Luke 23
CBS1 K’aodèe hazǫǫ̀ eÅèwhedee sìı nıgı̨į̀de gà Zezì, k’à owo Pılate ts’ǫ̀ geèhchì. 2 Gık’e nìdahogį̀ı̨ÉÇ«, hagedı, “Dıı dÇ« sìı gonèk’e weghÇ« nà dahoowo, eyıts’Ç« ‘K’à owodeè Caesar wets’à ts’eehdì ha-le,’ hadı eyıts’Ç« ‘K’à owocho Chrıst, eyı aht’e’ edèhdı,” gedı. 3 Eyıt’à k’à owo Pılate, Zezì daehke, hayèhdı, “Israel got’ı̨į̀ gıgha k’à owocho anet’e nì?” yèhdı. “HÄÉÄ, dà ı̨dıı sìı k’ę̀ę̀ hÇ«t’e,” Zezì yèhdı. 4 Eyıt’à k’à owo Pılate, yahtıı-gha-k’aodèe eyıts’Ç« dÇ« ÅÇ« eÅèwhedee ts’ǫ̀ hadı, “Dıı dÇ« ayìı wek’e nìdahoehÉà ha sìı wek’èehsÇ«-le,” gòhdı. 5 Hanìkò k’èdaà hagedı, “Judea nèk’e hazǫǫ̀ ts’ǫ̀ edeyatıì t’à dÇ« nà dahogehdè agǫ̀ǫ̀là . Galılee nèk’e kèhoį̀hwho gots’Ç«, jÇ« gots’ǫ̀ nìhoı̨hwho,” gedı. 6 Pılate eyı hagedı ıìkw’o ekò hadı, “Dıı dÇ« Galılee got’ı̨į̀ nì-ı̨t’e?” gòhdıì dagoehke. 7 Zezì, k’à owocho Herod wenèè gots’Ç« at’ı̨ yek’èhoèhzà ekò Herod ts’ǫ̀ yeèhÉà . Ekìıyeè k’e Herod Jerusalem wheda ı̨lè. 8 K’à owocho Herod, Zezì aÉı̨ ekò sıì wınà nà hòwo. Whaà gots’Ç« wııhÉį̀ nıwÇ« ı̨lè. Zezì ghÇ« godı ÅÇ« ıìkw’o t’à edahxÇ« yedaà enıìyah hohtsı̨ ha nıwÇ«. 9 Eyıt’à t’asìı ÅÇ« ghÇ« dayı̨ı̨hke, hanìkò Zezì yets’ǫ̀ xà yaı̨htı-le. 10 Yahtıı-gha-k’aodèe eyıts’Ç« Nǫ̀htsı̨-yatıì-k’ègedìı-dǫǫ̀ eyı nà geèhza. Yahtı nà tsoo t’à Zezì k’e nìdahogeeÉà . 11 Eyı tÅ‘axǫǫ̀ k’à owocho Herod eyıts’Ç« wets’Ç« eghǫǫ-dǫǫ̀ Zezì k’adageedè. K’à owochoÉeè yìı gı̨ı̨htı̨ gà k’à owo Pılate ts’ǫ̀ nageèhchì. 12 Eyı dzÄę̀ k’e k’à owocho Herod eyıts’Ç« k’à owo Pılate eÅeà gÄ±Ì¨Ä gı̨ı̨lı̨į̀ agejà . Eyı wekwe sìı eÅets’ǫ̀ xà negı̨ı̨Éa ı̨lè. 13 K’à owo Pılate, yahtıı-gha-k’aodèe, dÇ« gha k’aodèe gı̨ı̨lı̨ı̨ eyıts’Ç« dÇ« hazǫǫ̀ gokà ehÉà . 