêa secaà huaêutémuaêitɨn seêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì sej raêaráêastijreêen aêij tɨ téêeyuêusiêi É¨Ì yuêuxari jetze, ca xu jaêanáj aêuteáruti aêájna Dios tɨ éêeseijreêe u ta japua. 21 ‘Xuêuri siyen ráanamuajriêi mej miyen tihuaêutáêixaa É¨Ì Ã¡êamuayaêupuacɨêɨstemuaêa tɨjɨÌn: “Caxu tÃêitecuiêica. Naêari caÃ, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì seɨÌj huajéêica, ruxeêeveêe mej puaÃjtzi raatáêan." 22 ‘MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì ayén huataniúêucan jemin É¨Ì ruxɨÌêej tevi, ayée pu tiúêujxeêeveêe tɨ Dios ayén puaÃjtzi raatáêan aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ. Neajta niyen tejáêamuaêixaateêe, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì ayén aêij puaêa tiraatájeeve aêɨÌjna É¨Ì ruxɨÌêej tevi tɨjɨÌn: “Múêee pej caà tiêitɨÌj huayɨÌêɨtɨ”, ayée pu tiúêujxeêeveêe mej ráêanviêitɨn aêɨÌmej jemi É¨Ì jueesi. MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì ayén aêij puaêa tiraatájeeve É¨Ì ruxɨÌêej tevi tɨjɨÌn: “Múêee pej caà tiêitɨÌj muaêaree”, ayée pu Dios ayén tiraatáêixaateêesin tɨjɨÌn: “Aricu, áa pej aêutevée puáêaraêani É¨Ì taij tzajtaêa tɨ caà jaêanáj áêamɨêɨni." 23 ‘AêɨÌj pu jɨÌn, tɨ puaêa peri tiêitɨÌj tÃêimuaɨêɨvajta aêɨÌjna japua aêu sej yéêanaêamiche É¨Ì Dios, tɨ puaêa peri raêutámuaêaree É¨Ì pej jɨÌn auteájturaa jemin É¨Ì axɨÌêej tevi, ayée pej huárɨni. 24 Aêuu pej yeêutécan É¨Ì pej tiuêutámuaɨêɨvejta aêɨÌjna japua aêu sej yéêanaêamiche É¨Ì Dios. Patáêaj amuacaà u áêumeêen aêɨÌjna jemi É¨Ì axɨÌêej tevi patáêaj tiuêutáêuuniêi É¨Ì pej jɨÌn aêuteájturaa É¨Ì jemin. Aj pu xaa ari rɨêɨrà pej mú aêuvéêemeêen patáêaj tiuêutámuaɨêɨvejta. 25 ‘Setáêaj caêanacan raaxɨÌêepɨêɨntareêen aêɨÌjna jamuan É¨Ì tɨ muájchaêɨɨreêe, tɨÌêɨj auj muáêanviêitɨn huáêa jemi É¨Ì jueesi. Setáêaj siyen raaxɨÌêepɨêɨntareêen setɨÌêɨj seuj huajúêun É¨Ì juye jetze. Naêari tɨ puaêa pecaà piyen huárɨni, aêɨÌɨ pu múêeetzi tiuêutátuiireêesin É¨Ì juees jemi. Ajta aêɨÌjna múêeetzi pu tiuêutátuiireêesin jemin aêɨÌjna É¨Ì tɨ ravaɨreêe. Ajta aêɨÌɨn tɨ ravaɨreêe, aêɨÌɨ pu muaêiteánajsin. 26 Ayee nu hui tÃêimuaêixaateêe tzáahuatiêiraêa jɨmeêe, camu jaêanáj muaêirátuaasin ajta penaêa caà tihuaêunájchiteêen nai jɨmeêe aêachú mej muáêijijveêe. 27 ‘Xuêuri ráanamuajriêi É¨Ì mej mejmÃêi miyen tiuêutaxájtacaêa tɨjɨÌn: “Capej êɨÌitaêa jamuan huiêica É¨Ì pej caà ratéviêitɨn." 28 ‘MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe tɨjɨÌn: AêatÉ¨Ì tɨ naêa tɨ ayén êɨÌitaêa seijra temuaêa naa tɨ ij ayén raatáêasti É¨Ì ru tzajtaêa tɨ jamuan huáhuiêini, ayée nu tejáêamuaêixaateêe tɨ aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ ari tiúêujxanaêacɨraêate É¨Ì ru tzajtaêa aêɨÌjna jamuan É¨Ì êɨÌitaêa tɨ caà ratéviêitɨn. 