14 Gots’ǫ̀ hadı, “Dıı dÇ« sets’ǫ̀ aahÅà a sìı wet’à dÇ« hazǫǫ̀ nà dahogehdè dahdı. Naxıdaà dawııhke hanìkò ekÇ«-le eghà laı̨dà -le t’à ayìı wek’e nìdahoehÉà ha sìı wek’èehsÇ«-le. 15 K’à owocho Herod ededı̨ sı dà whìdì t’à sets’ǫ̀ nayeèhÉà . Dıı dÇ« ekÇ«-le hòèhtsı̨-le t’à yek’èxa eÅaà wı ha whìle. 16 Eyıt’à nà weekwa zÇ« awehÅe ha, eyı tÅ‘axǫǫ̀-ı̨dè naetÅaà awehÅe ha,” gòhdı. 18 Hanìkò dÇ« hazǫǫ̀ yagìzeh, “Eyı dÇ« eÅaahwhı! Barabas eyı gots’ǫ̀ xà etÅaà awı̨ı̨le!” gedı. 19 (Eyı dÇ« Barabas wets’ıhÉǫ̀ Jerusalem ekÇ« dèe-ts’ǫ̀-k’à owo ts’ǫ̀ eÅegegÇ« ı̨lè eyıts’Ç« dÇ« eÅaı̨hwho t’à wedaà nìı̨tÇ« ı̨lè.) 20 K’à owo Pılate Zezì naetÅaà ayele ha nıwÇ« t’à k’achı̨ yegha dÇ« gots’ǫ̀ goı̨de. 21 Hanìkò dÇ« k’èdaà gezeh xè nà dahogehdè, “Dechı̨et’aa k’e wedı̨į̀htsò! Dechı̨et’aa k’e wedı̨į̀htsò!” gedıì gezeh. 22 K’à owo Pılate k’achı̨ taı t’à gots’ǫ̀ nagoı̨de, hadı, “Ayìı gha? Dıı dÇ« ayìı hoìla hòèhtsı̨ k’èxa? Yek’èxa eÅaà wı ha t’asìı gòìhÉÇ«-le. Eyıt’à nà weekwa gà naetÅaà awehÅe ha,” gòhdı. 23 Hanìkò Zezì dechı̨et’aa k’e wedıìtsò ha gı̨ı̨wÇ« t’à , dÇ« denahk’e hòtőò yagìzeh. Hòtőò gezeh t’à Pılate ghÇ« dageèhnÇ« t’à gok’èhoı̨ÉÇ«. 25 Barabas wets’ıhÉǫ̀ dèe-ts’ǫ̀-k’à owo ts’ǫ̀ eÅegegÇ« ı̨lè eyıts’Ç« dÇ« eÅaı̨hwho t’à wedaà nìı̨tÇ« ı̨lèe sìı dÇ« gıyatıì k’e Pılate gots’ǫ̀ xà èhtÅaà ayį̀į̀là . Hanìkò Zezì t’agele ha gı̨ı̨wǫǫ sìı k’ę̀ę̀ agele ha dÇ« tÅ‘aà yį̀ı̨htı̨. 26 K’à owo Pılate wekǫ̀ gots’Ç« Zezì kÇ«geèhchì ekò Cyrene got’ı̨į̀ ı̨Åè, Sımon wìyeh, Jerusalem ts’ǫ̀ naehtÅe ı̨lè. Eghǫǫ-dǫǫ̀ dagıachì gà dechı̨et’aa gık’e nèèchì gà Zezì k’èè nayatı̨į̀ agį̀į̀là . 27 DÇ« ÅÇ« Zezì k’èè geède. Ts’èko mǫ̀hdaa goxè aget’ı̨ı̨ sìı, gıdzeè nà nııtì xè hòtőò gıghÇ« etse. 28 Zezì gots’ǫ̀ hadı, “Jerusalem gots’Ç« ts’èko, seghÇ« aahtse-le, edeghÇ« aahtse eyıts’Ç« naxızaa sı gıghÇ« aahtse. 29 Ä®Åè dzÄę̀ k’e dıı haahdı ha, ‘Ts’èko wezaa gǫ̀hÅı̨-le xè bebìa gıt’ò ı̨ht’ò-le sìı gıxè sìghà hÇ«t’e,’ dahdı ha. 30 Ekìıyeè k’e ‘dÇ« shìh ts’ǫ̀ dıı hagedı ha, “Gok’e nà ahtőì!” eyıts’Ç« shìa ts’ǫ̀ dıı hagedı ha, “Nà goahÉį̀!” gedı ha.’ 31 Ä®Åaà ts’ı dèhdlı̨ et’ıì dÇ« hanì eghà lageeda nı̨dè, ts’ı whegÇ« nı̨dè dà gode ha? (Dıì hanì sets’ǫ̀ eghà lageeda nı̨dè nǫǫde nı̨dè dà nì naxıts’ǫ̀ eghà lageeda ha?)” gòhdı. 32 DÇ«jıı nà ke Zezì xè eÅaà gehde ha gok’èè geèwa. 33 Shìh DÇ«kwìkw’ǫǫ̀ gòyeh ts’ǫ̀ nègı̨ı̨de ekò dechı̨et’aa k’e gıdı̨į̀htsò eyıts’Ç« dÇ«jıı nà ke weghÇ«hk’eè dexegı̨į̀htsò. 34 Zezì hadı, “Setà , gıghÇ« nahoı̨le, dà get’ı̨ı̨ sìı gık’èezÇ« nıìle t’à ,” hadı. Eghǫǫ-dǫǫ̀ wegoht’ǫǫ̀ eÅetaà geelè gha ekw’Ç«Ä k’egehdè. 35 DÇ« hazǫǫ̀ eyı nà geèhzaa sìı gıghà eda, eyıts’Ç« k’aodèe Zezì k’adageedè, hagedı, “DÇ« eyıì-le edaxà whela. Chrıst Nǫ̀htsı̨ gogha yį̀į̀hchì at’ı̨ nı̨dè, edaxà dııtè,” gedı. 36 Eghǫǫ-dǫǫ̀ ededı̨ sı Zezì gà nègogį̀ı̨hwho gà gık’adaedè. Jìetì dı̨ı̨ts’aa gıghà edı ha gı̨ı̨wÇ« 37 xè hagıìhdı, “Israel got’ı̨į̀ gha k’à owocho anet’e nı̨dè edaxà dı̨ı̨tè,” gıìhdı. 38 Wekwì doo enı̨htőè dawhehchì agį̀į̀là . Dıı hanì dek’eèhtőè: Dıı sìı Israel got’ı̨į̀ gha K’à owocho hÇ«t’e. 39 DÇ«jıı ı̨Åè eyı wedıìtsòo sìı Zezì k’adaawo, hadı, “Chrıst anet’e nı̨dè edaxà dı̨ı̨tè eyıts’Ç« goxı̨ sı edaxà goı̨le,” yèhdı. 40 Hanìkò dÇ«jıı ı̨Åè, hayèhdı, “Nǫ̀htsı̨ ts’à ı̨jı̨-le nì? Wexèht’eè eÅaı̨wı ha neghÇ« nà yaetı ı̨lè. 41 Goxı̨ edet’à dats’ı̨ı̨Éa hÇ«t’e. Ekò ededı̨ sìı hojıì hòèhtsı̨ı̨ whìle,” yèhdı. 42 Eyı tÅ‘axǫǫ̀ Zezì ts’ǫ̀ hadı, “Zezì, nı̨ k’à owocho wheÄlı̨ nı̨dè senaÄdì nǫǫ̀,” yèhdı. 43 Zezì yets’ǫ̀ hadı, “Ehkw’ı anèehsı̨, dıı dzÄę̀ k’e Hoı̨zı̨-Nèk’e sexè wheÄda ha ne,” yèhdı. 