29 ‘Neajta nu niyen tejáêamuaêixaateêe tɨjɨÌn: TÉ¨Ì puaêa piyen éeneêen pej jetzen rapuaêajteêe mɨ áêajɨêɨ tɨ arɨêɨrÃintaêa pújmeêen seijreêe peêɨÌjna jɨmeêe É¨Ì pej jɨÌn auteájturaa É¨Ì Dios jemi, aitátɨchi muáêajɨêɨ tɨ arɨêɨrÃintaêa pújmeêen seijreêe. Aa pej yaúurɨeni. Ayee pej huárɨni, aêiné jaÃtzeêe pu timuaatévaêɨri pej tiêitɨÌj áêurɨeni tɨ cɨÌlieen caà pej nain eêehuáêarɨeni matɨÌêɨj án muajáêurɨeeni É¨Ì taij tzajtaêa. 30 Ajta tɨ puaêa piyen éeneêen pej jetzen rapuaêajteêe mɨ áêamuajcaêa arɨêɨrÃintaêa pújmeêen seijreêe, patáêaj raêajtaveÃjche amɨÌjna mɨ áêa muájcaêa. Pajta aêɨmuá yaúurɨeni aêiné jaÃtzeêe pu timuaatévaêɨri pej tiêitɨÌj áêurɨeni tɨ cɨÌlieen caà pej nain eêehuáêarɨeni matɨÌêɨj án mú jáêurɨeni É¨Ì taij tzajtaêa. 31 ‘Majta hui mejmÃêi miyen tÃêixaxaêataêa tɨjɨÌn: “JaêatÉ¨Ì tɨ raxɨÌêeveêe tɨ ruêɨÌj mé úurɨeni, chéêe aêɨÌɨn cuapée raatapÃjteêen É¨Ì ruêɨÌj É¨Ì tɨ jɨÌn mé rúurɨeni." 32 MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe. TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì ruêɨÌj mé úurɨeni, caà ayén tiêitɨÌj jɨÌn huarɨÌn aêɨÌjna É¨Ì êɨÌitaêa tɨ xanaêacɨreêe, tɨ puaêa caà seɨÌj jamuan huáhuiêini, seɨÌj puêu É¨Ì tɨ jɨÌn tiuêutáêa tɨ ij jaêatÉ¨Ì ruêɨÌj mé úurɨeni. Aêii pu aêɨÌɨn púêeen tɨ iêi ɨÌɨraêaraêantacaêa tihuaújxanaêacɨraêate seɨÌj jamuan É¨Ì teáataêa. Aj pu xaa Ãêirɨêɨri tɨ mé rúurɨeni. Ajta aêɨÌjna É¨Ì teáataêa tɨ seɨÌj ancuréêeviêitɨn É¨Ì êɨÌitaêa tɨ jaêatÉ¨Ì ari mé rúurɨe, aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ ajta pu tihuaújxanaêacɨraêate. 33 ‘Seajta xuêuri ráanamuajriêi seêÃjna i niuucari É¨Ì mej mejmÃêi tihuaêutáêixaa É¨Ì teɨte tɨjɨÌn: “Capej yáêujɨpuan É¨Ì pej jɨÌn teêatáêaratziira niuucajtzeêen É¨Ì Dios." 34 ‘MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe tɨjɨÌn: Caxu aêatzu teêataújratziêiraêan niuucajtzeêen É¨Ì Dios, caxu aêatzu. Caxu seajta teêataújratziêiraêan niuucajtzeêen É¨Ì ta japua, aêiné aêɨÌɨ pu japuan án áêujca É¨Ì Dios. 35 Caxu seajta teêataújratziêiraêan niuucajtzeêen i chaanaca aêiné aêɨÌɨ pu yen raêɨÌɨcajme É¨Ì Dios. Caxu seajta teêataújratziêiraêan É¨Ì niuucajtzeêen É¨Ì Jerusalén, aêiné aêɨÌɨ pu antiújmuaêaree Ãiye chajtaêa aêɨÌjna É¨Ì Rey tɨ veêée. 36 Caxu seajta teêataújratziêiracareêen niuucajtzeêen mɨ aêamuamuêúu jetze, aêiné caxu rujɨÌɨmuaêa senaêa raayɨÌêɨtɨ sej raatéxuêumuareêen naêari sej raatécuainareêen seɨÌj mɨ aêamua cɨpua. 