44 DzÄtanı nìı̨ÉÇ« ekò taı sadzeè ts’ǫ̀ eyı nèk’e sadeè daaÉa-le ajà t’à hazǫǫ̀ ts’ǫ̀ togoòtőò agòjà . Eyıts’Ç« Nǫ̀htsı̨kǫ̀-gocho goyìı enìı̨t’ıcho dawhehchìı sìı Åats’ı̨ı̨dla. 46 Zezì hòtőò whezeh hadı, “Setà , sedà ̨Äzhį̀ı̨ netÅ‘aà wheÉǫǫ̀ ahÅà ,” hadı tÅ‘axǫǫ̀ nǫǫde xà èhjı. 47 Eghǫǫ-dǫǫ̀-gha-k’à owo wedaà hanà hòwo sìı Nǫ̀htsı̨ ghà sÇ«edı, hadı, “Dıı dÇ« ehkw’ı eda ı̨lè nǫǫ̀,” hadı. 48 Zezì dechı̨et’aa k’e dexegıìhtsè ha dÇ« hazǫǫ̀ eyı nègı̨ı̨dee sìı gıdaà dà gòjà gıaÉı̨ ekò, sıì gıgha dìì t’à ededzeè ts’ageht’ı xè nageèhde. 49 DÇ« hazǫǫ̀ Zezì xè agıat’į̀ı̨ sìı ı̨dè gǫǫwà hoògÇ« nà geèhza gà goghà geeda. Galılee nèk’e gots’Ç« ts’èko mǫ̀hdaa Zezì k’èè k’egedè ı̨lèe sìı gota nà geèhza. 50 Eyıts’Ç« dÇ« ı̨Åè Joseph wìyeh Israel got’ı̨į̀ gha k’aodèe goxè wheda elı̨. DÇ« nezı̨ı̨ xè ehkw’ı eda. 51 Ededı̨ sìı k’aodèe gok’ę̀ę̀ anıwÇ«-le eyıts’Ç« Zezì ts’ǫ̀ dà nì eghà lagı̨ı̨dà a sìı wınì k’ę̀ę̀ nıìle. Judea nèk’e kǫ̀ta Arımathea got’ı̨į̀ hÇ«t’e. Nǫ̀htsı̨ Wenà owoò k’ę̀ę̀ agode ha danaèhÉı̨ ı̨lè. 52 Zezì wekw’ǫǫ̀ hodà echı ha k’à owo Pılate ts’ǫ̀ èhtÅa. 53 Dechı̨et’aa k’e ts’Ç« Zezì wekw’ǫǫ̀ hodà ı̨htı̨ gà nezı̨į̀ ehtőı̨ wemoèhdoò ayį̀į̀là . Eyıts’Ç« kwe yìı dÇ«kw’ǫǫ̀ ı̨ı̨tǫ̀-le sìı ekÇ« yekw’ǫǫ̀ nèyı̨ı̨tÇ«. 54 SınìhogììÉà a dzÄę̀ k’e agǫ̀ht’e eyıts’Ç« Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ wexèhoìwı ha nìkw’o. 55 Ts’èko, Zezì xè Galılee nèk’e gots’Ç« nègı̨ı̨dee sìı Joseph k’èè geède. DÇ«kw’ǫǫ̀ whetǫǫ k’è dà nì Zezì wekw’ǫǫ̀ nègı̨ı̨htı̨ı̨ sìı gıaÉı̨. 56 Eyı tÅ‘axǫǫ̀ edekǫ̀ ts’ǫ̀ nageèhde. DÇ«kw’ǫǫ̀ sıìgele gha dı̨ı̨ts’ıa eyıts’Ç« yìk’eetőòo sınìgı̨ı̨le. Hanìkò nà owodeè k’ègedì ha gı̨ı̨wÇ« t’à , Nǫ̀htsı̨ DzÄę̀ k’e k’èhogeèÉa.