37 ‘Chéêe ayén éeneêen, tɨ puaêa piyen raataxáj yee “¡Jee!”, chéêe ayén éeneêen tzáahuatiêiraêa jɨmeêe yee “¡Jee!” Ajta, ayén cheêatá naêa, tɨ puaêa piyen yee “¡Capu!”, chéêe ayén éeneêen tzáahuatiêiraêa jɨmeêe yee “¡Capu!” TiêitÉ¨Ì tɨ aêij seɨcɨé êeen, aêɨÌjna jetze pu avéêemeêecan aêɨÌjna É¨Ì tɨ aêij puaêa êeen. 38 ‘Xuêuri siyen tiúêunamuajriêi É¨Ì mej mejmÃêi miyen tÃêixaxaêataêa tɨjɨÌn: “TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì raêitátɨni É¨Ì jɨêɨseáaraêan É¨Ì ruxɨÌêej tevi, ruxeêeveêe tɨ aêɨÌjna É¨Ì jaêatɨ ayén cheêatá naêa tiuêunájchita rujɨÌêɨ jɨmeêe.” Ajta ayén tɨjɨÌn: “TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì seɨÌj raêantácuura É¨Ì tamaaraêan, ruxeêeveêe tɨ aêɨÌjna jaêatÉ¨Ì ayén cheêatá naêa tiuêunájchita rutamej jɨmeêe." 39 ‘MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe yee: Caxu siyen cheêatá senaêa raruure É¨Ì tɨ aêij puaêa êeen aêij tɨ aêɨÌɨn ari ayén amuáaruu múêejmi. TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì muêitéjveeni muaêɨpée jetze arɨêɨrÃintaêa pújmeêen, patáêaj pajta raatáêan tɨ muêitéjveeni É¨Ì seɨÌjtaêa É¨Ì muaêɨpée jetze. 40 TÉ¨Ì puaêa jaêatÉ¨Ì caêanéeri jɨÌn muájhuavii mɨ áêasiicuêu tɨ ij aêɨÌɨn múêijchueeni, patáêaj raatáchuiteêen pajta mɨ pej jɨÌmeêen raêitévajra mɨ áêahuareêetzeêe. 41 Ajta, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì muaêáijteêe pej tiêáêaraêan téêentɨni seɨÌj viêiraêa ɨmuá tɨ huatátee, patáêaj huaêapua viêiraêa ɨmuá téêentɨni. 42 Pajta, patáêaj raatáêan, tɨ puaêa jaêatÉ¨Ì tiêitɨÌj muáhuaviira, capej ramuaireêe É¨Ì jaêatɨ tɨ muaneɨÌɨriêira aêame. 43 ‘Ayee xu seri ráanamuajriêi É¨Ì mej mejmÃêi miyen tÃêixaxaêataêa tɨjɨÌn: “Patáêaj raxɨÌêeveêe puáêaraêani peêɨÌjna É¨Ì Ã¡êamiigu.” Ajta ayén tɨjɨÌn: “Patáêaj rájchaêɨɨreêe puáêaraêani peêɨÌjna É¨Ì tɨ muájchaêɨɨreêe." 44 MÉ¨Ì neajta inee, ayée nu tejáêamuaêixaateêe yee: Patáêaj raxɨÌêeveêe puáêaraêani aêɨÌjna É¨Ì tɨ muájchaêɨɨreêe. Pajta rahuaviira É¨Ì Dios jemi aêɨÌmej jɨÌmeêen É¨Ì mej aêij puaêa áêamuaruure sej si siyen ruxɨÌêej éeneêen xáêaraêani aêujna, áêamuayaêupua tɨ éêeseijreêe u ta japua. 45 ‘AêɨÌɨ pu hui huatáêaca tɨ aêɨÌɨn xɨca huaêutétatzaviêiteêe huáêa japua É¨Ì mej aêij puaêa tÃêiteteɨte, ajta huáêa japua É¨Ì mej rɨÌêɨ tÃêiteteɨte. Ajta aêɨÌɨ pu huatáêaca mej mi vÃjviêiyej huáêa japua É¨Ì mej xɨÌêepɨêɨn rɨcɨ, majta huáêa japua É¨Ì mej aêij puaêa rɨcɨ. 46 TÉ¨Ì puaêa siyen huáêaxeêeveêe senaêa aêɨÌmej É¨Ì mej jáêamuaxeêeveêe múêejmi, ¿ni secaà siyen tÃêimuaêatze sej si seêɨÌjna jɨÌn tiêitɨÌj huamuáêitɨn É¨Ì Dios jemi? MÉ¨Ì seajta caÃ, caxu. Casiêi, ayée mú cheêatá menaêa rɨcɨ aêɨÌɨme É¨Ì mej áêujujhuaêan É¨Ì mej huaêujÃjveêe É¨Ì mej tÃêitɨcɨ. 47 Ajta, tɨ puaêa siyen huaêutateújte senaêa seêɨÌmej É¨Ì mej áêamuaêihuaamuaêa púêeen, ¿ni qui caà ayén tejamuáêamitɨejteêe sej siyen huaêutémuaêitɨn É¨Ì seica? MÉ¨Ì seajta caÃ, caxu. ¿Ni qui mecaà miyen rɨcɨ aêɨÌɨme É¨Ì mej caà ramuaêate É¨Ì Dios tzáahuatiêiraêa jɨmeêe? Ayee mú rɨcɨ xaa neêu. 48 ‘AêɨÌj pu jɨÌn, setáêaj siyen raanaÃjmireêen aêachú tɨ tejamuáêaturaateêe, sej si siyen ruxɨÌêej êeeneêen temuaêa naa aêujna aêu tɨ áêamuayaêupua éêeseijreêe u ta japua.
